Utskrift
Skicka per e-post
Suomeksi
Respons för sidan
Ytterligare information
Bestämmelser och övrigt material som gäller skyddsutrustning
Val och användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen
Val och användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen
Statsrådets beslut om val och bruk av personlig skyddsutrustning i arbetet förutsätter att skyddsutrustning anskaffas till arbetsplatsen utgående från en bedömning som görs på arbetsplatsen. I bedömningen beaktas förhållandena på arbetsplatsen, sådana faktorer på arbetsplatsen som medför missfärhållanden eller risker för arbetstagarens hälsa och säkerhet och som kan avlägsnas eller begränsas med hjälp av skyddsutrustning. Därutöver skall ergonomiska krav och arbetstagarens egenskaper och hälsotillstånd beaktas.
- Olika skeden i valet av personlig skyddsutrustning
- kartläggning av riskerna som uppträder på arbetsplatsen och bedömning av sådana risker som kräver skyddsutrustning för att kunna undvikas eller begränsas
- fastställande av vilka skyddsegenskaper som krävs av den personliga skyddsutrustningen
- bedömning av de risker som skyddet kan ge upphov till
- jämförelse av skyddsutrustningarnas egenskaper med tanke på användningsändamål, - situation och arbetstagarens hälsotillstånd
Riskbedömning
Arbetsgivaren kartlägger riskerna på arbetsplatsen och bedömer riskerna för olycksfall och sjukdomar. Det här kan göras i samarbete med arbetstagarna, dessutom kan utomstående sakkunniga anlitas, t.ex. företagshälsovårdspersonalen. Riskbedömningen kan även omfatta företagshälsovårdens arbetsplatsutredning eller andra utredningar som berör förhållandena på arbetsplatsen.
Utgångspunkten för riskbedömningen är den allmänna kännedomen om risker som fastställts inom branschen eller på motsvarande arbetsplatser. Statistik över olycksfall och yrkessjukdomar och för kemiska och fysikaliska riskers del, arbetshygieniska mätningar och hälsorelaterade gränsarvoden erbjuder ytterligare information som behövs.
- Vid utarbetningen av riskbedömningen kan eventuella risker delas in i tre huvudgrupper:
- fysikaliska risker som orsakas av temperatur, elektricitet, strålning eller buller
- kemiska risker som uppträder som aerosoler, gaser, ångor eller flytande ämnen
- biologiska faktorer som omfattar skadliga bakterier, virus och svampar
Riskbedömningen skall genomföras på varje arbetstagares arbetsplats och revideras varje gång det sker förändringar i arbetsförhållandena eller metoderna. Arbetsgivaren skall även förse med utmärka sådana arbetsrum där skyddsutrustning skall användas utgående från riskbedömningen i enlighet med riskbedömningen.
Skyddsutrustningen kan också ge upphov till risker som skall beaktas i riskbedömningen. Riskerna föranleds t.ex. av hörselskydd som hindrar användaren från att höra varningssignaler eller ögonskydd som begränsar synfältet. Användarens grepp kan bli klumpigare på grund av skyddshandskar. Skyddet kan också orsaka allergi. Naturgummi och krom i skinnet är allergiframkallande material.
Val
För att kunna klarlägga de nödvändiga skyddsegenskaperna skall riskens omfattning definieras eller bedömas (t.ex. den farliga kemikaliehalten i arbetsluften, bullernivån). Dessutom skall skadeverkningsområdet fastställas.
De önskvärda egenskaperna jämförs med de egenskaper som står till förfogande. Av märkningar och bruksanvisningar på försäljningsförpackningar och skydd skall tydligt framgå vilka faror skyddet är avsett att avvärja. Det är också möjligt att begära anbud av försäljarna om lämplig skyddsutrustning för arbetsskedet. Vid valet av skyddsutrustning skall även arbetstagarens egenskaper, ergonomiska synpunkter och användarvänligheten beaktas.
Det är tillverkaren som svarar för den konstruktionsmässiga skyddsförmågan hos enskilda skydd. Vid användningen av kombinationer av olika skydd svarar tillverkaren endast för skyddseffekten hos de kombinationer som anges i bruksanvisningen. Om det på arbetsplatsen används andra skyddskombinationer sker det endast på arbetsgivarens ansvar.
Försäkran om överensstämmelse
Skyddsutrustningen som anskaffas till arbetsplatsen skall uppfylla de konstruktionskrav som ställs i statsrådets beslut och vara försedda med CE-märkning. De enklaste skyddsanordningarna förses endast med CE-märke. Hit hör t.ex. disk- och städhandskar avsedda för yrkesmässigt bruk. Ett flertal skyddshjälpmedel skall dessutom typkontrolleras och i vissa fall skall produktionen övervakas, då innehåller märket också siffror t.ex. CE 0121. Det finns mer än 200 europeiska standarder som är färdiga eller under beredning (symbol EN). I en standardenlig produkt ingår förutom CE-märkningen även andra märkningar, t.ex. bildsymboler som visar användningsändamålet eller tester, tillverkare, tillverkningstidpunkt, skyddsmodell, skyddsklass och EM-standardens nummer. För skyddsanordning som uppfyller kraven skall det finnas bruksanvisningar på svenska och finska. I bruksanvisningen skall ingå bl.a. förklaringar över de standardenliga märkningarna, anvisningar om användning och underhåll och information om reservdelar som finns att få.
Anskaffningskostnader
Huvudregeln i enlighet med arbetarskyddslagen säger att arbetsgivaren ansvarar för anskaffningskostnaderna, skyddsutrustningens underhåll, reparationer och för förnyandet av utrustningen. Vedertagen praxis har i vissa fall emellertid varit att man inom branschen eller på enskilda byggplatser har kommit överens om att dela på anskaffningskostnaderna. En överenskommelse om att delta i anskaffningskostnaderna för skyddsutrustning kan emellertid endast gälla för sådan utrustning som arbetstagaren kan använda utom arbetet.
Användning
Arbetsgivaren ange när skyddsanordningarna skall användas. Han skall utreda bl.a. hur länge skyddsutrustningen kan användas, vilka belastningsfaktorer som uppträder i anslutning till arbetet och exponeringsfrekvensen. Vissa egenskaper hos skyddsutrustningen som vikt, andningsmotstånd och t.o.m. den psykiska belastningen som användningen ger upphov till kan komma att kräva särskilda åtgärder såsom t.ex. användning av hjälpmedel som underlättar arbetet eller pausering. Det kan också bli nödvändigt med rekreationspauser när arbetstagarna är tvungna att bära tät skyddsklädsel som t.ex. kemikalieskyddsdräkt eller värmeskyddsdräkt. Arbetsgivaren skall skaffa skyddsutrustningen och se till skötseln och underhållet och att skyddsutrustningen förnyas. Han är också skyldig att övervaka att skyddsutrustningen används. Han skall också informera arbetstagarna om riskerna som skyddsutrustningen skyddar mot och undervisa och ge handledning i användningen av utrustningen.
Det är arbetstagarens skyldighet att använda skyddsutrustning och sköta den omsorgsfullt. Han skall omedelbart informera arbetsgivaren om brister och fel i utrustningen.
