Allmänt om ämnesområdet

Reparationskostnaderna för skador orsakade av schaktning är betydande, och den som orsakar skadan ansvarar för kostnaderna. Förutom för ekonomiska förluster kan parterna i schaktningsarbetet även bli ansvariga för personskada eller allvarligt tillbud i rätten. 

Största delen av schaktningsskadorna kan undvikas genom omsorgfull arbetsplanering, analys av kabelkartor och kabelvisningar samt genom märkning av terrängen. Under normal arbetstid är kabelvisningarna i allmänhet avgiftsfria.

Markkablarnas läge ska redas ut när schaktningsarbeten planeras

Innan schaktningsarbeten påbörjas ska huvudentreprenören i byggprojektet reda ut om det finns markkablar på schaktningsområdet. Markkablar kan ägas av el- och datanätsoperatörer eller privata tomtägare.

När schaktningsarbeten utförs på privatområden ska man kontakta disponenten för att reda ut eventuella privata kablars läge. Det kan också finnas el- och datanätsoperatörers markkablar på privatområden. Man bör ha tillgång till nätoperatörers kabelkartor när schaktningsarbetet planeras.

Visning och märkning av kablar i terrängen

Huvudentreprenören i ett byggprojekt (byggherren om ingen huvudentreprenör har utsetts) ska skaffa kabelkartor över området av nätoperatörerna för att säkerställa kablarnas och rörens läge. Elnätsoperatörer har karttjänster via vilka man får kabelkartor. Karttjänsten kan också ha instruktioner för hur kartorna ska läsas. Man ska ha en kabelkarta när man beställer kabelvisning.

Elnätsoperatörerna har förutsatt att den ansvariga arbetsledaren för den byggarbetsplats som beställer kabelvisningen eller en representant som arbetsledaren utsett är närvarande vid visningen. Beställarna ska bevara uppgifterna om kablarnas läge och märkningarna i terrängen så länge som de behövs. Om märkningarna slits bort innan schaktningsarbetet påbörjas ska huvudentreprenören beställa en ny kabelvisning. 

Om en kabelskada inträffar

Elkabel

Om en elkabel skadas eller jordningskopparn (i allmänhet kopparrep) går av bör man omedelbart avlägsna sig från skadeplatsen och kontakta nätoperatören. Därefter agerar man enligt nätoperatörens anvisningar.

Obs! Vid kabelskador kan strömmen kopplas av och sedan kopplas på automatiskt. Detta kan upprepas flera gånger. Därför får man inte gå i närheten av en skadad kabel innan nätoperatören gett lov.

Spänningen mellan ändorna i avbruten jordningskoppar kan vara farligt hög. Jordningskoppar ska alltid repareras. Endast en yrkesperson inom elbranschen får reparera avbruten jordningskoppar.

Man kan inte lita på att spänningen avbryts vid kabelskador. Därför ska skadeplatsen övervakas tills nätoperatörens personal är på plats.

Telekabel

Ljuset i fiberkablar kommer från en laser eller motsvarande utrustning. Laserstrålen får under inga omständigheter riktas mot ögon. Man får inte heller se in i ändan på fiberkabeln.

Obs! Rör inte vid en skadad fiberkabel. Det kan vara omöjligt att observera ljuset. Fiber som är svårt att observera kan lossna från en trasig kabel och lätt tränga in i huden via porerna.

När skadan anmäls ger nätoperatören mer detaljerade säkerhetsanvisningar. 

 

Anvisningar för arbetstagaren

Innan du stöter ”spaden” i marken ska du ta reda på om det finns markkablar på schaktningsområdet. Om sådana finns ska du tänka över om du har fått tillräckliga uppgifter om deras läge och detaljerade anvisningar för schaktningsarbetet. 
 

Anvisningar för arbetsgivaren

Innan du påbörjar schaktningen ska du reda ut om det finns farliga elkablar på schaktningsområdet. Vid minsta misstanke om att det finns kablar i marken ska du agera på följande sätt:

  • Hämta kabelkartorna.
  • Beställ kabelvisning.
  • Se till att kabelmärkningarna i terrängen finns kvar så länge som de behövs.
  • Se till att den som utför schaktningen har fått information om markkablarnas läge och detaljerade anvisningar för schaktningsarbetet.

Korrekt hantering av kablar förutsätter att

  • man iakttar de riktgivande avstånden vid maskinschaktning
  • de som gräver provgroparna utför arbetet försiktigt
  • framgrävda kablar skyddas och stöds omsorgsfullt
  • den som utför schaktningen inte utan tvingande skäl får flytta på kablar (om det är nödvändigt att flytta på kablar ska arbetet beställas av nätoperatören)
  • kablar med spänning inte får flyttas 
  • underlaget under kablarnas tätas väl
  • kablarna och eventuella rännor inspekteras innan de täcks över.

Motsvarande åtgärder gäller också för rörledningar. Nätoperatören ger information om kablarnas täckningsdjup. Man ska förhålla sig på samma sätt till rörledningar som till elkablar.

 

Lagstiftning

Arbetarskyddslag (738/2002)

  • 8 § Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
  • 10 § Utredning och bedömning av riskerna i arbetet
  • 14 § Undervisning och handledning för arbetstagarna
  • 39 § Fysikaliska agenser och elsäkerhet
  • 52 § Skyldigheter på gemensamma byggarbetsplatser
  • 53 § Egenföretagares skyldigheter på gemensamma arbetsplatser

Statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009)

  • 2 § Definitioner
  • 3 § Allmänna skyldigheter för dem som deltar i byggnadsprojektet
  • 10 § Planering för arbetssäkerheten vid byggarbeten
  • 11 § Planering för användningen av byggarbetsplatsområdet
  • 12 § Ledningen av byggnadsarbetet
  • 13 § Utförandet av byggarbetet

Elsäkerhetslag (410/1996)

  • 7 kap. Skada och olägenhet
 

Exempelfall och god praxis

I schaktnings- och markarbeten bör särskild försiktighet iakttas. Kablar kan ha stigit upp mot markytan eller förflyttats till exempel på grund av tjäle, markarbeten, dikning och andra schaktningsarbeten. Då är uppgifterna om kablarnas installationsdjup osäkra. Vid behov ska nätoperatören kontaktas. På grund av ovan nämnda faktorer kan det också hända att varningsbandet inte finns kvar.

Kablar som inte längre används bör hanteras på samma sätt som kablar som används.

Vokabulär

Byggherre Person eller organisation som inleder ett byggprojekt eller en annan person som styr och övervakar byggprojektet. Beställare om ovan nämnda saknas.
Huvudentreprenör En huvudentreprenör som byggherren utsett eller en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten eller om en sådan saknas byggherren själv.
Nätoperatör Ett företag eller en organisation som disponerar över distributionsnät och som till exempel utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet.