Allmänt om ämnesområdet

Med ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen avses arbetstagarens arbetstid per dygn och vecka. Med dygn och vecka avses kalenderdygn och -vecka, om inget annat avtalas.

I kollektivavtal kan man avtala annat om den ordinarie arbetstiden. Arbetsgivaren ska därför kontrollera vad som föreskrivits om arbetstider i det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet.

Om arbetet omfattar uppgifter inom transportbranschen ska arbetsgivaren när beslut om den tillämpade arbetstidsformen fattas även beakta arbetstidslagens bestämmelser om arbetstider för förare av motorfordon samt om kör- och vilotider för förare.

Om det bland arbetstagarna finns personer som inte fyllt 18 år ska arbetsgivaren beakta bestämmelserna om den maximala arbetstiden och arbetstidens förläggning i lagen om unga arbetstagare.

Vad inräknas i arbetstiden?

I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete. I arbetstiden inräknas också den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Således är också den tid som arbetstagaren är tvungen att befinna sig på arbetsplatsen utan att arbeta arbetstid, förutsatt att arbetstagaren genast vid behov kan börja arbeta.

Det kan finnas bestämmelser om den tid som inräknas i arbetstiden i kollektivavtal.

Arbetsplatsen kan förutom den egentliga eller huvudsakliga arbetsplatsen vara något annat ställe där arbete utförs och till vilket arbetsgivaren kommenderat arbetstagaren för att utföra arbetet.

Vad räknas inte som arbetstiden?

Enligt huvudregeln i arbetstidslagen räknas  inte som arbetstid:

  • dagliga vilotider, om arbetstagaren under dessa tider obehindrat kan avlägsna sig från arbetsplatsen
  • den tid som används för resa eller färd, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.

I sina utlåtanden har arbetsrådet tagit ställning till om till exempel utbildning, hälsoundersökningar och sociala evenemang ska räknas som arbetstiden. Vad som inte räknas som arbetstid ska avgöras från fall till fall.

Söndagsarbete

På söndagar eller kyrkliga helgdagar får arbete utföras endast om det på grund av sin art utförs regelbundet nämnda dagar. Sådant arbete förekommer i till exempel restaurang- och butiksbranschen. Att arbete utförs på ovan nämnda dagar förutsätter också att parterna har kommit överens om det genom arbetsavtal eller att arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det.

För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ska arbetsgivaren som söndagsersättning betala lönen förhöjd med 100 procent. Söndagsersättningen kan inte inkluderas i arbetstagarens grundlön eller bytas ut mot avlönad fritid.

 

Anvisningar för arbetstagaren

Saldo för flextid

Om du arbetar med flextid ska du se till att du inte överskrider de avtalade maximala saldogränserna. Om du till exempel avtalat om att det maximala antalet plustimmar är 40 ska du se till att gränsen inte överskrids. I regel är arbetsgivaren inte skyldig att ersätta arbetstagaren för arbetstimmar som överskridit saldogränsen.

Om ditt saldo är fullt men arbetssituationen kräver längre arbetsdagar ska du ta upp frågan med din chef om att fortsätta arbetet som övertidsarbete.

Antal utförda arbetstimmar

För bok över övertidstimmar så att du kan kontrollera att lönen räknats rätt.

Arbetstagaren har rätt att få sina uppgifter i arbetstidsbokföringen

Arbetstagaren eller en person som arbetstagaren befullmäktigat har på begäran rätt att av arbetsgivaren få en skriftlig utredning om sina uppgifter i arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsbokföringen. 

Om du behöver sådana uppgifter kan du som hjälp för begäran använda blanketten Begäran om handlingar av arbetsgivaren.

Om du trots begäran inte får dessa uppgifter ska du kontakta ansvarsområdet för arbetarskyddet. Arbetarskyddsinspektören kan med ditt samtycke vidta tillsynsåtgärder för att få uppgifterna.
 

Anvisningar för arbetsgivaren

Uppgörandet av arbetsskiftsförteckningar och givandet av dem för kännedom

Arbetsgivaren ska se till att arbetsskiftsförteckningar uppgörs och ges för kännedom i tid. När arbetsskiftsförteckningar utarbetas ska arbetsgivaren beakta bestämmelserna i det tillämpliga kollektivavtalet. Arbetsskiftsförteckningen är mycket viktig i arbeten där arbetsdagarna och arbetstiderna varierar. För arbetstagaren är det viktigt att på förhand få information om arbetstiderna, så att han eller hon kan planera fritiden.

Principen är att arbetstagaren ska kunna lita på att arbetsskiftsförteckningen iakttas utan ändringar. Därför kan en arbetsskiftsförteckning som lämnats för kännedom i regel ändras endast med arbetstagarens samtycke.

Korrekt arbetstidsbokföring

En korrekt arbetstidsbokföring har avgörande betydelse, om man i efterhand måste reda ut meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avseende arbetstimmar och ersättningar för dem.

Om arbetsgivaren har försummat arbetstidsbokföringen eller om det finns fel i den tror domstolen ofta på de utredningar och anteckningar som arbetstagaren lägger fram till exempel som grund för sin talan avseende övertidsersättningar.

Arbetstagarens rätt att få sina uppgifter i arbetstidsbokföringen

Arbetsgivaren ska beakta att arbetstagaren eller en person som arbetstagaren befullmäktigat har på begäran rätt att av arbetsgivaren få en skriftlig utredning om sina uppgifter i arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsbokföringen.

Framläggande av arbetstidsbokföringen och andra arbetstidshandlingar

Arbetstidsbokföringen och skriftliga avtal om ordinarie arbetstid och övertidsarbete ska på begäran visas för arbetarskyddsinspektören. Även förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige har rätt att se dessa handlingar.

Arbetsgivaren ska på arbetarskyddsinspektörens begäran lämna kopior av

  • arbetstidsbokföringen
  • skriftliga avtal om arbetstid och extra övertidsarbete
  • systemet för utjämning av arbetstiden
  • arbetsskiftsförteckningen.
 

Domstolsavgöranden och prejudikat

I Högsta domstolens avgörande (HD 2002:36) ansågs arbete som bestod av att hemma samtala med personer i telefon med stöd av 2 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen falla inom lagens tillämpningsområde, då arbetsgivaren hade bestämt hur arbetstiden skulle ordnas och övervakat hur arbetstiden följdes.

Enligt Högsta domstolens avgörande (HD:1995:19) hade arbetstagaren därför inte rätt till ersättning för tilläggs- och övertidsarbete.

Enligt Högsta domstolens avgörande (HD: 1990:127) hade en reklamplanerare i tjänst hos en reklambyrå oberoende av rådande praxis inom branschen rätt till ersättning för tilläggs- och övertidsarbete i enlighet med lagen om arbetstiden inom handelsrörelser och kontor.

Enligt Högsta domstolens avgörande  (KKO:2007:50) var villkoret, som arbetsgivaren och arbetstagaren tagit in i ett skriftligt arbetsavtal medan arbetsförhållandet pågick och enligt vilket parterna inte efter det avtalet undertecknats hade några anspråk på varandra med anledning av arbetsförhållandet för tiden innan avtalet undertecknades, ogiltigt till den del arbetstagarens ersättningar enligt arbetstidslagen minskade med stöd av 39 § 1 mom. i arbetstidslagen.

Enligt Högsta domstolens avgörande (HD:1986-II-24) ansågs en arbetstagare vara målsägande, och allmänna åklagaren hade inte åtalsrätt i ett fall som gällde brott mot 11 § i arbetstidslagen, då målsäganden inte hade anmält brottet för väckande av åtal och inte heller själv framställt straffyrkande för brottet.

Vokabulär

Arbetsskiftsförteckning En skriftlig förteckning som arbetsgivaren utarbetat och av vilken begynnelse- och sluttiden för varje arbetstagares ordinarie arbetstid samt tidpunkterna för dagliga vilotider bör framgå.
Flextid Med flextid avses ett arrangemang för ordinarie arbetstid, där arbetstagaren inom överenskomna gränser har rätt att själv besluta när arbetet börjar och slutar.
Flextidssaldo Saldo över influtna plus- och minustimmar i anslutning till avtal om flextid.
Mertidsarbete Arbete som utförs utöver den avtalade arbetstiden (på arbetsgivarens initiativ och med arbetstagarens samtycke), men utan att överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.
Övertidsarbete Arbete som på arbetsgivarens initiativ och med arbetstagarens samtycke utförs utöver den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Övertidsarbete kan räknas per dygn eller vecka. I periodarbete är övertidsarbete arbete som överskrider den maximala ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.