Tidpunkt

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren möjlighet att framföra sin åsikt om semestertidpunkten.

Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern, men arbetstagarnas semesterönskemål ska beaktas i mån av möjlighet. Arbetsgivaren ska också behandla arbetstagarna likvärdigt i utplaceringen av semesterdagarna.

Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren tidpunkten för semestern senast en månad innan den börjar. Tidsfristen är en ovillkorlig huvudregel, men om den inte kan följas ska arbetsgivaren ge semestermeddelandet senast två veckor innan semestern börjar. Semestern kan också infalla under permittering eller moderskaps- eller vårdledighet.

Sommarsemester ska ges under semesterperioden

Semesterperioden infaller mellan den 2 maj och den 30 september.  Av semestern ska 24 vardagar (sommarsemester) ges under semesterperioden. En annan del av semestern (vintersemester) ska ges senast före början av följande semesterperiod, dvs. mellan den 1 oktober och den 30 april.

Sommar- och vintersemestern ska ges utan avbrott. Om det för att hålla arbetet i gång är nödvändigt att dela in semestern i kortare perioder, ska minst 12 semesterdagar ges utan avbrott. Resten kan ges i en eller flera delar. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om att arbetstagaren tar ut den semester som överskrider 12 vardagar i en eller flera delar.

Endast vardagar förbrukar den intjänade semestern. Enligt semesterlagen är vardagar veckodagar från måndag till lördag. Söndagar, kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen, julafton, midsommarafton, påsklördagen och första maj är inte vardagar. I kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren kan det finnas avvikande bestämmelser. I vissa kollektivavtal har man till exempel avtalat om att semester förbrukas av vardagar som infaller från måndag till fredag.

Överförd och sparad semester

En överenskommen semester kan flyttas på grund av arbetsoförmåga. Om en arbetstagare då semestern börjar är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, olycksfall eller förlossning har han eller hon rätt att flytta sin semester från och med den första sjukdagen. Arbetstagaren ska utan dröjsmål be att arbetsgivaren flyttar fram semestern och lägga fram en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga (vanligtvis ett läkarintyg).

Om en arbetstagare insjuknar under semestern har han eller hon rätt att flytta fram semestern först efter eventuella självriskdagar. Självrisken gäller för semester i mer än fyra veckor och antalet självriskdagar är högst 6. Självriskdagarna får alltså inte minska arbetstagarens rätt till en fyra veckors semester. Antalet semesterdagar som flyttas ska motsvara antalet arbetsdagar som arbetstagaren i normala fall skulle arbeta. En arbetstagare som vanligtvis arbetar från måndag till fredag är arbetsoförmögen från torsdag till lördag ska två arbetsdagar flyttas.

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan avtala om att en del av arbetstagarens semesterdagar överförs till följande semesterperiod eller sparas till senare semesterperioder. 18 dagar av semestern ska tas ut under semesterperioden men resten kan överföras.

Om arbetstagaren tar ut 24 semesterdagar under semesterperioden kan han eller hon spara de återstående semesterdagarna till senare år, förutsatt att det inte orsakar allvarliga olägenheter för arbetsplatsens produktions- eller serviceverksamhet. Det kallas sparad ledighet.