Utskrift
Skicka per e-post
Suomeksi
Respons för sidan
Ytterligare information
- Litteratur:
- Murtonen M. 2000. Riskien arviointi työpaikalla. Työkirja. Sosiaali- ja terveysministeriö. Tampere.
- Ala-Risku & al. 1996. Riskien arviointi työolojen parantamisessa. Työhallinnon julkaisu 121. Työministeriö, Tampere. 56 s.
- Lowrance W. W. 1976. Acceptable Risk. William Kaufmann Inc. 180 s.
- Guidance on risk assessment at work. European Comission. DGV. Luxemburg. 1996. 58 s.
- Ohje työterveys- ja -turvallisuusjohtamisjärjestelmistä. BS 8800:fi (Guide to occupational health and safety managementsystems.) Suomen Standardisoimisliitto SFS. 1997.
- Riskien arviointi työpaikalla -työkirja +CD-rom ohjelmalevyke. Apuväline työpaikan riskien arviointiin.
- OHSAS 18001:fi 2000. Työterveys- ja turvallisuusjohtamisjärjestelmät. Spesifikaatio. Suomen Standardisoimisliitto. 24 s.
- OHSAS 18002:fi 2000. Työterveys- ja turvallisuusjohtamisjärjestelmät. Ohjeita OHSAS 18001 soveltamiseksi. Suomen Standardisoimisliitto. 110 s.
Riskbedömning
Bestämmelser
Enligt 10 § Utredning och bedömning av riskerna i arbetet i arbetarskyddslagen (738/2002) är alla arbetsgivare skyldiga att utreda, identifiera och bedöma olägenheterna och riskerna som uppstår för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Riskbedömningen och – hanteringen är en del av säkerhetsverksamheten på arbetsplatsen.
Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) ingår bl.a. en utredning och utvärdering av hälsan och säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena i företagshälsovården. Företagshälsovården deltar som en av de sakkunniga i arbetsplatsen riskbedömning.
I 6 § i statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet (715/2001) förutsätts att arbetsgivaren identifierar de faror som förorsakas av kemiska agenser som förekommer på arbetsplatsen och bedömer de risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa som farorna eventuellt medför. Utvärderingen av riskerna i samband med kemikalier förutsätter kunskap om produkternas farlighetsgrad, gränsvärden och om exponeringens art och omfattning.
Enligt statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) är maskintillverkarna skyldiga att utvärdera riskerna i anslutning till maskinen. Utgående från riskbedömningen planeras och genomförs säkerhetsåtgärder och sammanställs nödvändiga dokument och bruksanvisningar. För att visa att en maskin uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som ställs på den undertecknar tillverkaren en försäkran om överensstämmelse med standrarderna och förser maskinen med en CE-märkning.
Den personliga skyddsutrustningen väljs ut enligt utgående från utvärderingen av riskerna på arbetsplatsen (Srb 1407/1993). Även när det gäller bildskärmsarbete, tunga lyft, säker användning av arbetsredskap och i andra sammanhang understryks riskbedömningen och en uppskattning av deras betydelse.
Definitioner
Risk (Risk) är sannolikheten och allvaret av en skadlig händelse.
Fara (Hazard) är en faktor eller en omständighet som kan förorsaka en allvarlig händelse.
Säkerhet (Safety) avser ett tillstånd i stsemet då därmed förbundna risker är på en acceptable nivå.
Riskbedömning (Risk assessment) är en processi vilken man utvärderar den risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet som uppstår i en farlig situation på arbetsplatsen.
Riskanalys (Risk Analysis) är en del av riskbedömningen. I riskanalysen bestäms vilka gränsvärden som skall gälla för objektet, riskerna identifieras och riskens omfattning utvärderas.
Bild 1
De olika delområdena inom riskhanteringen. Riskhantering innebär systematiskt arbete för att identifiera, utvärdera och reducera riskerna.
Klassificering av riskerna och åtgärder
När farorna på arbetsplatsen har identifierats utvärderas riskerna som orsakas av dem. Vid fastställandet av riskens omfattning skall man ta hänsyn till de skadliga följder som händelsen kan leda till och hur sannolikt det är att dessa inträder. Riskens omfattning kan uttryckas numeriskt eller med ord, t.ex. genom en indelning som i tabell 1. Med tabellens hjälp kan vi bedöma riskens omfattning och i vilken ordning åtgärderna skall prioriteras.
Tabell 1.
Klassificeringsmodell för risker, utgående från hur allvarliga följderna av den skadliga händelsen är och med vilken sannolikhet dessa uppstår.
| Förekomst | Följder | ||
| Lindriga | Skadliga | Allvarliga | |
| Osannolik | Obetydlig risk | Acceptabel risk | Måttlig risk |
| Möjlig | Acceptabel risk | Måttlig risk | Betytande risk |
| Sannolik | Måttlig risk | Betytande risk | Oacceptabel risk |
När risken ökar måste åtgärder vidtas för att säkerheten inte skall äventyras. Där risken är låg och obetydlig anses man att en riskreducering inte leder till någon betydande höjning av säkerhetsnivån. När risken ökar observeras det tillstånd som risken medför. Vid en lindrig riskökning där risken betraktas som acceptabel vidtas riskreducerande åtgärder om de ur kostnads- och effektivitetssynpunkt anses vara gynnsamma. Risken kan även vara så omfattande att det inte är möjligt att påbörja eller fortsätta arbetet innan risken har reducerats.
De högsta tillåtna värdena för asbest, bly och bentsen som har fastslagits i lagar och bestämmelser grundar sig t.ex. på en riskbedömning och en definition av ätgårderna som krävs för att riskerna skall reduceras. I allmänhet kan man utgå ifrån att om den risknivå som fastställts i lagstiftningen överskrids så ökar risken och blir måttlig eller ännu mer omfattande. Då den högsta tillåtna nivån överskrids måste åtgärder vidtas. Nedan presenteras en metod i enlighet med en brittisk säkerhetsstandard där bedömningen sker utgående från hur omfattande risken uppskattas vara.
Tabell 2.
En enkel riskbaserad åtgärdsplan
| RISK | ÅTGÄRDER OCH TIDSSPANN |
|---|---|
| OBETYDLIG | Inga åtgärder och ingen dokumentering behövs |
| ACCEPTABEL | Förebyggande åtgärder behövs inte. Man bör emellertid överväga om bättre lösningar kan nås i fråga om relationen mellan kostnader och verkan eller att genomföra förbättringar som inte medför tilläggskostnader. Uppföljning genom vilken man försäkrar sig om att risken hålls under kontroll är nödvändig. |
| MÅTTLIG | Det är nödvändigt att vidta åtgärder för att minska risken men kostnaderna för de förebyggande åtgärderna måste beräknas och avgränsas noggrant. Åtgärderna skall genomföras inom en fastställd tidsperiod. Om en måttlig risk kan leda till mycket allvarliga följder kan en tilläggsutvärdering vara nödvändig för att man skall kunna bedöma med vilken sannolikhet skadan kan uppstå. På basis av den här sannolikheten bestäms vilka effektivare övervakningsåtgärder som förutsätts. |
| BETYTANDE | Arbetet skall inte påbörjas förrän risken reducerats. Man kan bli tvungen att anvisa betydande resurser för riskreduceringen. Om risken uppstår i ett arbete som utförs som bäst borde problemet lösas inom en kortare tidsperiod än de som anges för måttliga risker. |
| OACCEPTABEL | Arbetet skall inte inledas eller fortsättas förrän risken har reducerats. Om det inte är möjligt att minska risken ens genom obegränsade resurser måste arbetet förbjudas totalt. |
Riskupplevelsen
Å andra sidan står en godtagbar risk i relation till den nytta som det kan innebära att ta risken och till möjligheten att eliminera den. Rökning och bergsklättring är frivilliga medan vi är tvungna att andas in förorenad stadsluft. Användningen av lyxprodukter kan medföra hälsorisker men vi kan ingå risken på grund av andra värderingar.
För att trygga arbetstagarnas säkerhet och hälsa ställs i lagen vissa minimikrav på de förhållanden som råder på arbetsplatsen. Riskerna kan vara betydligt högre då det gäller fritidssysselsättningar. I tabell 3 tas faktorer som inverkar på riskens godtagbarhet upp.
Tabell 3.
Faktorer som bidrar till riskens godtagbarhet (Lowrance 1976).
| risken är frivillig | ¤ | risken är inte frivillig |
|---|---|---|
| risken har omedelbara inverkningar | ¤ | verkningarna är fördröjda |
| det finns inga alternativ | ¤ | det finns ett flertal alternativ |
| risken är tillräckligt bekant | ¤ | risken är inte bekant |
| det är inte möjligt att undgå exponering | ¤ | exponeringen är lyx |
| risken förekommer i arbetet | ¤ | risken förekommer utanför arbetet |
| normal fara | ¤ | en allvarligare fara än vanligt |
| inverkan på alla | ¤ | inverkar speciellt på känsliga personer |
| används på avsett sätt | ¤ | missbruk är sannolikt |
| följderna är reversibla | ¤ | följderna är inte reversibla |
Riskbedömning på arbetsplatsen
Med riskbedömning avses också identifiering av farorna i arbetet, avgränsning av risken som faran medför och fastställande av riskens betydelse. Riskbedömningen är i bästa fall förebyggande arbetarskydd. Riskbedömningen är en systematisk process med syfte att skapa en trygg arbetsmiljö. Arbetsmiljön måste övervakas och farliga situationer utredas noggrant.
Kuva 2
Riskbedömningens olika stadier.
Från riskhantering till säkerhetshantering
Riskhantering är en helhetssyn på faror och åtgärder i syfte att reducera och eliminera skador. Innan en effektiv riskhantering är möjlig måste riskerna identifieras och utvärderas. I riskhanteringen ingår också att riskens omfattning uppskattas och att man väljer och genomför ändamålsenliga säkerhetsåtgärder.
- Åtgärderna kan utvärderas till exempel enligt följande kriterier:
- En höjd säkerhetsnivå: ju effektivare man genom en åtgärd förmår reducera större risker, desto effektivare är åtgärden.
- Följdernas omfattning: ju fler risker och ju fler personers säkerhet som påverkas av åtgärden, desto effektivare är åtgärden.
- Uppnådda mål: det är ändamålsenligt att genomföra åtgärden om man på det sättet kan avhjälpa brister som medfört att lagbestämmelser och egna eller intressentgruppernas målsättningar inte kunnat förverkligas.
- En smidigare verksamhet: om arbetet tack vare åtgärden löper smidigare, lönar det sig att genomföra den, även om den inte inverkar avsevärt på säkerheten i arbetet.
- Kostnadseffektivitet: de bästa åtgärderna är inte nödvändigtvis dyra. Ofta kan man nå betydande resultat även genom mycket små förbättringar, nästan utan kostnader.
