Arbetsgivare

Utgångsläget i arbetarskyddslagen är att arbetsplatserna på eget initiativ ska främja säkerheten och hälsan i arbetet. Säkerheten ska ledas och därför förutsätter lagen ett omfattande ansvar för att sörja för arbetarskyddet av arbetsgivaren. Med andra ord ansvarar arbetsgivaren för arbetarskyddet i sin helhet på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ska med stöd av arbetarskyddslagen oavbrutet ge akt på arbetsmiljön och identifiera risker som är förknippade med arbetet. Arbetsgivaren ska vara medveten om de risker och olägenheter som är karakteristiska för branschen och arbetsplatsen och bekämpningen av dessa. Om arbetsgivaren inte har tillräcklig sakkunnighet, ska utomstående sakkunniga anlitas.

En arbetsgivare har en skyldighet att vidta åtgärder för att utreda och bekämpa olycksfall, hälsoolägenheter och andra risksituationer. Arbetsgivaren ska också ge akt på effekten av de vidtagna åtgärderna på hälsan och säkerheten i arbetet och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Därtill ska arbetsgivaren också ge sina arbetstagare en introduktion i förhållandena på arbetsplatsen, rätta arbetsmetoder och säkerhetsanvisningarna.

De som ansvarar för arbetarskyddet ska vara tillräckligt kompetenta

En arbetsgivare kan dela arbetarskyddsansvaret med cheferna. I arbetarskyddslagen används uttrycket "utseende av en ställföreträdare för arbetsgivaren". Med detta avses att arbetsgivaren kan utse en annan person till företrädare för arbetsgivaren för att sköta de uppgifter som i arbetarskyddslagen föreskrivits som en skyldighet för arbetsgivaren.

Uppgifterna för en ställföreträdare för arbetsgivaren ska definieras tillräckligt noggrant. När uppgifterna definieras ska man beakta åtminstone arbetsgivarens bransch, verksamhetens karaktär och arbetsplatsens storlek. Arbetsgivaren ska se till att den person som ansvarar för arbetarskyddet på arbetsplatsen har

  • den kompetens som uppdraget kräver
  • fått en tillräcklig introduktion i sina uppgifter
  • fullständiga och ändamålsenliga förutsättningar för att sköta uppgifterna (t.ex. tillräckliga behörigheter, det vill säga rätt till avgöranden och beslut).

Arbetarskyddet ska beaktas redan i planeringen

Arbetsgivarens skyldigheter i planeringen av arbetsmiljön och arbetet har fastställts i arbetarskyddslagen.

Med arbetsmiljö avses konstruktioner, arbetslokaler, arbetsmetoder och produktionsmetoder och användning av de maskiner, arbetsredskap och andra anordningar samt hälsofarliga ämnen som är avsedda att användas i arbetet. Dessa ska vara lämpliga för det planerade ändamålet och ge möjlighet till att iaktta arbetarskyddslagstiftningen.

Arbetsgivaren ska redan i planeringsfasen beakta hur arbetsmiljön påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa. I planeringen ska vid behov också arbetstagarens individuella förutsättningar beaktas (t.ex. hälsotillstånd, kroppsbyggnad, stresstålighet och fysiologiska ändringar med anledning av åldrande).

Därtill ska man på ett föregripande sätt beakta också arbetstagarnas allmänna fysiska och mentala egenskaper i planeringen och dimensioneringen av arbetet. Till exempel är det möjligt att med stöd av diskrimineringslagen förutsätta att arbetsgivaren vidtar anpassningsåtgärder till stöd för arbetstagare med partiell arbetsförmåga.

Om det konstateras att en arbetstagare i sitt arbete belastas på ett sätt som äventyrar hans eller hennes hälsa, ska arbetsgivaren efter att fått information om detta vidta åtgärder för att utreda belastningen i arbetet och avvärja eller minska faran. Dessa åtgärder kan gälla såväl planeringen av arbetsmiljön och arbetet som dimensioneringen av arbetet.

Det lönar sig för arbetsgivaren att dra nytta av hälso- och sjukvårdens expertis i planeringen av arbetsmiljön och arbetet.

Den högsta ledningen, ledningen på mellannivå och arbetsledningen ansvarar för arbetarskyddet tillsammans

På små arbetsplatser, där företagaren personligen övervakar och leder sina underställdas arbete, ansvarar företagaren själv för arbetarskyddet. På större arbetsplatser ligger ansvaret i allmänhet på den som i praktiken har bestämmanderätt i ärendet. Ofta delar arbetsgivaren sin rätt att leda arbetet och överför också ansvar och bestämmanderätt till chefskåren. Chefskåren kan delas in i tre grupper: den högsta ledningen, ledningen på mellannivå och arbetsledningen.

Med högsta ledning avses den verkställande direktören och direktörer som direkt lyder under honom eller henne. Vad gäller arbetarskyddet har den högsta ledningen till exempel till uppgift att

  • de allmänna arbetarskyddsföreskrifter
  • trygga materiella förutsättningar för att genomföra övervakningssystemet och arbetarskyddet.

Med ledning på mellannivå avses avdelningschefer och personer i motsvarande ställning. Vad gäller arbetarskyddet har ledningen på mellannivå till uppgift att

 till exempel

  • utarbeta arbetarskyddsanvisningar
  • se till att de anordningar som upphandlas är säkra och lagliga och övervaka användningen av dessa
  • organisera den direkta arbetarskyddsövervakningen
  • förmedla information om arbetarskydd.

Med arbetsledning avses de chefer som direkt övervakar och leder arbetstagarna. Arbetsledningen ska i allmänhet sköta endast uppgifter som kan skötas av en chef som dagligen rör sig på arbetsplatsen och delar ut arbetsuppgifter. Arbetsledningens arbetarskyddsuppgifter kan delas in i övervakning och utbildning av de underställda. Vad gäller arbetarskyddet har arbetsledningen till exempel till uppgift att

  • övervaka arbetsförhållandena
  • övervaka anordningar, arbetsmetoder och arbetstagarnas arbete
  • upprätthålla den allmänna ordningen
  • avvärja identifierade faror
  • skydda arbetstagarna från faror (t.ex. övervakning av användningen av personlig skyddsutrustning)
  • lära ut säkra arbetssätt till de underställda och övervaka att de används
  • handleda de underställda
  • se till att de personer som utför arbete har tillräcklig utbildning och kompetens för att utföra arbetet i fråga på ett säkert sätt.

Arbetarskyddsansvaret på gemensamma arbetsplatser

Med gemensam arbetsplats avses en sådan arbetsplats där arbetstagare för flera olika arbetsgivare eller egenföretagare arbetar samtidigt. På arbetsplatsen finns en arbetsgivare som utövar huvudsaklig bestämmanderätt, vilken har en skyldighet att

  • till andra arbetsgivare och deras arbetstagare och egenföretagare förmedla information om risker och olägenheter på arbetsplatsen, säkerhetsanvisningar och åtgärder som gäller brandskydd, förstahjälpen och evakuering samt om de personer som utsetts för dessa ärenden
  • samordna den verksamhet som bedrivs av de arbetsgivare och egenföretagare som verkar på arbetsplatsen
  • ordna trafiken och rörelsen på arbetsplatsen
  • svara för den ordning och renhet som den allmänna säkerheten och hälsan på arbetsplatsen förutsätter
  • svara för den övriga allmänna planeringen av arbetsplatsen
  • svara för den allmänna säkerheten i arbetsförhållandena.

På motsvarande sätt ska övriga arbetsgivare och egenföretagare underrätta den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten och andra arbetsgivare om risker och olägenheter som deras arbete kan orsaka på arbetsplatsen. De ska också för egen del se till att verksamheten inte äventyrar hälsan eller säkerheten för andra personer som vistas på arbetsplatsen. Därtill ska varje arbetsgivare sörja för egna arbetstagare enligt de förpliktelser som följer av arbetarskyddslagen.

Det finns bestämmelser för gemensamma arbetsplatser i 5 kap. i arbetarskyddslagen. Vad gäller byggarbete finns det särskilda bestämmelser om förfaringssätten på gemensamma arbetsplatser. Det finns bestämmelser om arbetarskyddssamarbete på en gemensam arbetsplats i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen.

Arbetarskyddsansvaret i industri- och affärshallar

Ibland är det möjligt att flera arbetsgivare eller egenföretagare, men ingen arbetsgivare som utövar huvudsaklig bestämmanderätt, arbetar i samma industri- eller affärshall eller i en motsvarande lokal. Arbetsgivare eller egenföretagare som är verksamma i en sådan lokal har en skyldighet att utbyta information om risker eller olägenheter som de identifierat och de åtgärder som ska vidtas för att undanröja dessa samt om det nödvändiga samordnandet av verksamheten.

Detta samarbete kan visa till exempel att det är nödvändigt att utarbeta gemensamma trafikregler eller kommer överens om hur risken för våld mot arbetstagarna ska bekämpas tillsammans.

Utöver de gemensamma förpliktelserna ska varje arbetsgivare sörja för egna arbetstagare enligt de förpliktelser som följer av arbetarskyddslagen.