Respons för sidanJobbdoktorn
 |
Medicinalrådet Asko Aalto har redan under ett flertal år skrivit om arbetsmedicin i arbetarskyddsförvaltningens personaltidning. Dessa artiklar kommer nu att publiceras även här på arbetarskyddsdistriktens gemensamma webbplats. |
Utskrift
Skicka per e-postBiomonitoring i går och idag (december 2012)
För femtio år sedan år 1962 stiftades med stöd av den dåvarande arbetarskyddslagen och socialministeriet vid sidan om högstvärden för orenheter i arbetsluften bestämmelser om normal- och högsthalter för skadeämnen i arbetstagarnas blod och urin. Enligt anvisningarna ska de arbetshygieniska normvärden som ges i anvisningen iakttas i bedömningen av halterna av hälsoskadliga och farliga ämnen som ingår i luften på arbetsplatsen och vissa biologiska prov.
Transformatorer ger ju också upphov till buller (september 2012)
Surret av transformatorer på arbetsplatserna innebär ibland buller för arbetstagarna. I transformatorns hjärta utvidgas och krymper stålskivorna vilket leder till ljudvågor som förnimms som buller. Vid en inmatning med frekvensen 50 Hz uppstår smalspårigt buller med dubbel frekvens och dess multipla frekvenser, främst 100 och 300 Hz.
Ett frekvensområde under 200 Hz kallas lågfrekvens. Man har konstaterat att sådant buller påverkar andra organ än hörseln. Med tanke på riskbedömningar och riskhantering lönar det sig att känna till särdragen som delvis redan utreddes i början av de amerikanska och ryska rymdprogrammen.
Om tjänstemäns arbete (augusti 2011)
För många år sedan beslutade jag mig för att en gång skriva om tjänstemännens arbetshälsa. Jag klarade emellertid inte av det. I själva verket kunde jag inte ens med hjälp av källitteraturen hitta särskilt mycket vetenskaplig forskning, med undantag av de finländska Mika Kivimäkis och Jussi Vahteras många Whitehall-undersökningar där forskningsobjektet utgörs av brittiska tjänstemän.
Om danssjukdomarnas mångfald (augusti 2010)
När dansbanorna stänger för säsongen kan man fundera en stund på alla möjliga danssjukdomar. Som motionsform torde dansen höra till de äldsta, spåren för konkret långt tillbaka till stenåldern. Vid sidan av grottmålningar har man i spanska grottor hittat mindre välbekanta kultstatyer och i golvytan runt dem tydliga spår av danssteg. Även de första skriftliga beläggen hänvisar till dansens kultursprung (Eija-Leena Wuolio, Liikunnan varhaishistoria, Motionens tidiga historia).
Vulkanutbrotten som en arbetshälsofråga (juni 2010)
Rubriken kan verka långsökt. Det aktuella utbrottet på Island äger ju rum fjärran från vårt land och vi har inte kunnat konstatera damm eller gaser som beror på utbrottet hos oss.
Men i historien har den isländska vulkanen Laki vars utbrott 1783 fick vidsträckta effekter dokumenterats. Vulkanutbrottet förorenade luften under flera månaders tid i England, Skandinavien, Frankrike, Belgien, Holland, Tyskland och Italien, skuggade månen och solen och orsakade negativa hälsoeffekter, t.ex. ögoninfektioner, astma, irritation i andningsvägarna, luftrörskatarr, halsont, utvidgade lungor och huvudvärk. Därför är det förståeligt att vi inom myndighetsnärverket för arbetarskyddsläkarna i de nordiska länderna har varit intresserade av vilka arbetsrelaterade hälsoeffekter utbrotten kan ha.
Nya faror i laboratoriarbetet (oktober 2008)
Laboratorier finns det som bekant olika slag av och mångfalden av arbetsrelaterade risker är givetvis beroende på vilket slags arbete som utförs i dem.
Tennfaror? (december 2007)
Så här i lillajultids kan man få på finska få höra någon säga sig vara ”tinassa”. En del uppfattar det som om personen i fråga är lite påstruken medan ”tinassa” för andra innebär att man är fäst vid en annan människa – som i en kärleksdikt.
Fosfor och gamla bestämmelser (juli 2007)
Begränsningarna och förbuden som gäller framställning och försäljning av fosfortändstickor under 1860- och 1870-talen har ansetts höra till våra äldsta arbetarskyddsbestämmelser. Även internationellt sett var de mycket reformvänliga men det ska vi återkomma till lite senare.
Dålig syresatta (juni 2007)
Sett ur läkarperspektiv är syret vi andas in nödvändig näring för cellerna. Syrehalten i luften vi andas in ligger vid ca 21 procent, det är lagom – inte för högt och inte för lågt. I slutna utrymmen eller lokaler med dålig ventilation, som t.ex. i lastutrymmen på fartyg, slambassänger, cisterner eller gruvor kan det uppstå syrebrist.
Om smittosjukdomar hos befolkningen- och i arbetet (april 2007)
Utgående från Folkhälsoinstitutets statistik över smittosamma sjukdomar 2001 - 2006 kan vissa slutledningar om utvecklingsriktningarna för smittosjukdomar bland befolkningen göras.
