Suomeksi

Arbetsplan för asbestrivning

Arbetsplan för asbestrivningsarbete | Val av metoder som tillämpas i asbestrivningsarbetet | Inledande av asbestrivningsarbete | Utförande av asbestrivningsarbete

Arbetsplan för asbestrivningsarbete

En arbetsgivare eller en ensamföretagare som inleder ett asbestrivningsarbete skall innan arbetet inleds göra upp en arbetsplan (statsrådets beslut om asbestarbete 1380/1994 19 §).

Arbetsplanen för asbestrivningsarbete (blankett som pdf-fil) skall lämnas in till den arbetarskyddsmyndighet som utövar tillsynen av arbetsplatsen senast sju dagar innan arbetet inleds. Undantag från skyldigheten att lämna in arbetsplanen beskrivs under rubriken inledande av asbestrivningsarbete.

I planen skall anges åtgärderna som behövs för att säkerställa säkerheten och hälsan för arbetstagarna och övriga personer inom arbetets verkningsområde.

förhindrande av exponering av arbetstagare som utför rivningsarbete,
förhindrande av exponering av övriga personer inom arbetets verkningsområde,
förhindrande av att asbestdamm sprider sig i arbetsmiljön,
rengöring av arbetsplatsen från asbestavfall och asbestdamm, samt
hantering av asbestavfall på arbetsplatsen.

arbetets art, när det inleddes och hur länge det sannolikt kommer att fortgå,
platsen där arbetet utförs,
datum för asbestkartläggningen, vem som utför kartläggningen och vem som innehar de handlingar som hör till kartläggningen,
de metoder som tillämpas vid rivning av asbest eller asbesthaltigt material,
den utrustning som används för skydd och sanering av arbetstagarna och karaktäristika för utrustningen,
den utrustning som används för att förhindra att asbestdamm sprider sig i arbetsmiljön och karaktäristika för utrustningen, samt
namnet på den avstjälpningsplats dit avfallet förs.

I bestämmelserna betonas även att rivningsarbetet skall utföras så att det uppstår så lite dammspridning som möjligt. Dammet skall elimineras så nära källan som möjligt. Bestämmelserna innebär att man i arbetsplanen skall utreda hur punktutsugningsanordningar används i rivningsarbetet.

Val av metoder som tillämpas i asbestrivningsarbete

Arbetsmetoderna som tillämpas avgör om asbestrivningsarbetet kan utföras utan att arbetstagarna eller personer i arbetets verkningsområde utsätts för risker. I arbetarskyddsstyrelsens beslut om godkännbara metoder och anordningar i asbestrivningsarbete (231/1990) ingår bestämmelser om valet av arbetsmetoder. Enligt beslutet skall avskärmningsmetoden vanligtvis väljas som arbetsmetod.

Anläggningen för vakuumalstring skall ha en effekt som är tio gånger större än volymen i det rum som avskärmas.
Anläggningen för vakuumalstring skall placeras så att man uppnår största möjliga sköljningseffekt av arbetsobjektet. Sköljningseffekten är tillräcklig åtminstone då ersättningsluften kommer från motsatta sidan från punktutsuget på undertrycksanläggningen. För att skapa dessa förutsättningar måste undertrycksanläggningen ibland förses med tilläggsanordningar.
Anläggningarna för vakuumalstring skall alltid placeras så att luften kan ledas direkt ut.
Vakuumalstraren skall vara i gång i 4 timmar efter det senaste dammande arbetsskedet avslutats.
När arbete utförs innanför avskärmningen skall punktutsugningen vara i gång. Vanligtvis är punktutsugningsanordningen placerad utanför det avskärmade området och grovskiljaren i själva rivningsområdet. Grovavskiljaren är nödvändig på grund av den stora avfalls- och dammängden som uppstår.
Förbindelsen till det avskärmade utrymmet ordnas genom en tredelad luftsluss. I den innersta delen av slussen finns en dammsugare för sugning av kläder och en sopsäck för nedsmutsad utrustning. I den mittersta delen finns tvättmöjlighet. I den yttersta delen finns ett klädställ för gångkläder.

I enskilda fall kan förutom avskärmningsmetoden även saneringspåsmetoden tillämpas. Enskilda fall är t.ex. om man blir tvungen att på grund av installationsarbeten snabbt avlägsna värmeisoleringen på rör från en kortare sträcka. Att använda saneringspåsar på sträckor som omfattar tiotals meter kan emellertid inte betraktas som enskilda fall.

Med punktutsugningsmetoden är det möjligt att avlägsna material som innehåller asbest. Enligt arbetarskyddsstyrelsens beslut kan metoden tillämpas när man har säkerställt att lösgörningen inte medför att asbest sprids i omgivningen. Man kan överväga att tillämpa punktutsugningsmetoden för att avlägsna golvplattor om golvmassan under golvplattorna inte innehåller asbest, lösgöra hela asbestcementprodukter inomhus, avlägsnandet av fasadmålning och lösgörningen av ett fåtal kakelplattor genom pikhuggning. I samband med det senare alternativet används ofta en s.k. mindre avskärmning eftersom det uppstår rikligt med annat damm i arbetet.

Inledande av asbestrivningsarbete

I asbestbeslutet föreskrivs att arbetet kan inledas med myndigheternas tillstånd utan att fristen om sju dagar iakttas. Förutsättningen är emellertid att man från fall till fall ansöker om tillstånd och att arbetsgivaren har verkliga möjligheter att inleda arbetet snabbare utan att göra avkall på säkerhetsföreskrifterna.

Ofta blir man tvungen att utföra asbestrivningen snabbt för att undvika skador. Typiska arbeten är skador i värmefördelningsrum, rivningsarbeten i anslutning till skador i rörsystem och andra reparationer som måste utföras snabbt. I sådana fall kan anmälan och arbetsplanen lämnas utan dröjsmål när arbetet redan har inletts.

Många asbestrivningsföretag har s.k. årskontrakt med olika beställare. I rivningsarbeten som omfattas av årskontrakt har praxis varit att sådana arbeten som inte förutsätter att avskärmningsmetoden tillämpas kan anmälas per månad i efterhand.

Utförande av asbestrivningsarbete

Enligt asbestbeslutet skall rivningsarbetet utföras enligt den plan som lämnats till myndigheterna. Det här innebär att om planen av någon anledning inte kan fullföljas skall en ny arbetsplan utarbetas och lämnas till myndigheterna.