Allmänt om ämnesområdet

Asbest som byggnadsmaterial

I Finland användes asbest som byggmaterial 1922–1992. Särskilt mycket användes asbest under 1963 – 1979. I byggnader har asbest använts bland annat i rörisoleringar, som sprutisolering, spackel, murbruk, målfärg, lim, byggnadsskivor, ventilationskanaler, plastmattor, fogbrukj, kakel, vinylskivor, brandtätningsisolering, dörrar, framförallt branddörrar, proppningsmassa och i yttertaks- och fasadmaterial.

Inställningen till asbest i lagstiftningen har gradvis blivit strängare så att användningen av sprutad asbest förbjöds i Finland 1977. Asbestrivningsarbetet blev tillståndspliktigt 1988. Tillverkningen och importen av asbesthaltiga byggnadsmaterial förbjöds i början av 1993 och försäljningen och användningen i början av 1994.

Register över asbestrivningstillstånd

Asbestrivning för utföras av fysiska personer som t.ex. en privatperson eller en näringsidkare men också av juridiska personer som t.ex. aktiebolag, andelslag och offentliga sammanslutningar som har fått tillstånd för arbetet.

Tillståndsmyndighet är ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. För handläggningen av tillståndsärenden och för att främjande av arbetarskyddet men också för en ändamålsenlig tillsyn för tillsynsmyndigheten ett register över tillstånden för asbestsanering. 

Länk till registret över tillstånd för asbestsanering (information på finska).

Asbetskartläggning

Byggherren eller den som leder och övervakar ett byggprojekt ska se till det görs en asbestkartläggning för asbestrivning. Skyldigheten gäller en person eller organisation som inleder byggprojektet eller en annan instans som leder och övervakar byggprojektet eller, om sådana inte finns, beställaren.

Byggherren och den som i huvudsakligen genomför projektet ska som en del av säkerhetsplanen som avses i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten i olika skeden av byggarbetet bland annat beakta dammbekämpningen, minskningen av damm och förhindrande av dammspridning, rutinerna vid arbetshygieniska mätningar, rivningsarbete och samordningen av olika arbeten och arbetsmoment.

I saneringsprojektet ska utredas om de konstruktioner som ska rivas eller saneras innehåller asbest. Utredningen ska göras så systematiskt och tillförlitligt att man utgående från den kan dra korrekta slutledningar om arbetets art.

Utgångspunkten för utredningen är vanligtvis vetskapen om att asbesthaltiga byggmaterial har använts. Om det inte är möjligt att förvissa sig om asbesthalten i produkten görs en bedömning av asbesthalten på basis av en laboratorieanalys. Om det utgående från utredningen inte med säkerhet kan fastställas om de konstruktioner som ska rivas, bearbetas eller avlägsnas innehåller ska arbetet utförs som asbestrivningsarbete med avskärmningsmetoden.

I asbestkartläggningen ska asbesten i rivningsobjektet lokaliseras och asbestens art och omfattning utredas. Med lokalisering avses att placeringen av asbesten utreds och anges så detaljerat som möjligt till exempel i ord och med bilder i plats- och byggnadsritningarna och i asbestredogörelserna.

När arten av asbest fastställs ska krokidolit avskiljs från annan asbest. I asbestkartläggningen ska dessutom utredas mängden damm i de material som innehåller asbest vid hantering eller rivning.  Av kartläggningen ska framgå på vilket sätt asbesthalten i materialet har fastställts.

Av den som gör asbestkartläggningen krävs tillräcklig förtrogenhet med asbest, förekomsten av den och rivning av konstruktioner samt det yrkeskunnande som krävs med beaktande av typen och omfattningen av den planerade kartläggningen. Kartläggarens behörighet kan bevisas t.ex. genom utbildning som byggnadshälsoexpert, AHA-sakkunnig (sakkunnig för asbest- och  skadeämnen) eller på annat sätt.

Asbestkartläggningen dokumenteras. Asbestkartläggningen ska överlåtas till den som i huvudsak genomför byggprojektet eller till en arbetsgivare eller egenföretagare som inleder ett asbestrivningsarbete för att han eller hon ska kunna planera och utföra arbetet på ett säkert  sätt. I byggarbetet sker detta i praktiken huvudsakligen genom att  byggherren låter asbestkartläggningen ingå i säkerhetsplanen som tas fram för planeringen och förberedningen av byggarbetet och som det föreskrivs om i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009).

Skyldigheten gäller även arbetsgivare som utför den huvudsakliga bestämmanderätten på gemensamma arbetsplatser  så som avses i 49 § i arbetarskyddslagen. Så säkerställs att asbestkartläggningen även görs upp för sådana asbestrivningsarbeten som gäller till exempel nedmontering av maskiner och i service- och underhåll av fastigheter då det inte handlar om byggverksamhet i egentlig mening.

Skriftlig säkerhetsplan

Utgångspunkten för planeringen är den utredning och bedömning av riskerna i arbetet som avses i 10 § § mom. i arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren ska med beaktande av arbetets och verksamhetens art  tillräckligt systematiskt reda och identifiera olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, den övriga arbetsmiljön och arbetsförhållandena.

Av asbestkartläggningen, som byggherren eller en annan ledande och övervakande instans har gjort, framgår de grundläggande uppgifter för planeringen som den arbetsgivare som utför asbestsaneringen och egenföretagare baserar sina planer på.

Det ska göras upp en skriftlig säkerhetsplan för asbestrivningsarbetet.

Följande uppgifter ska ingå i säkerhetsplanen:

Bedömning av exponeringen

  • material som ska rivas
  • rivningsmetod (omfattning av dammet, maskiner och anordningar)
  • uppföljning av undertrycket

Avgränsning av exponeringsområdet och verksamheten

  • beskrivning av arbetsobjektet (ritning eller skriftlig utredning)
  • varningsmärken
  • placeringen av förhandsanmälan på arbetsplatsen
  • arbetsförhållanden som avviker från det normala (t.ex. värmeförhållanden, ställningar) 

Val av personlig skyddsutrustning

  • skydd som ska användas

Hantering av arbetsredskap

  • underhåll av anordningar under arbetets gång (drifttimmar, grovfilter)
  • förhindrande av att asbest sprids medan maskiner flyttas

Hanteringen av asbestavfall

  • packningsmaterial
  • märkningar
  • förvaring och transport av avfall
  • slutlig deponering av avfall

Säkerställande av exponeringsområdets renhet

  • den som utför mätningen, analysutförare
  • överlåtelseförfarande efter asbestsaneringen (ansvarspersoner)

Åtgärder i nödfall

  • olycksfall
  • tekniska fel

Uppföljning och uppdatering av planen

  • ansvarsperson
  • nödvändiga uppdateringar
  • behandlingen av planen på byggarbetsplatsen.

Säkerhetsplanen ska delges de arbetstagare som deltar i asbestrivningsarbetet.

På gemensamma byggarbetsplatser ska säkerhetsplanen delges den som i huvudsak genomför byggprojektet. Den som i huvudsak genomför byggprojektet ska lägga fram planen för byggherren.

Vid behov ska den arbetsgivare som inleder asbestrivningen på en gemensam arbetsplats se till att planen delges verksamhetsutövarna inom arbetets verkningsområde och deras arbetstagare. 

Ledning och övervakning av asbestarbeten

Arbetsgivaren ska utse en arbetsledare för utförande av asbestrivningsarbetet. Arbetsledaren för asbestrivningsarbetet ska hela tiden följa med och se till att asbestrivningsarbetet utförs i enlighet med säkerhetsplanen.

Arbetsledaren för asbestrivningsarbetet ska ha tillräckliga befogenheter för att vid behov kunna fatta beslut som krävs för en trygg asbestrivning.

Arbetsledaren för asbestarbetet ska ha avlagt en lämplig yrkesexamen eller en tillämplig del av en yrkesexamen liksom också de andra arbetstagarna som deltar i asbestsaneringen.

Ytterligare krav på avskärmning

Avskärmningen ska utrustas med undertryck och utrustning som följer upp undertrycket.

För uppföljningen av undertrycket ska användas utrustning som registrerar och slår larm ifall tryckskillnaden i skadlig utsträckning förändras. 

Tryckskillnaden i avskärmningen ska, i förhållande till den omgivande arbetsmiljön, ligga på minst 5 pascal. 

Vid rivning av krokidolit ska tryckskillnaden i avskärmningen till den omgivande arbetsmiljön vara minst 10 pascal. 

Uppföljningsmätningar av exponeringen för asbest 

Andningsskyddens täthet och arbetstagarnas individuella exponering för asbest ska följas upp genom mätningar. Uppföljningsmätningen av varje arbetstagares exponering ska genomföras minst en gång per år.

Uppföljningen av arbetstagarnas individuella asbestexponering ska inledas med hjälp av mätningar genast när en arbetstagare för första gången inleder ett arbete som innebär exponering för asbest.

Arbetstagarens exponering för asbest ska följas upp genom mätningar i samband med förändringar som påverkar exponeringen, t.ex. efter att andningsskydden förnyats eller reparerats.

När mätresultaten visar att fiberhalten i arbetstagarens andningsluft överskrider gränsvärdet för exponeringen 0,01 fibrer per kubikcentimeter ska bristerna som möjliggör exponering genast rättas till och innan arbetstagaren kan anlitas för asbestrivningsarbete. Skyddseffekten efter reparationer ska alltid säkerställas genom nya mätningar av exponeringen. Reparationerna och mätningarna ska fortgå fram tills exponeringen som arbetstagaren utsätts för har kunnat förhindras.

För hyrda arbetstagares del är  användarföretaget skyldigt att se till att den hyrda arbetstagarens individuella asbestexponering följs upp på samma sätt som exponeringen som andra arbetstagare som utför asbestrivningsarbete utsätts för följs upp. En arbetsgivare som utför asbestrivningsarbete ska se till den individuella exponeringen för asbest bland hyrda arbetstagare som arbetar under arbetsgivarens ledning och övervakning följs upp.

En arbetstagares individuella exponering för asbest på insidan av andningsskyddet ska mätas i ett utrymme där luftens asbestfiberhalt överskrider 0,01 fibrer per kubikcentimeter. Mätningarna kan också utföras i rum avsedda för reparation och rengöring av maskiner och anordningar som dammar när asbestfiberhalten i rummet överskrider 0,01 fibrer per kubikcentimeter.

Arbetstagarnas asbestexponering och fiberhalten i arbetsluften ska följas upp genom mätningar oberoende av arten av det asbestarbete som utförs, t.ex. våtblästring. Det alltid lämnas ett utlåtande över analysen av mätresultaten. Utlåtandet ska också innehålla ett mätresultat av fiberhalten i arbetsluften. Utlåtandet ska förvaras och kunna granskas i minst 2 år efter att mätningen har gjorts.

Mätningen kan inte göras av andra ämnen än asbestfiber.

Uppföljningsmätningar av luftbehandlings-aggregat

Apparater som används vid asbestarbete för behandling av luften ska rengöra luften som behandlas och får inte läcka.

Arbetsgivaren ska kontrollera funktionsdugligheten hos luftbehandlingsaggregat som används vid asbestsanering genom mätningar.

Renheten av en ny luftbehandlingsapparats frånluft ska säkerställas genom mätning genast vid det första asbestrivningsobjektet.

I samband med hyrningen av luftbehandlingsaggregat ska arbetsgivaren säkerställa att mätningen i syfte att säkra funktionsdugligheten har gjorts eller så ska arbetsgivaren komma överens om mätningen med den som hyr ut apparaten.

Fiberhalten i frånluften får inte överskrida 0,01 fiber / cm³. När fiberhalten överskrider 0,01 fiber / cm³ ska maskinen underhållas/repareras och reparationernas skyddseffekt ska säkerställas genom mätning. Reparationer och mätningar ska genomföras tills fiberhalten i frånluften inte längre överskrider 0,01 fibrer / cm³.

Luftbehandlingsapparaterna ska specificeras i mätningen med hjälp av identifikationsuppgifter. I samband med mätningen ska också fiberhalten i arbetsmiljön mätas. Mätningen av en apparat ska ske i förhållanden där luften som leds genom maskinen har en fiberhalt som överskrider 0,01 fibrer / cm3.

Mätresultaten ska förvaras i minst 2 år i maskinens servicejournal.

Arbetsredskap ska underhållas och rengöras tillräckligt ofta medan arbetet pågår och alltid innan de förflyttas till ett nytt rivningsobjekt. Luftbehandlingsapparater får inte förflyttas direkt från ett asbestrivningsområde till en annat.

Maskinens drifttimmar ska följas upp och filtren ska bytas åtminstone i enlighet med tillverkarens anvisning, vid behov även oftare. Mätningar, service, rengöring, filterbyte och drifttimmar ska antecknas i varje maskins separata servicejournal.

Säkerställande av att exponeringsområdet är rent 

Efter en rivning med avskärmningsmetoden ska ytorna i det sanerade utrymmet och luften i avskärmningen rengöras. Renheten i det avskärmade utrymmet ska efter rivningen säkerställas genom en aggressiv luftmätning före avskärmningen avlägsnas. Det får inte finnas rörisolering utan ändor eller trasiga isoleringsrör eller andra asbestmaterial i form som dammar i utrymmet.  Luften och ytorna i utrymmet ska vara dammfria.

Insamlingen av aggressiva luftprov görs efter att luften sköljts i utrymmet där rivningen äger rum och med undertryck.

När resultatet av analysrapporten över resultatet av luftmätningen visar att asbestfiberhalten i utrymmet inte överstiger 0,01 fibrer / cm³, kan avskärmningen rivas och utrymmet överlåtas till beställaren.

Om fiberhalten överskrider 0,01 fibrer / cm³ ska utrymmet städas på nytt och luften i utrymme ska mätas på nytt.

Över överlåtelsen av utrymmet ska ett dokument göras upp till vilket bifogas ett analysutlåtande av luftprovet som visar att utrymmet är rent.

Av den som utför mätningen förutsätts yrkeskunskap när det gäller provtagning och bedömningen av dessa. Vid behov ska en utomstående expert anlitas för provtagning, analys och bedömning.

Den byggherre som har beställt rivningsarbetet och den arbetsgivare eller egenföretagare som har utfört arbetet ska i överlåtelsehandlingen tillsammans fylla i uppgifterna som påverkar säkerheten för fortsatta användare av utrymmet, t.ex. information om asbesthaltigt material som är kvar i utrymmet. Uppgifterna ska också ges den som i huvudsak genomför asbestsaneringen och andra som arbetar på arbetsplatsen. Byggherren ska ange uppgifterna om asbestmaterial som är kvar i konstruktionerna även i bruks-, service- och underhållsanvisningarna som ges slutanvändaren av utrymmet.

Med byggherre avses den person eller organisation som genomför byggprojektet eller en annan som leder och övervakar byggprojektet eller, om sådana inte finns, beställaren.

 

Domstolsavgöranden och prejudikat

Enligt ett avgörande av Högsta Domstolen (HD:1998:88) var en arbetsgivare utan vållande inte ansvarig för en skada som arbetstagaren råkat ut för, när arbetstagaren, som arbetade med byggnadsarbete vid en cellulosafabrik 1960-1975, i sitt arbete hade exponerats för asbest till följd av vilket han senare hade konstaterats lida av en sjukdom orsakad av asbest.

I ett avgörande av Högsta Domstolen (HD:1990:71) dömdes personer som låtit utföra asbestrivning till straff i enlighet med arbetarskyddslagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den, eftersom de hade låtit utföra rivning av rör utan särskild skyddsutrustning avsedd för asbestrivning, trots att det hade fastställts att det förekommer mindre mängder av asbest i rörisoleringarna.