Första sidan  /  Vilka krav ställs på arbetsmiljön?   /  Människan  /  Psykiskt välbefinnande i arbetet

Psykiskt välbefinnande i arbetet

 

Välbefinnandet syns även i produktiviteten

Psykiskt välbefinnande syns på många sätt i en arbetsgemenskap och dess enskilda medlemmar. Det uppfattas som ett gott och tryggt arbetsklimat, som gemenskapsanda på arbetsplatsen samt i form av störningsfri verksamhet och smidigt samarbete. Sjukfrånvaron och personalomsättningen minskar och produktiviteten ökar.

Arbetstagaren upplever psykiskt välbefinnande som lust att arbeta, känslan att arbetet löper och att man kan sitt arbete. Ett välorganiserat och – dimensionerat arbete känns meningsfullt och innebär tillräckliga utmaningar så att man kan lära sig nytt och utveckla sig i arbetet.

Arbetsförhållandena kan främja det psykiska välbefinnandet

I bedömningen av arbetsbelastningen skall man förutom till arbetet också ta hänsyn till hela arbetsmiljön. Det psykiska välbefinnandet kan främjas genom att man eliminerar risker och andra skadliga påverkningar orsakade av arbetet och arbetsmiljön.

T.ex. temperatur, belysning , buller, vibration, ventilation, strålning och färger påverkar människans psykiska och fysiska välbefinnande. Därför finns det anledning att ägna dessa omständigheter särskild uppmärksamhet vid planeringen av arbetsmiljön.

Arbetstagarna skall ha möjlighet att se sin arbetsinsats som en del av hela arbetsprocessen. Detta ökar arbetstagarnas känsla av gemenskap och deras arbetsmotivation.

Det är gynnsamt för det psykiska välbefinnandet att arbetstagarna har möjlighet att under arbetet eller pauserna samtala med varandra. När arbetstagaren inte har möjlighet till att idka kontakter med sina kollegor eller när det inte förekommer några mänskliga relationer i samband med arbetet kan arbetsbelastningen minskas t.ex. genom att arbetet indelas i perioder för att man sålunda kan undvika långa perioder av ensamarbete.

Utmaningar behövs

Rätt dimensionerat arbete upprätthåller och främjar arbetstagarens psykiska välbefinnande. Felaktig dimensionering och felaktiga arbetssätt försvårar arbetet och kan t.o.m. utgöra ett hinder för psykiskt välbefinnande. Vid bedömningen av påfrestningarna i arbetet skall både arbetet och arbetsmiljön beaktas.

För att arbetet skall vara sunt får det inte finnas för mycket eller för lite av det i förhållande till människans prestationsförmåga. Arbetet får inte vara för krävande eller för enkelt eller ensidigt ansträngande. Arbetstagarna skall ha möjlighet att själva påverka arbetsmängden och användningen av tiden.

Arbetet skall löpa undan

Det är viktigt både för produktiviteten och för hälsan att arbetet löper väl undan. Därför skall man inte endast ägna arbetet och dess innehåll uppmärksamhet utan också arbetsställningarna, -rörelserna och – redskapen skall vara ändamålsenliga.

Välorganiserat och – dimensionerat arbete medför en effektiv, smidig och störningsfri produktion för företaget. För arbetstagarna innebär det trygghet, hälsa och känslan att man har det bra i arbetet. Man skall kunna reducera sådana störningsfaktorer som försvårar organisationens interna samarbete. T.ex. oändamålsenliga och styva lednings- och andra handlingssätt försvårar ofta arbetet.

En trygg arbetsmiljö stödjer arbetstagaren

En trygg och sund arbetsmiljö stödjer arbetstagaren i hans arbete. Arbetsmiljön omfattar både den fysiska (rum, maskiner, anordningar, föremål) och den sociala arbetsmiljön (t.ex. mänskliga relationer).  En god social arbetsmiljö innebär att man vid behov kan få hjälp av sina chefer och av övriga medarbetare. En god arbetsgemenskap sporrar och väcker arbetslusten.

Otrivsel orsakar många störningar

Psykiskt illamående visar sig alltid i sista hand som störningar i verksamheten och produktionen och påverkar arbetseffektiviteten och företagets lönsamhet.

Dåliga arbetsförhållanden kan vara orsaken för bl.a. frånvaro, hög personalomsättning, allvarliga konflikter, oklara uppfattningar om vad arbetsuppgiften går ut på, uppkomst av sinsemellan oeniga grupperingar och en allmän känsla av otrygghet och illamående.

En skadlig hälsorelaterad belastning kan för sin del påverka hälsan. En olämplig belastning kan leda till att man griper till hälsoskadliga metoder (t.ex. alkohol).

Psykiskt välbefinnande genom samarbete

Att främja det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen är i sista hand arbetsplatsernas egen sak men utomstående kan hjälpa i strävandena.

Det är viktigt att alla medlemmarna i en gemenskap får vara med och utveckla arbetsförhållandena. Var och en borde få inverka på den egna arbetsmängden och innehållet i arbetet.

Vad kan man göra själv?

I varje arbete finns det åtminstone i någon mån påverkningsmöjligheter Man skall utnyttja dessa effektivt och tänka över hur de ansträngande rutinerna kan utföras på ett annat sätt.

Var och en kan uppskatta hela sin livssituation och överväga om det i livet utanför arbetet finns något som belastar orimligt. Samtidigt kan man tänka över hur man själv kan avhjälpa dessa belastande faktorer.

Vad kan vi göra tillsammans?

Om man känner att ens egna möjligheter har uttömts eller att de inte finns kan man fundera på situationen tillsammans med sina arbetskamrater. Det lösbar sig att tänka över om arbetet kan utföras på något annat sätt eller om man kan byta arbetsmoment med en arbetskamrat.

Det är också nyttigt att diskuterar med chefen då man försöker reglera belastningarna i arbetet. Man t.ex. överväga om arbetsmängden tillfälligt kan minskas eller arbetsuppgifterna bytas ut för att minska belastningen.

Beroende på frågans natur kan man också vända sig till arbetarskyddspersonalen eller förtroendemannen. När det gäller anställningsfrågor t.ex. är det traditionellt de förtroendevalda representanterna som sköter dessa uppgifter och arbetarskyddsmyndigheterna kan vara till hjälp när det är fråga om säkerheten i arbetet.

Cheferna med i samarbetet

Personer i ledarställning har de bästa förutsättningarna att lägga märke till symptom på psykiskt illamående på arbetsplatsen. Orsakerna till störningar i välbefinnandet borde identifieras i ett så tidigt skede som möjligt och åtgärderna för förbättrade arbetsförhållanden borde vidtas.

Cheferna, dvs. linjeledningen, har till sitt förfogande den sakkunskap som de som ansvarar för arbetsplatsens arbetarskydd och företagshälsovård har. Cheferna skall samarbeta intensivt med dessa för att förbättra arbetsförhållandena.

Modernt ledarskap omfattar också diskussioner med arbetstagarna om de problem som förekommer i arbetet.

Levande arbetarskyddsverksamhet på arbetsplatsen

Arbetarskyddspersonalen och arbetarskyddskommittén på en arbetsplats har många uppgifter som grundar sig på lagstiftningen (lagen om tillsynen över arbetarskyddet 44/2006) som syftar till att förbättra arbetsförhållandena.

Arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter skall i samarbete också behandla frågor i anslutning till psykiskt välbefinnande och som skall beaktas i arbetsplatsens arbetarskyddsplaner.

Den högsta ledningens stöd i all arbetarskyddsverksamhet är ytterst viktig. Det är inte möjligt att utveckla arbetsförhållandena om den högsta ledningen inte har en positiv inställning till frågan.

Det är viktigt att högsta ledningen på arbetsplatsen deltar i förbättringen av arbetsförhållandena, ger de resurser som behövs och följer med vilka resultat som uppnås.

Utomstående hjälper vid behov

Arbetsplatsens egna resurser är inte alltid tillräckliga för förbättrandet av arbetsförhållandena . Då kan man vända sig till sakkunniga. Sådana är bl.a. arbetarskydds- och arbetskraftsmyndigheterna och företagshälsovården.

Även forskningsinstitut kan ge sin sakkunskap för att utveckla hälsosamma och trygga arbetsförhållanden. Sådana institut är t.ex. Arbetshälsoinstitutet, arbetspsykologiska laboratoriet vid Tekniska högskolan i Helsingfors och övriga högskolor.

Arbetarskyddet främjar välbefinnandet

Målet för arbetarskyddsverksamheten är att främja det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen. Psykiskt arbetarskydd är praktisk verksamhet som syftar till att kraven i arbetet och människans prestationsförmåga så väl som möjligt motsvarar varandra. Framför allt är psykiskt arbetarskydd samarbete på arbetsplatsen för bättre arbetsförhållanden.

Psykiskt arbetarskydd är både en förebyggande och avhjälpande verksamhet. Huvudvikten ligger på det förebyggande arbetet. Arbetsförhållandena utvecklas med hjälp av planering som görs på organisationens olika nivåer och där alla arbetstagarna deltar. Planeringen är fortlöpande och gäller alla arbetstagare.

Arbetsförhållandena skall betraktas som en helhet och förutom dimensioneringen av arbetet och arbetssätten skall också arbetsmiljön och arbetsgemenskapens och organisationens verksamhet, såsom produktionsstyrningssystemen utvecklas.

I utvecklingsarbetet av arbetsförhållandena skall man även ta hänsyn till de faktorer som påverkar arbetsmotivationen, trivseln och den psykiska hälsan. Lusten att arbeta uppkommer inte bara på basis av bestämmelser som ges från ovan utan så att arbetstagarna själva är med om att planera målen för sitt arbete och godkänner dessa.

Anlita företagshälsovårdens sakkunskap

Företagshälsovårdens sakkunskap kan anlitas vid planeringen och genomförandet av åtgärderna för tidig rehabilitering och för den hälsofrämjande verksamheten för upprätthållandet av arbetsförmågan.

Företagshälsovårdens uppgifter omfattar bl.a. arbetsplatsutredningar. I samband med dem bedöms de risker för den fysiska och psykiska hälsan som orsakas av arbetet och arbetsförhållandena.

Företagshälsovården förutsätts samarbeta med arbetsplatsens arbetarskyddspersonal – och organ och komma med förslag till förbättring av arbetsförhållandena.

Hur utvecklar man arbetsförhållandena?

Utgångspunkten för utvecklandet av arbetsförhållandena kan vara en kartläggning av problemen. Det här kan göras genom diskussioner, enkäter och statistiska uppgifter, t.ex. siffrorna på sjukfrånvaro och personalomsättning.

Vanligtvis vill arbetstagarna endast ändra en begränsad mängd omständigheter. Även om man betraktar frågorna från olika verksamhetsenheters perspektiv är antalet korrigeringsåtgärder relativt litet.

Frågor som berör det psykiska välbefinnandet är ofta praktiska och man kan påverka dem. Ändringar i arbetsförhållandena förutsätter inte alltid stora ekonomiska insatser utan det är fråga om vardagliga praktiska saker som var och en begriper.

Se till arbetsgemenskapens handlingskraft

När enskilda problem behandlas på arbetsplatsen är det önskvärt att först utreda om man har problem i samarbetet.  Ett hinder i vägen för bättre arbetsförhållanden är ofta att arbetsplatsens interna samarbete fungerar dåligt.

Man skallobservera hur samarbetet mellan ledningen och arbetstagarna fungerar, om arbetarskyddet och företagshälsovården fungerar på ett ändamålsenligt sätt och hurudana möjligheter personalen har att delta i planeringen av sitt eget arbete och sin arbetsgemenskap. Det är också viktigt för arbetsgemenskapens välbefinnande att relationerna inom ledningen fungerar bra.

Om man upptäcker brister i samarbetet och möjligheterna till engagemang och analyserar man orsakerna till problemen och söker efter medel för bättre samarbete. Ofta kan ett förbättrat samarbete i väsentlig utsträckning minska belastningen i arbetet.

Även bättre informationsflöde mellan arbetsgemenskapens olika nivåer och grupper kan ge bättre förutsättningar för samarbetet.

Problemlösningsmodell

I hanteringen av frågorna kan man tillämpa t.ex. den vanliga problemlösningsmodellen.

Problemets uppkomst

Missförhållandet som skall korrigeras kan komma till t.ex. arbetarskyddskommittens kännedom på initiativ av företagshälsovården, arbetarskyddspersonalen, cheferna eller personalen.

Närmare analys

Enbart uppgiften att problemet existerar är ofta inte tillräcklig, vanligen behövs det närmare uppgifter för att man skall kunna kartlägga situationen. Närmare uppgifter kan man få t.ex. genom intervjuer, enkäter eller med hjälp av statistikuppgifter. Man kan också använda s.k. observationsbaserade metoder, dvs. göra iakttagelser på arbetsplatsen.

Åtgärder

När det är tillräckligt klart vad det är fråga om kan man börja planera åtgärda för att förbättra situationen. Man kan tillsätta en arbetsgrupp för planeringen om en sådan inte funnits tidigare. Arbetsgruppen kan bildas redan i samband med insamlingen av uppgifter.

Det är viktigt att de berörda parterna deltar i planeringen av åtgärderna för att förbättra arbetsförhållandena. Det är också nödvändigt att de är intresserade av att utveckla arbetsmiljön.

Förbättringsåtgärderna kan riktas in t.ex. på arbetsmiljön, kraven i arbetet (mängd och innehåll) arbetsarrangemangen och den fysiska och sociala arbetsmiljön.

Åtgärder som gäller en enskild arbetstagare borde man ge företagshälsovården eller annan hälsovård i uppdrag, i synnerhet om det är fråga om en arbetstagares sjukdom. Projektgruppen har inte skäl att delta i analyser av en arbetstagares hälsotillstånd.

Uppföljning och värdering

Man skall också följa upp hur korrigeringsåtgärderna verkar och vidta nödvändiga fortsatta åtgärder. Samtidigt utreds om man genom verksamheten har nått uppnått målen oh om inte, orsakerna.