Ytterligare information Arbets- och näringsbyrån nättjänst:
Arbetstid och semester
Semester
Bestämmelser
Den nya semesterlagen (162/2005) trädde i kraft från och med början av april 2006. Lagen tillämpas både på den privata och inom den offentliga sektorn på arbete som utförs i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande.
Semesterlagen tillämpas inte på sjömän, arbete som utförs som sedvanliga fritidsaktiviteter, personer i åtgärder inom arbetskraftsförvaltningen, familjevårdare, närståendevårdare och undervisningspersonal, vars motsvarande semesterförmåner det har avtalats om i arbets- eller tjänstekollektivavtal.
Det kan finnas bestämmelser i branschens kollektivavtal om t.ex. semesterpengar och semesterpremier som förpliktar arbetsgivaren.
Statens författningsdata samlar beslut som fattas av nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och allmänt bindande kollektivavtal under adressen www.finlex.fi.
Definitioner
Semesterkvalifikationsår
Det år mellan den 1.4 och 31.3 som föregår semesterperioden. Rätten till semester räknas utgående från den här tiden.
Semesterperiod
Tiden mellan den 2.5 och 30.9.
Full semesterkvalifikationsmånad
En kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 14 arbetade dagar eller dagar likställda med arbetade dagar.
Om arbetstagaren enligt avtal arbetar så få dagar att han eller hon inte kan räkna sig till godo en enda kvalifikationsmånad med 14 arbetade dagar, eller om endast en del av kalendermånaderna innefattar 14 arbetade dagar, anses som en full kvalifikationsmånad en kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 35 arbetade timmar eller timmar likställda med arbetade timmar.
Tid som är likställd med arbetad tid
Likställd med arbetad tid anses sådan frånvarotid för vilken arbetsgivaren enligt lag är skyldig att betala lön till arbetstagaren. Likställda med arbetade dagar anses även de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren, medan anställningsförhållandet pågår, är förhindrad att utföra arbete på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet, frånvaro av tvingande familjeskäl, sjukdom, olycksfall, medicinsk rehabilitering eller permittering (se förteckningen i 7 § i semesterlagen).
Rätt till semester, arbetstagarens rätt till ledighet och sparad ledighet
Rätt till semester
En arbetstagare är berättigad till semester under två och en halv vardag för varje full kvalifikationsmånad. Om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret har fortgått utan avbrott en kortare tid än ett år har arbetstagaren emellertid rätt till semester under två vardagar för varje full kvalifikationsmånad.
Intjänandet av semester avbryts inte av den anledningen att arbetstagaren direkt har övergått i anställning hos en sådan arbetsgivare där bestämmanderätten på basis av ägande, avtal eller något annat arrangemang innehas av den tidigare arbetsgivaren eller en står i ett s.k. nära förhållande till den tidigare arbetsgivaren.
Om det har ingåtts flera arbetsavtal på viss tid i följd som medför att anställningsförhållandet fortgår utan avbrott eller endast med korta avbrott anses anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott.
Arbetstagarens rätt till ledighet
En arbetstagare som enligt avtal arbetar färre än 14 dagar eller 35 timmar varje kalendermånad och sålunda inte tjänar in semester alls är när hon eller han så önskar under anställningsförhållandets fortgång berättigad till ledighet under två vardagar för varje kalendermånad under vilken han eller hon har varit anställd.
Sparad ledighet
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller därefter. Arbetstagaren har rätt att spara den del av semestern som överstiger 24 dagar, om inte detta medför betydande olägenheter för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen..
Hur semester ges
Av semestern skall 24 vardagar ges som sommarsemester under semesterperioden.
Vintersemester (den del av semestern som överstiger 24 vardagar) ges efter semesterperioden innan följande år semesterperiod inleds.
Arbetstagaren ges semester vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer om arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar om hur semestern tas ut.
- Arbetsgivaren och arbetstagaren får komma överens om att
- arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 12 vardagar i en eller flera delar.
- semestern ges under en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden infaller och upphör före semesterperiodens början följande år.
- den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång.
- den semester som intjänas innan anställningsförhållandet upphör tas ut under den tid anställningsförhållandet fortgår.
- på arbetstagarens initiativ avtala om att den del av semestern som överstiger 24 vardagar tas ut i form av förkortad arbetstid. Detta avtal skall ingås skriftligt.
Semesterlön och -ersättning
Använd blanketten för uträkningen av semesterlön/semesterersättning (pdf-fil 9 kb) när du skall räkna ut semesterlönen eller ersättningen.
Semesterlönen för en månadsavlönad arbetstagare räknas genom att månadslönen delas med antalet arbetsdagar i den ifrågavarande månad och genom att multiplicera resultatet som utgör dagslönen med antalet semesterdagar i semesterperioden.
Semesterlönen för arbetstagare med tim- eller ackordslön beräknas så att
1 den lön som under kvalifikationsåret har betalats till arbetstagaren eller förfallit till betalning för arbetad tid
2 frånsett den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete
3 delas med antalet arbetsdagar som arbetstagaren arbetat under kvalifikationsåret
4 ökat med en åttondel av antalet arbetstimmar som arbetstagaren arbetat
5 Om arbetstagaren enligt avtal arbetar färre eller fler än fem dagar per vecka, multipliceras den genomsnittliga dagslönen med antalet arbetsdagar per vecka och divideras med fem.
6 den genomsnittliga dagslön multipliceras med en koefficient som bestäms på basis av antalet semesterdagar och som anges i 11 § i semesterlagen.
Koefficienter och tilllämpning
Procentbaserad ersättning tillämpas huvudsakligen för att beräkna semesterersättningen för deltidsanställda och personer som intjänar ledigheter. Semesterlönen är 9 % eller, om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden, 11,5 procent av den lön som under kvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, frånsett den förhöjning som betalas för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Den lön som semesterlönen baserar sig på utökas kalkylmässigt med utebliven från frånvarotid som likställs med arbetad tid.
Det är möjligt att avvikande avtal om procenten har ingåtts i kollektivavtal (t.ex. byggbranschen 18,5 %, deltidsanställda inom handeln 10 % eller 12,5 %).
Semesterlönen skall betalas innan semestern börjar förutom för en högst sex dagar lång del av semestern. Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas semesterersättningen i samband med ledigheter eller senast vid semesterperiodens utgång.
När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att i stället för semester få semesterersättning för den tid för vilken han eller hon fram till dess inte har fått semester eller semesterersättning. Vid beräknandet av semesterersättningen iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om semesterlön.
När arbetsgivaren betalar semesterlön eller semesterersättning är han eller hon skyldig att ge arbetstagaren en specifikation av vilken semesterlönens eller semesterersättningens belopp och beräkningsgrunder framgår.
Arbetsgivaren skall föra bok över arbetstagarens semestrar och sparade ledigheter samt över de löner och ersättningar som bestäms med stöd av semesterlagen i en semesterbokföring. Semestrarnas längd och tidpunkt samt lönernas och ersättningarnas belopp och beräkningsgrunder skall framgå av semesterbokföringen.
