Biologiska riskkällor

Lagstiftning

Paragraf 40 § i arbetarskyddslagen som bär rubriken biologiska agenser förutsätter att arbetstagarnas exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan skall begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet, hälsa eller reproduktiva hälsa. Biologiska agenser är t.ex. olika mikroorganismer som mögel, bakterier, strålsvampar och virus.

Med stöd av den tidigare lagen om arbetarskydd i arbete (299/58) utfärdades statsrådets beslut om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agenser i arbetet (1155/1993). Det motsvarar rådets direktiv 90/676/EEG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agenser i arbetet. Dessutom gäller social- och hälsovårdsministeriets beslut om klassificeringen av biologiska agenser ( 229/1998).

Definitioner

mikroorganismer inklusive sådana som har blivit genetiskt modifierade, cellodlingar och sådana invärtesparasiter hos människan som kan framkalla
infektioner, allergier eller toxiska effekter

en mikrobiologisk enhet, cellulär eller icke-cellulär, som kan reproduceras eller överföra genetiskt material

en tillväxt in vitro av celler från flercelliga organismer

Klassifering av de biologiska agenserna

De biologiska agenserna indelas i fyra riskgrupper. Enligt riskgrupp fastställs olika åtgärder som förutsätts i statsrådets beslut, såsom bekämpningsmetoder, förhandsanmälan, skyldigheter att föra förteckning över arbetstagare som exponeras och behovet av hälsoundersökningar.

orsakar den biologiska agensen sjukdom för människan
sprids den biologiska agensen sannolikt bland befolkningen
finns det en effektiv metod för att förebygga och vårda den sjukdom agensen ger upphov till

orsakar sannolikt inte sjukdom hos människan

Den enda skyldighet i statsrådets beslut som gäller dessa agenser är skyldigheten att iaktta principerna för gott arbetarskydd och god arbetshygien.

innebär agenser som kan orsaka sjukdomar hos människan och som kan utgöra en risk för arbetstagarna, men dock som sannolikt inte sprids i samhället, vanligtvis finns det en effektiv profylax eller behandling att tillgå;

innebär agenser som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människan och utgöra en allvarlig risk för arbetstagarna; det kan finnas en risk för spridning i samhället, men vanligtvis finns det effektiv profylax eller behandling att tillgå;

innebär agenser som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människan och so utgör en allvarlig risk för arbetstagarna; det kan finnas en stor risk för spridning i samhället och vanligtvis finns det ingen profylax eller behandling att tillgå.

Social- och hälsovårdsministeriet har gett ut en förteckning över klassificeringen av biologiska agenser (Klassificering av biologiska agenser. Säkerhetsmeddelande 43swe 2003). Den kan beställas från centralen för arbetarskyddsdistriktens interna tjänster, publikationsförsäljning, julkaisumyynti@tsp.stm.fi, tfn (03) 260 85 35 och (03) 260 81 58, priset är 5 €. Om det på arbetsplatsen förekommer biologiska agenser som är farliga för människans hälsa och som inte har klassificerats skall arbetsgivaren klassificera dem utgående från ovan nämnda klassificeringsgrunder.

Riskbedömningen på arbetsplatsen

I en verksamhet som kan medföra risk för exponering för biologiska agenser skall arten, graden och varaktigheten av arbetstagarnas exponering fastställas, dels för att möjliggöra en bedömning av alla risker för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet, och dels för att fastställa vilka åtgärder som skall vidtas.

riskgruppen för de biologiska agenser som förekommer på arbetsplatsen
myndigheternas rekommendationer för skydd av arbetstagarna och
uppgifter om de arbetsrelaterade sjukdomar som de biologiska agenserna orsakar i allmänhet och för arbetsplatsen i synnerhet

Bedömningen skall regelbundet revideras, i alla händelser när en sådan förändring i förhållandena inträffar som kan påverka arbetstagarnas exponering för biologiska agenser. För biologiska agensers del har det inte fastställts hälsobaserade gränsvärden för arbetsluften som skulle möjliggöra en kvantitativ riskbedömning. Det väsentliga torde vara att i bedömningen fastställa vilka biologiska ämnen arbetstagarna exponeras för på arbetsplatsen, vilka riskgrupper agenserna tillhör, i vilka arbetsskeden och vilka arbetstagare som exponeras och i vilken mån och att utgående från riskbedömningen vidta åtgärder för att minska riskerna. Enligt lagen om företagshälsovård skall arbetsgivaren vid behov anlita företagshälsovårdens yrkespersonal i utredningen av hälsorelaterade risker och olägenheter.

Reducering av risker

Om av den ovan skildrade riskbedömningen framgår att verksamheten på arbetsplatsen kan leda till att arbetstagarna exponeras skall de tillvägagångssätt som i statsrådets beslut förs framför att undvika och minska exponering tillämpas. Denna "minimeringsskyldighet" i fråga om exponering gäller även sådana arbetsplatser där användningen eller arbete med biologiska agenser inte är avsiktlig.

den biologiska agensen kan ersättas med en ofarlig eller mindre farlig agens
olika i beslutet angivna metoder för att minska risken
åtgärder som berör hygien och det personliga skyddet
information och utbildning för arbetstagarna och
särskilda åtgärder som gäller övriga hälso- och veterinärmedicinska serviceenheter som diagnostiska laboratorier, laboratorier, djurfarmar och industriella processer

Specialåtgärderna bestäms utgående från vilken riskgrupp de biologiska agenserna som förekommer räknas. Dessa anges i bilagorna III och IV till statsrådets beslut.

Information för arbetstagarna och utbildning av dem

I statsrådets beslut ingår bestämmelser om den information och undervisning och som skall ges arbetstagarna och om informationens och undervisningens innehåll. Det är särskilt viktigt att även beakta arbetstagare på små arbetsplatser, personer i kortvariga anställningsförhållanden och företagare.

Det finns också en bestämmelse om arbetsgivarens och arbetstagarnas rätt att få information i beslutet.

Förteckning över arbetstagare som exponerats

Arbetsgivaren skall upprätta en förteckning över de arbetstagare som exponerats för biologiska agenser i grupp III och IV.

vilken typ av arbete som utförs
vilken biologisk agens arbetstagarna exponeras för
uppgifter om exponeringen
uppgifter om olyckor
uppgifter om tillbud

Förteckningen skall bevaras i minst 10 år efter det att exponeringen upphört. I fall som särskilt nämns i beslutet skall förteckningen emellertid bevaras i 40 år efter den senast kända exponeringen.

Anmälan

En anmälan skall lämnas in i förväg till arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå när biologiska agenser ur grupperna II-IV används för första gången. Anmälan skall göras senast 40 dagar innan arbetet inleds.

företagets eller inrättningens namn och adress
namn på och behörighet hos den person som är ansvarig för arbetarskyddet
resultatet av riskbedömningen
typ av biologisk agens och
planerade skyddsåtgärder och åtgärder i förebyggande syfte

Laboratorier som utför diagnostiseringar av biologiska agenser i grupp IV behöver endast gör en föranmälan om avsikten att använda den biologiska agensen.

Arbetsgivaren skall utan dröjsmål anmäla olyckor och tillbud som kan ha medfört utsläpp av en biologisk agens och som kan förorsaka allvarlig smittorisk eller allvarliga sjukdomar hos människan för den behöriga myndigheten.

Hälsoundersökningar

Bestämmelser om hälsoundersökningarna för arbetstagare som exponeras för biologiska agenser ingår i statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001).

I bilaga 2 till säkerhetsmeddelande nr 43 finns anvisningar om vaccineringar. Vaccineringen skall vara avgiftsfri för arbetstagarna.

Folkhälsoinstitutet ger rekommendationer om vaccin och användningen av dem. Folkhälsoinstitutet är en central sakkunnig även i andra frågor som berör biologiska agenser.

Övrig lagstiftning som gäller biologiska agenser i arbetet

Yrkessjukdomar

I yrkessjukdomsförordningen 81347/1988) finns en förteckning över biologiska agenser i arbetet som förorsakar yrkessjukdomar.

Sporer och andra biologiskt aktiva ämnen som frigörs från bakterier och mögel vars typiska sjukdomsformer är tröskdammlunga, av mögel framkallad astma och snuva och luftfuktarfeber
Tuberkelbacillen vars typiska sjukdomsformer är olika former av tuberkulos och
Virus, bakterier, svampar, protozoer och bilharziamaskar vars typiska sjukdomsformer är B-hepatit, mjölkerskeknutar, svinros, kastsjuka, mjältbrand, listerios, hudmykoser, toxoplasmos, malaria, bilharzia.

Särskild moderskapsledighet

En gravid kvinna i vars arbete eller arbetsförhållanden det förekommer kemiska ämnen eller strålning eller om det bedöms att en smittosam sjukdom medför risk eller fara för fostrets utveckling eller för graviditeten skall ges andra lämpliga arbetsuppgifter om riskerna i arbetet eller arbetsförhållandena inte kan avlägsnas. Om det inte är möjligt att ge henne andra arbetsuppgifter har hon rätt till särskild moderskapsledighet för den här tiden. Enligt 11 a § i sjukförsäkringslagen (717/1991) utgörs de smittsamma sjukdomarna av toxoplasmos, listerios, röda hund, herpes, vattkoppor, hepatit, cytomegaliinfektion och HIV-smitta samt andra med dessa jämförbara sjukdomar.