Bullerbekämpning

Exponeringen för buller kan inte minskas med hörselskydd, och därför ingår de inte i bullerbekämpningsprogrammet. 

Om en arbetstagares exponering för buller överstiger det högre insatsvärdet ska arbetsgivaren utarbeta och genomföra ett bullerbekämpningsprogram. Det är arbetsgivarens plan för hur och hur snabbt arbetsgivaren strävar efter att minska exponeringen för buller. Målet är att minska exponeringen för buller så mycket att det till slut understiger det högre insatsvärdet. Arbetsgivaren ska alltså ha ett bullerbekämpningsprogram så länge som exponeringen för buller överstiger det högre insatsvärdet ens för en arbetstagare. Programmet ska uppdateras åtminstone då 

  • en ny bedömning av exponeringen görs 
  • en hörselskada som orsakats av buller konstateras på arbetsplatsen 
  • det finns lämpliga nya metoder för minskning av exponeringen för buller.  

Bullerbekämpningsprogrammet ska omfatta alla de arbetstagare för vilka det högre insatsvärdet överskrids. Programmet ska omfatta 

  • de bullerkällor som orsakar den största exponeringen för respektive arbetstagare 
  • de metoder genom vilka arbetsgivaren har för avsikt att minska exponeringen för buller 
  • den målsatta tiden för genomförandet av metoderna och eventuell ansvarig person för genomförandet. 

Metoder för minskning av buller som ska beaktas när bullerbekämpningsprogrammet utarbetas 

Exponeringen för buller kan minskas endast genom att man sänker bullernivån vid arbetstagarens öron eller genom att man förkortar den tid som arbetstagaren vistas i buller. När bullerbekämpningsprogrammet planeras ska arbetsgivaren först identifiera de största bullerkällorna med tanke på arbetstagarna, dvs. de arbetsfaser, maskiner och anordningar samt arbetsstycken och konstruktioner från vilka ljudet kommer. Därefter ska arbetsgivaren för varje identifierad bullerkälla tänka efter om 

  • arbetet kan utföras med tystare metoder 
  • tystare arbetsredskap kan användas 
  • bullret kan minskas genom underhåll och service av arbetsredskap eller genom service- och underhållsprogram för dem 
  • arbeten som orsakar buller och arbetstagarnas arbetsplatser kan planeras så att bullret vid arbetstagarnas öron minskar 
  • bullret kan minskas genom att instruera arbetstagarna att använda arbetsredskapen korrekt och säkert 
  • bullret som tränger in i arbetstagarens öron minskas av att man
  • vibrerande ytor kan dämpas eller deras areal minskas 
  • det går att förhindra att vibrationerna fortplantas till stora ytor i konstruktionerna 
  • man kan kapsla in ljudkällorna helt eller delvis 
  • man kan placerar skärmar mellan ljudkällan och den närmaste arbetsplatsen 
  • man kan bygga ett ljudisolerat kontrollrum för dem som använder maskinerna 
  • man kan applicera ljudabsorberande ämne på bullerkällans närliggande ytor eller lokalens väggar och tak 
  • man kan skapa motljud 
  • man kan minska olägenheterna med bullret genom att organisera arbetet så att arbetstagaren vistas en kortare tid i buller eller arbetar på större avstånd till bullerkällan 
  • man kan planera arbetet så att arbetstagaren inte behöver vistas i buller hela tiden. 

Om någon av dessa metoder kan tillämpas i praktiken och inte medför oskäliga kostnader i förhållande till de olägenheter som exponeringen orsakar, ska arbetsgivaren införa den i bullerbekämpningsprogrammet. 

Målsatta tider för bullerbekämpningsprogrammet 

Arbetsgivaren ska fastställa de tider inom vilka metoderna i bullerbekämpningsprogrammet ska genomföras utifrån bedömningen av bullerrisker. Åtgärderna i programmet ska vidtas inom de målsatta tiderna.