Allmänt om ämnesområdet

Vilken lön ska betalas?

Vederlaget för arbete är i allmänhet penninglön. Vederlaget kan också bestå av en kombination av penninglön och varor eller bostadsförmån.

Det finns ingen lag om minimilön i Finland. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan således avtala om hur arbetet ska ersättas i arbetsavtalet. Denna avtalsfrihet begränsas dock av lönebestämmelser i kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan inte ens med stöd av arbetsavtal betala lön som är lägre än vad som bestäms om minimilön i bindande kollektivavtal.

Om arbetsgivaren är medlem i ett arbetsgivarförbund som ingått kollektivavtal, ska arbetsgivaren iaktta lönebestämmelserna i kollektivavtalet till följd av medlemskapet.

En del kollektivavtal har också fastställts som allmänbindande för ifrågavarande bransch.  Detta innebär att även om arbetsgivaren inte är medlem i ett arbetsgivarförbund som ingått kollektivavtal, ska arbetsgivaren iaktta lönebestämmelserna i ett kollektivavtal som fastställts som allmänbindande för branschen.

Till exempel kollektivavtalet för handeln är allmänbindande. Därför kan en arbetsgivare i handelsbranschen som inte hör till arbetsgivarförbundet iaktta detta kollektivavtal på basis av dess allmänbindande karaktär.

Vilken är lönen om kollektivavtal saknas

Om arbetsgivaren inte är skyldig att iaktta något kollektivavtal baserar sig lönen på arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I dessa situationer kan man som hjälp vid bedömningen av lönens storlek använda lönebestämmelser i något kollektivavtal som inte är allmänbindande, om de gäller för arbete som liknar det arbete som arbetstagaren utför.

Om det inte överhuvudtaget finns något kollektivavtal ska arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen betala sedvanlig och skälig lön för arbetet.  Lagen definierar inte hur stor sedvanlig och skälig lön är. I dessa situationer utgår bedömningen av lönen från det arbete som utförs. När man övervägar hur stor lönen borde vara kan man också använda offentlig lönestatistik, till exempel Statistikcentralens Löner och arbetskraftskostnader. Huruvida lönen för ett arbete är sedvanlig och skälig avgörs i sista hand av domstolen från fall till fall.

 

Anvisningar för arbetstagaren

Det är viktigt att avtala om lönen när man ingår arbetsavtal.

Var får man information om löner?

I kollektivavtal för olika branscher finns bestämmelser om minimilöner. De kollektivavtal som fastställts som allmänbindande finns på webbplatsen Finlex. Där finns också sådana kollektivavtal som inte är allmänbindande, men man kan använda löneuppgifterna i dem när man avtalar om lönen. På olika fackorganisationers webbplatser finns löneuppgifter om de branscher som de representerar.

Det finns branscher som saknar kollektivavtal via vilka man kunde reda ut lönen. Om du tänker ingår arbetsavtal i en sådan bransch baserar sig lönen på avtalet med arbetsgivaren. Då är det viktigt att se till att lönen uppfyller arbetsvillkoret enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om du avtalar om en lägre lön än vad ovan nämnda villkor förutsätter kommer det att inverka på ditt utkomstskydd om du blir arbetslös.  Ytterligare information om den lön som uppfyller arbetsvillkoret finns på FPA:s webbplats.

Hur anmäler man sjukfrånvaron?

Fråga din chef hurdana rutiner arbetsplatsen har för anmälan om sjukfrånvaro och hurdant intyg över arbetsoförmåga du ska lämna till arbetsgivaren. Se till att du följer arbetsgivarens anvisningar.

Vad ska jag göra om jag inte får löneuträkning?

Om du inte får löneuträkning ska du be om det av din chef. Du kan använda blanketten Begäran om handlingar av arbetsgivaren som hjälp.

 Om du trots det inte får löneuträkning ska du kontakta ansvarsområdet för arbetarskyddet. Arbetarskyddsinspektören kan med ditt samtycke vidta tillsynsåtgärder för att du ska få löneuträkningen.

Vad ska jag göra om arbetsgivaren inte betalar alla löner?

Om du upptäcker att lönen har betalats felaktigt ska du kontakta chefen för att få den korrigerad. Be gärna att korrigeringen görs redan i samband med följande lönebetalning. Om du fått för mycket lön ska du också underrätta chefen om detta, eftersom arbetsgivaren har rätt att återkräva lön som betalats till ett alltför stort belopp. Försök i bägge fallen komma överens om frågan genom förhandlingar.

Om lönefelet till exempel beror på ett räknefel, på meningsskiljaktigheter angående bestämmandet av lönen eller endast på arbetsgivarens försummelse kan du använda följande blanketter för att kräva lön:

Anspråk på lönefordran under pågående anställningsförhållande

Anspråk på lönefordran efter avslutat anställningsförhållande

Om arbetsgivaren trots förhandlingar och anspråk inte betalar lönerna ska du kontakta din fackorganisation. Om du inte är fackansluten kan du för att få rättshjälp kontakta andra instanser som tillhandahåller rättshjälp, till exempel rättshjälpsbyråer, advokater och andra privata jurister. Arbetarskyddsinspektören kan inte bistå i framställandet av krav på lönefordringar eller väckande av talan, om du beslutat att kräva fordringarna i rätten.

Om du misstänker att arbetsgivaren är insolvent ska du omedelbart kontakta arbets- och näringsbyrån på din hemort för att lämna in lönegarantiansökan. Ansökan ska lämnas in inom tre månader från att fordran förfallit. Ytterligare information om lönegarantin finns på TE-tjänsternas webbplats.

Om arbetsgivaren meddelar att hela lönen blir obetald för att du till exempel är skyldig att betala skadestånd kan arbetsgivaren ha brutit mot sin kvittningsrätt. Om arbetsgivaren har kvittat din lön kan du kontakta ansvarsområdet för arbetarskyddet. Arbetarskyddsinspektören bedömer om ärendet föranleder tillsynsåtgärder.

 

Anvisningar för arbetsgivaren

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren lönelöneuträkning.

Iakttagande av allmänbindande kollektivavtal

Om arbetsgivaren inte är medlem i ett arbetsgivarförbund ska arbetsgivaren kontrollera om branschen har allmänbindande kollektivavtal, vars lönebestämmelser arbetsgivaren är skyldig att iaktta. Kollektivavtal som fastställts som allmänbindande finns på webbplatsen Finlex. Det är i både arbetsgivarens och arbetstagarens intresse att avtala om lönen i ett skriftligt arbetsavtal.

Löneuträkning

Arbetsgivaren ska se till arbetstagarna får löneuträkning i samband med varje lönebetalning. Om arbetstagaren inte får löneuträkning i samband med varje lönebetalning har arbetstagaren rätt att på begäran få de löneuträkningar som saknas. Om arbetsgivaren trots det inte ger löneuträkningarna kan arbetarskyddsinspektören på arbetstagarens begäran vidta tillsynsåtgärder för att få handlingarna.

Om arbetsgivaren inte ger löneuträkning trots arbetstagarens begäran handlar det om en straffbar gärning enligt arbetsavtalslagen. Arbetsgivaren kan då dömas för brott mot arbetsavtalslagen.

Instruktion av arbetstagarna i anmälan om sjukfrånvaron

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får tydliga anvisningar för anmälan av sjukfrånvaron och hurdant intyg som arbetstagarna ska lämna över arbetsoförmåga. Arbetsgivaren ska kontrollera grunderna för lönen för sjukdomstiden i det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandena.

 

Lagstiftning

Arbetsavtalslag (55/2001)

  • 2 kap.
    • 7 § kollektivavtals allmänt bindande verkan
    • 10 § minimilönen om kollektivavtal saknas
    • 11 § lön för sjukdomstid
    • 13 § lönebetalningsperiod och betalningstid
    • 14 § lönebetalningsperioden när anställningsförhållandet upphör
    •  16 § betalning av lön
    •  17 § arbetsgivarens kvittningsrätt och förskott på lön
 

Domstolsavgöranden och prejudikat

I Högsta domstolens avgörande (1982 II 73) behandlas en arbetstagares rätt till lön för väntetid.

Högsta domstolens avgörande (KKO 1988:103) handlar om en arbetstagares rätt till lön för väntetid.

Vokabulär

Lönefordran Lön som arbetsgivaren inte betalat. Lönefordran kan bildas av bland annat lön som inte betalats för ordinarie arbetstid, obetalda övertidsersättningar eller lönetillägg eller andra ersättningar enligt kollektivavtal.
Minimilön Lön enligt kollektivavtal. Arbetsavtalslagen föreskriver inte uttryckligen något om lönens storlek.
Löneuträkning Separat skriftlig eller elektronisk uträkning som ges till arbetstagaren i samband med varje lönebetalning.