Skillnader i hur arbetsförmågan och den fysiska prestationsförmågan bevaras i olika yrkesgruppen inom kommunsektorn (19.01.2012)

Det finns skillnader i hur arbets- och prestationsförmågan hos anställda inom kommunsektorn bevaras allt från medelåldern fram till hög ålder i olika yrkesgrupper. Högre tjänstemän uppskattar att deras arbets- och prestationsförmåga ligger bäst till, medan arbetstagare uppskattar sin egen vara svagast. I en omfattande undersökning följdes anställda inom kommunsektorn upp under en period på 28 år.

Arbetsförmågan avtog i alla yrkesgrupper från medelåldern fram till pensionsåldern, varefter de kvinnliga arbetstagarnas och tjänstemännens arbetsförmåga förbättrades. Männens arbetsförmåga fortsatte att sjunka ända fram till hög ålder. Arbetsförmågan försvagades med olika hastighet i olika yrkesgrupper. Särskilt de kvinnliga arbetstagarnas arbetsförmåga försvagades under uppföljningen första 11 år snabbare än arbetsförmågan i andra yrkesgrupper.

– Den snabba nedgången i arbetstagarnas arbetsförmåga under de senaste arbetsåren kan vara ett tecken på att man är på väg mot en passiv ålderdom. Därför är det viktigt att upptäcka en sådan arbetsrelaterad ojämlik behandling i ett så tidigt skede som möjligt, säger Monika von Bonsdorff från gerontologiska forskningsinstitutet vid universitet i Jyväskylä.

Den fysiska prestationsförmågan hos de kommunanställda förblev stabil under uppföljningen, högst var den hos högre tjänstemän och svagas hos arbetstagarna. Prestationsförmågan förbättrades en aning inom alla yrkesgrupper efter pensioneringen, men i takt med åldern försvagades även prestationsförmågan. Arbetstagarnas prestationsförmåga försvagades under uppföljningen förhållandevis mindre än tjänstemännens.

– Den fysiska prestationsförmågan förbättrades en aning efter pensioneringen, vilket eventuellt kan förklaras med att arbetsbelastningen uteblev. Det här framgick tydligast hos arbetstagare vars arbete var fysiskt sett tyngre än tjänstemännens, konstaterar Monika von Bonsdorff.

Undersökningen baserar sig på Arbetshälsoinstitutets uppföljningsmaterial från 28 år som omfattar närmare 6 000 kommunala arbetstagare och tjänstemän.

Läs närmare om undersökningen, bl.a. en forskningspublikation på Kevas webbplats (på finska).