Hot om våld i arbetet

Hot om våld i arbetet

Med hot om våld i arbetet avses i det här sammanhanget att i arbetet drabbas av fysiskt våld eller hot om fysiskt våld.

Hanteringen av arbetarplatsvåld kan inledas arbetsplatsen inser och föregriper hotet och upptar det i arbetarskyddsansvaret.

Våld som riktar sig mot arbetstagarna kan alltså inte avfärdas endast som ett brottsrättsligt efterspel utan det är alltid fråga om en arbetarskyddsfråga i anslutning till arbetet och förhållandena i arbetsmiljön.

Planering av arbetsmiljön

I planeringen av arbetsrum och när det görs förändringar i dem skall en kartläggning över riskerna göras. Utgående från den skall avvärjningsåtgärder som är nödvändiga för hanteringen av hot om våld genomföras och system för att hålla kontakten och larmanordningar inrättas. I avvärjningen spelar bl.a. arbetsrummets utformning, arrangemangen med tillträdesvägar, placeringen av möbler och arrangemangen i anslutning till vägvisning och mottagning av kunder en roll.

Kartläggning av riskerna och samarbete

Hanteringen av hot om våld inleds på arbetsplatserna med att man blir medveten om hotet. Därefter följer en systematisk kartläggning av riskerna. I kartläggningen lönar det sig att anlita arbetarskydds- och företagshälsovårdspersonalens och vid behov utomståendes sakkunskap.

För att hantera och minska riskerna som konstaterats i riskkartläggningen skall förebyggande åtgärder vidtas.

Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna får information om dessa omständigheter som påverkar deras hälsa och säkerhet. De skall tas upp till behandling i samarbete med de anställda och deras representanter.

Skriftliga säkerhetsanvisningar och larmsystem

Arbetsgivaren och arbetstagare skall i samråde se till det utarbetas skriftliga anvisningar för arbetsuppgifter/arbetsplatser som är utsatta för hot om våld.

förhållningsregler och verksamhetsmodeller för på förhand kartlagda risksituationer
förhållningsregler och fördelade verksamhetsansvarsområden för situationer då våld eller hot om våld uppträtt som t.ex.
omedelbar första hjälp för offren och vård
anmälan tillpolismyndigheterna och vid behov till arbetarskyddsmyndigheterna
organisering av eftervården
verksamhet efter händelsen för att till exempel fastställa behovet av korrigerande åtgärder

Larmsystem

På en arbetsplats där våld eller hot om våld kan förekomma skall det finnas en funktionssäker larmanordning. Det skall vara möjligt att slå larm utan att bli upptäckt. Mottagandet av larmet och hjälpen skall organiseras så att de fungerar under arbetstid.

Ensamarbete

Ensamarbetet skall begränsas när det i arbetet kan förekomma hot om våld eller våld. Om ensamarbetet inte kan undvikas skall risken för hot om våld minskas t.ex. med hjälp av tekniska och andra förebyggande åtgärder. Med andra förebyggande åtgärder avses åtgärder som berör arbetssätten, arbetsrummen, arbetsmiljön, arbetstidsarrangemangen, möjligheterna att hålla kontakt (arbetstagarnas möjlighet att hålla kontakt genom att de ser eller hör varandra) och utbildning och introduktion.

Varför utbildning/introduktion och handledning

Enligt arbetarskyddslagen skall personalen få utbildning om säkerhetsanvisningarna och om hur de skall bemöta våldssituationer. Det är viktigt att i det här sammanhanget ge anvisningar för situationer som tillspetsas. Utbildningen borde stödja de yrkesmässiga färdigheterna, som t.ex. växelverkan, hur en svår kund skall bemötas.

Att lära sig av våldssituationer

För att förebygga att liknande händelser inträffar skall våldssituationerna och hot om våld analyseras på arbetsplatsen. Analysen ger viktig information om hur avvärjningsåtgärderna skallplaneras och genomföras.

Vad är eftervård?

Våld eller hot om våld som riktas mot en arbetstagare är en allvarlig händelse som har, förutom fysiska, även psykiska följder. De psykiska följderna framgår inte alltid genast utan kan i ett senare skede framträda och bli långvariga om de inte sköts.

Det skall finnas beredskap på arbetsplatser som är utsatta för våld eller hot om våld att ge en drabbad arbetstagare omedelbar eftervård. Eftervården skall påbörjas högst 1-2 dygn efter händelsen och dess syfte är att minska och mildra de verkningar som brottet har för offret och personalen. På det här sättet kan man hjälpa offret och personalen att återvända till de normala arbets- och livsförhållandena så snabbt som möjligt och man undviker långvariga psykiska skador.

Det är naturligast att företagshälsovården ger eftervården men tjänsterna ges även av personer som särskilt fått utbildning i att sköta kriser av den här typen.

Förutom eftervård på den individuella nivån behövs ofta även sakkunnig eftervård på gruppnivå. Dessutom skall händelserna behandlas tillsammans med arbetskollegorna och cheferna.

I de skriftliga anvisningarna som nämns innan skall en plan för eftervården ingå.