Planering av arbetet och arbetsmiljön

Betydelsen av arbetsmiljöplanering och målen

I arbetarskyddslagen betonas vikten av att ingripa i förebyggande syfte när det gäller arbetsförhållandena och inte först då missförhållanden och risker uppträder. Här spelar planeringen av arbetsmiljön en avgörande roll.

De viktigaste beslut om arbetsmiljö, arbetsrum, konstruktioner, arbetsmetoder och arbetsredskap som används i arbetet och säkerheten hos olika substanser fattas redan i planeringsskedet. Vid den tidpunkten kan besluten genomföras mest effektivt. Det blir oftast mycket dyrare att tvingas korrigera i efterhand och det är inte alltid möjligt att ens nå ett optimalt resultat längre. En välplanerad arbetsmiljö som funktionellt sett är lyckad främjar förbättringen av produktiviteten och det ekonomiska resultatet.

Bestämmelser om planeringen

Paragraferna 12 och 13 i arbetarskyddslagen ålägger arbetsgivaren en planeringsskyldighet. Paragraf 12 gäller arbetsmiljön och säkerheten i arbetet när det gäller konstruktionerna i arbetsmiljön, paragraf 13 gäller dimensioneringen av arbetet och belastning. Dessa bestämmelser skall iakttas när arbetsgivaren inleder planeringen av förändringar i konstruktionerna på arbetsplatsen eller i arbetsmiljön och när nya arbetsutrymmen byggs eller när förändringar genomförs i nuvarande utrymmen och förhållanden.

Enligt paragraf 12 skall arbetsgivaren vid planeringen av de konstruktioner, arbetslokaler, arbetsmetoder och produktionsmetoder som kommer att ingå i arbetsmiljön samt av användningen av de maskiner, arbetsredskap och andra anordningar samt hälsofarliga ämnen som är avsedda att användas i arbetet se till att deras verkningar på arbetstagarnas säkerhet och hälsa beaktas och att de är lämpliga för det planerade ändamålet. I samband med planeringen skall det säkerställas att de förhållandena så som de planeras kommer att motsvara de krav som ställs i arbetarskyddslagen. I arrangemangen skall vid behov beaktas personer med funktionshinder och andra arbetstagare i vilkas fall utförande av arbetet och hälsan och säkerheten i arbetet även i övrigt förutsätter särskilda åtgärder.

Paragraf 13 i arbetarskyddslagen gäller planeringen och dimensioneringen av arbetet med beaktande av arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar i förhållande till arbetet. Genom bestämmelsen betonas vikten av att ta hänsyn till de belastningsfaktorer som arbetet medför genom att låta dem utgöra en särskild paragraf utöver planeringen av de fasta konstruktionerna och förhållandena på arbetsplatsen. Med tanke på arbetstagarens hälsa bildar naturligtvis helheten av båda dessa omständigheter den avgörande faktorn. För att uppfylla syftet med paragrafen kan det vara bra att anlita företagshälsovårdens eller någon annan motsvarande sakkunskap.

Bestämmelsen tillämpas liksom paragraf 12  framför allt i planeringen och när förändringar skall genomföras. I fråga om den aktuella situationen skall man beakta belastningsfaktorerna i arbetet och ingripa i dem i samband med att riskerna utreds och bedöms som om avses i paragraf 10.

Den planering och dimensionering som avses beaktas och genomförs i enlighet med allmänna planeringsprinciper. Bestämmelsen innebär inte att individuella förutsättningar särskilt skall beaktas i planeringen utan i stället är det fråga om allmänna dimensioneringsregler som härleds ur människans fysiska och psykiska egenskaper.

Syftet med bestämmelsen är att relationen mellan de krav som arbetet ställer och arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar granskas redan i planerings- och dimensioneringsskedet. Det här förhållandet bör vara i balans. Med belastning avses i bestämmelsen fysisk eller psykisk över- eller underbelastning.  Om dessa belastningsfaktorer dimensioneras fel kan det leda till en skadlig belastning. Belastningsfaktorerna varierar från arbete till arbete beroende på arbetets och arbetsuppgifternas art. Hälsoskadlig belastning kan förorsakas av t.ex. arbetsställningar, arbetsrörelser. Skadlig belastning kan likväl förorsakas av t.ex. en orimlig tidspress i arbetet eller exceptionellt mycket resande i anslutning till arbetet som inte räknas som arbetstid. Faktorer av den här typen skall utredas med hjälp av riskbedömningar och på förhand avlägsnas genom planering och dimensionering.

Arbetsgivarens planeringsskyldigheter

Skyldigheterna som beskrivs ovan gäller då planeringen utförs som arbetsgivarens interna egna planering. När uppgiften överlämnas till en utomstående projekterare skall han eller hon också få tillräcklig information om planeringsobjektet när det gäller säkerhet och hälsa. I sådana fall bär den utomstående projekteraren även ett eget ansvar så som avses i 57 § i arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att projekteraren är tillräckligt kompetent för att utföra planeringsuppgiften på rätt sätt. Arbetsgivaren förutsätts i sin egenskap av beställare av planen inte ge projekteraren information om gällande stadganden och bestämmelser.

God planeringspraxis

Riskbedömningen är utgångspunkten för all planering. Målet är att alla riskfaktorer i anslutning till planeringsobjektet identifieras och att de med hjälp av god planering avlägsnas helt eller reduceras till minsta möjliga nivå.

Bestämmelser om planering och god planeringspraxis på annat håll i lagstiftningen skall iakttas. I planeringen av nya kontorslokaler eller förändringsarbeten t.ex. skall sålunda även separata bestämmelser och anvisningar iakttas. Bestämmelser om planeringen och tillverkning av maskiner utfärdas även separat. En professionell projekterare antas känna till gällande krav och anvisningar.