Hälsouppgifter

Uppgifter som till exempel avslöjar en sjukdom eller kroppsskada hos arbetstagaren är känsliga uppgifter enligt personuppgiftslagen. Sådana uppgifter om hälsotillståndet får hanteras på arbetsplatsen endast med samtycke av arbetstagaren.

Arbetsgivaren får endast samla in och hantera sådana uppgifter om arbetstagarens hälsa som är nödvändiga med tanke på anställningsförhållandet. Inte ens med arbetstagarens samtycke får sådana uppgifter samlas in och hanteras på arbetsplatsen på ett lagstridigt sätt.

Uppgifter om hälsotillståndet är alltid känsliga uppgifter.

Arbetsgivaren får inte bilda ett register över arbetstagares sjukdomsuppgifter. Endast en aktör inom hälso- och sjukvården, till exempel företagshälsovården, får föra ett sådant register.

Företagshälsovården får inte överlämna en sammanfattning av en arbetstagares sjukdomsuppgifter till arbetsgivaren. Företagshälsovården får endast informera arbetsgivaren om arbetstagaren kan sköta arbetsuppgifterna eller om det finns begränsningar för det.

Endast namngivna personer får hantera hälsouppgifter

Hälsouppgifter om arbetstagare får endast hanteras av dem som behöver uppgifterna i sitt arbete. Arbetsplatsen ska utse personer som i sitt arbete får hantera hälsouppgifter om andra arbetstagare. De får inte röja uppgifterna för andra under anställningsförhållandet och inte heller efter att det upphört. Uppgifter om hälsotillståndet ska förvaras skilt från andra uppgifter, och de ska förstöras när de inte längre behövs.​

Hälsouppgifter får dock hanteras på arbetsplatsen i den mån som de anknyter till särskild risk för insjuknande på grund av arbetet. Om en arbetstagare övergår i en annan arbetsgivares tjänst med motsvarande särskild risk för insjuknande kan företagshälsovården överlämna relevanta hälsouppgifter till den nya företagshälsovården.

Uppgifter om sjukfrånvaron får sparas

Arbetsgivaren får bilda ett register över tidpunkterna för arbetstagarens sjukfrånvaro till exempel för lönebetalningssystemet. Arbetsgivaren får dock inte registrera diagnoser i läkarintyg över sjukledigheter.

Arbetsgivaren får också överlämna arbetstagarens läkarintyg till företagshälsovården, såvida arbetstagaren inte har förbjudit det. Arbetsgivaren får dock alltid informera företagshälsovården om tidpunkterna och längden för arbetstagarens sjukledighet.

Hantering av hälsouppgifter vid företagshälsovårdens trepartssamtal

Arbetsgivaren har rätt att hänvisa en arbetstagare för bedömning av arbetsförmågan inom företagshälsovården om det finns grundad anledning att anta att ett försämrat hälsotillstånd minskar arbetstagarens arbetsförmåga. Parterna kan avtala om samarbete för tidigt stöd i företagshälsovårdens verksamhetsplan eller arbetsplatsens modell för tidigt stöd.

I trepartssamtalen om tidigt stöd deltar i allmänhet den insjuknade arbetstagaren, arbetsgivarens representant (t.ex. chefen) och företagsläkaren eller -sköterskan.

Praxis för stöd för arbetsförmågan inkluderas i företagshälsovårdens  verksamhetsplan.

Företagshälsovården får inte underrätta chefen som deltar i samtalet eller andra arbetsgivarrepresentanter om arbetstagarens sjukdom. Företagshälsovården kan till exempel på en allmän medicinsk nivå berätta om sjukdomens inverkan på arbetsförmågan.

Om diagnos förutsätts i sjukintyget känner arbetsgivaren redan till vilken sjukdom som minskar arbetstagarens arbetsförmåga. Arbetstagaren kan berätta om sin sjukdom själv.

I regel brukar arbetstagaren komma överens med företagshälsovården på förhand om vilken information om sjukdomen som ska delges arbetsgivaren. Syftet med trepartssamtalet är att komma överens om arbetsuppgifter som är lämpliga med tanke på den rådande arbetsförmågan. Företagshälsovården kan genom sin expertis bedöma hur länge arbetsuppgifterna ska anpassas och slå fast tidpunkten för ett uppföljningsmöte.