Suomeksi

Respons för sidan

Asbest

Asbest

Med asbest avses fiberartade silikatmineraler för vilka en god mekanisk och kemisk hållbarhet och dammbildning vid hanteringen är gemensam.

Asbest förorsakar cancer. Asbestfibrer tränger på grund av sin ringa storlek in genom andningsvägarnas skyddsmekanismer och samlas permanent i lungorna . Ju mer man exponeras för asbest desto större är risken att insjukna i cancer. Exponeringen för asbest leder vanligtvis först tiotals år (20-30 år) efter exponeringen till symtom.

Asbest som byggmaterial

Användningen av asbest i byggmaterial upphörde 1988. Numera är användningen av asbest förbjuden och hanteringen begränsar sig närmast till renoverings- och arbeten inom fastighetsbranschen.

Asbest kan förekomma i byggnader som uppfördes före 1988, t.ex. i luftcirkulationskanaler, som isoleringsmaterial för rör, fasader, golv, tak och väggplattor. Asbest har även använts mycket i konstruktioners brandskydd och som ljudisolering. Det kan också finnas asbest i byggmaterial som t.ex. spackel, lim och målarfärg.

Förebygg exponeringen för asbest

Enligt statsrådets beslut om asbestarbete skall arbetstagarnas exponering för asbest minskas, förebyggas och följas upp. I beslutet ingår också bestämmelser för hur man skall värna om säkerheten vid asbestarbete. Arbetsgivaren har i första hand ansvaret för att exponeringen förebyggs men även konstruktörer och byggherren skall för sin del se till att asbestarbetet kan utföras säkert. Till byggherrens skyldigheter hör att förvissa sig om att det inte förekommer asbest i konstruktioner som skall rivas eller att rivningen utförs som asbestrivningsarbete.

Arbetsgivaren skall utarbeta ett program för uppföljningen av exponeringen för asbest och för mätningen av asbesthalter. I programmet skall en utredning ingå över när och hur ofta mätningar görs, i samband med vilka arbeten mätningarna görs och vad som skall mätas. Asbesthalten på de områden där sådana arbetstagare som sannolikt exponeras mest andas skall mätas med tre månaders mellanrum.

Arbetstagarnas exponering för asbestdamm skall reduceras till minsta möjliga nivå. I rivningsarbete som innefattar en risk för exponering för asbest kan exponeringen minskas och förebyggas genom att arbetet planeras noggrant, genom att det utförs så att minsta möjliga mängd damm uppkommer och att dammet avlägsnas så nära uppkomstkällan som möjligt.  Arbetsgivaren skall förfoga över maskiner och personlig skyddsutrustning som i tillräcklig utsträckning förhindrar exponering.

Arbetsgivaren skall anmäla arbetstagare som eventuellt exponeras för asbest i ASA-registret.

Asbestkartläggning

Innan rivningen av en byggnad inleds skall byggherren förvissa sig om att det inte förekommer asbest i konstruktionerna som skall rivas. Det skall utarbetas en asbestkartläggning i vilken den eventuella asbestförekomstens placering, art, mängd och dammbildning vid hantering och rivning utreds. Det är vanligtvis en sakkunnig som gör upp kartläggningen och utgående från den planerar man hur asbesten skall avlägsnas eller göras ofarlig. Om en asbestkartläggning inte görs skall byggherren se till att rivningsarbetet utförs av en entreprenör bemyndigad att utföra sådant arbete.

Asbestrivningsarbete

För asbestrivningsarbete behövs tillstånd, dvs. ett s.k. bemyndigande av arbetarskyddsdistriktet. Asbestrivning får endast utföras av arbetsgivare som arbetarskyddsbyrån har bemyndigat att utföra asbestrivningsarbete. Bemyndigandet förutsätter att sökande har behörighet att utföra asbestrivningsarbete, att han har ändamålsenliga anordningar och utrustningar och att arbetstagarna har fått utbildning i asbestrivningsarbete och att deras hälsotillstånd lämpar sig för uppgiften.

Arbetsgivaren skall lämna en arbetsplan över asbestarbetet till arbetarskyddsbyrån senast sju dagar innan arbetet inleds. Med tillstånd av myndigheterna får arbetet inledas tidigare.

Asbestrivningsarbetet skall utföras enligt plan.