Lönefodran
Lönekvitto
Arbetsgivaren ska i samband med betalningen av lönen ge arbetstagaren en specifikation av vilken lönebeloppet och de principer enligt vilka lönen bestäms framgår. Lönekvittot är oumbärlig då man vill kontrollera att det inte har begåtts räkne- eller andra fel när lönen har räknats ut.
Uppgifterna i lönekvitto (pdf-fil 15 kt).
Om arbetstagaren inte får ett lönekvitto ska han eller hon omedelbart underrätta arbetsgivaren om det.
Att inte utfärda ett lönekvitto på begäran är en straffbar handling (arbetsavtalslagen 13 kap. 11 § 2 mom.).
I fall arbetstagaren anser att all lön för utfört arbete inte har betalts ska han eller hon begära att arbetsgivaren rättar till lönebeloppet.
Begäran kan göras med hjälp av blanketterna för anmälan om lönefordran, den ena används som anmälan om lönefordran under pågående anställningsförhållande, den andra används när anställningsförhållandet har upphört.
Anmälan om lönefordran
Om arbetsgivaren inte betalar lönefordran ska en arbetstagare som är medlem av en arbetstagarorganisation kontakta förtroendemannen på arbetsplatsen eller sitt fackförbund.
En fackligt oansluten arbetstagare kan utsöka fordran genom att väcka talan vid en allmän domstol. Arbetstagaren måste själv väcka talan, t.ex. genom att kontakta en advokatbyrå eller rättshjälpsbyrån. Arbetarskyddsmyndigheten kan inte väckan talan vid domstol i ärenden som gäller lönefordran.
Arbetsgivarens insolvens och ansökan om lönegaranti
Om arbetstagaren misstänker att arbetsgivaren är oförmögen att betala lönen ska han eller hon utan dröjsmål vända sig till arbets- och näringsbyrån på sin hemort för att ansöka om lönegaranti. Ansökan ska göras inom tre månader från det att fordran har förfallit. Arbetarskyddsmyndigheten sköter inte ärenden som gäller lönegarantier. Information om frågor som gäller lönegaranti finns också i arbets- och näringsbyråns nättjänst.
Preskribering av lönefordran
Anspråk på grundlön preskriberas inom 5 år. Anspråk på övertidsersättningar och semesterlön förfaller vid utgången av det andra kalenderåret från det att övertidsarbetet utfördes eller från det att semestern togs ut.
När ett anställningsförhållande har upphört förfaller rätten om talan inte väcks inom två år från det att anställningsförhållandet upphörde.
Lön för väntedagar
Lönen ska betalas på lönebetalningsperiodens sista dag, om inte något annat avtalas. Om betalningen av fordran fördröjs och anställningsförhållandet fortsätter, bestäms dröjsmålsränta enligt räntelagen.
När anställningsförhållandet upphör avslutas även lönebetalningsperioden om inte arbetsavtalet innehåller andra överenskommelser, så att en fordran som grundar sig på anställningsförhållandet ska betalas när anställningsförhållandet upphör. Om betalningen av fordran dröjer har arbetstagaren rätt att utöver den dröjsmålsränta som avses i räntelagen få full lön för väntedagarna, emellertid för högst sex kalenderdagar.
Om en fordran som grundar sig på anställningsförhållandet inte är klar och ostridig eller om dröjsmålet med betalningen beror på ett räknefel eller ett därmed jämförbart misstag har arbetstagaren rätt till lön för väntedagarna endast om han eller hon inom en månad efter det att anställningsförhållandet upphörde har påpekat för arbetsgivaren om dröjsmålet och arbetsgivaren inte har betalt fordran inom tre vardagar räknat från tidpunkten då anmärkningen gjordes.
Kvittning mot lön
Om arbetsgivaren har en motfordran hos arbetstagaren som är klar och ostridig i fråga om beloppet, t.ex. om arbetstagaren är skyldig arbetsgivaren en bestämd summa, får arbetsgivaren kvitta summan i samband med betalningen av arbetstagarens lön. Arbetsgivaren får kvitta högst en tredjedel av respektive nettolön åt gången.
Arbetsgivaren har inte kvittningsrätt om motfordran inte är klar och ostridig. Så här förhåller det sig t.ex. om arbetsgivaren kräver skadestånd av arbetstagaren. Om arbetstagaren har vållat arbetsgivaren skada avgör en domstol beloppet som arbetstagaren ska betala enligt bestämmelserna om skadestånd, om parterna inte sinsemellan enas om ersättningen.
