Allmänt om ämnesområdet

Skadlig fysisk belastning orsakar sjukfrånvaro och kan i värsta fall leda till förtida pension.

Följder av skadlig fysisk belastning kan vara

  • skador på muskler och andra kroppsstrukturer som kan leda till sjukdomar i stöd- och rörelseorganen
  • sjukfrånvaron och konsekvenser av dem, såsom anställning och utbildning av vikarier
  • kvalitetsavvikelser och produktionsstörningar
  • trögt och ineffektivt arbetande.

Skadlig fysisk belastning och dess konsekvenser kan minskas om arbetsgivaren

  • bedömer de risker som arbetets fysiska belastning medför
  • planerar arbetet och de enskilda arbetsplatserna samt väljer arbetsutrustningen så att den beaktar de begränsningar och allmänna dimensioneringsregler som beror på människans egenskaper
  • instruerar arbetstagarna i hur man arbetar säkert och hälsosamt och övervakar att anvisningarna följs.

Företagshälsovården hjälper arbetsgivaren att identifiera arbetets fysiska belastning, bedöma hälsorisker och minska belastningen.

Arbetarskyddsmyndigheterna ska övervaka att arbetsgivaren vidtagit åtgärder för att förebygga hälsoriskerna på grund av fysisk belastning.

 

Anvisningar för arbetstagaren

Som arbetstagare kan du själv göra mycket för att arbetets fysiska belastning inte ska äventyra din hälsa och för att du ska orka arbeta bättre och längre. Enligt arbetarskyddslagen är du också skyldig att själv sträva efter att minska belastningen.

För olägenheter på tal

Om du lägger märke till att det på arbetsplatsen finns arbetsuppgifter som belastar din kropp och gör att du till exempel får ont i ryggen, axlarna eller armarna ska du modigt ta upp saken med din chef och arbetarskyddsfullmäktig. Om du har idéer om hur arbetsutgifterna kunde utföras med mindre belastning eller hurdana hjälpmedel som behövs ska du också nämna dem. Ta också upp dessa frågor när man på din arbetsplats reder ut olägenheter eller risker i arbetet eller när företagshälsovården kommer för att göra en arbetsplatsutredning om arbetsförhållandena.

Du har rätt att få information av arbetsgivaren om de åtgärder som kommer att vidtas. Du har också rätt att kontakta företagshälsovården och be om en utredning om din arbetsbelastning.

Om arbetsgivaren trots din begäran inte vidtar åtgärder för att minska arbetsbelastningen och om du inte får hjälp från företagshälsovården kan du kontakta ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket.

Iaktta anvisningarna

Du har rätt att få instruktioner om hur du undviker skadlig fysisk belastning och till exempel hur arbetet kan utföras i bra arbetsställningar. Din skyldighet är att delta i introduktionen och iaktta arbetsgivarens anvisningar och även i övrigt sköta dina arbetsuppgifter omsorgsfullt och försiktigt.

Använd maskiner och arbetsutrustning samt hjälpmedel som underlättar arbetet, till exempel säckkärra för att flytta tunga föremål, enligt anvisningarna. Upprätthåll för din del ordningen och renligheten på arbetsplatsen, så att det blir lättare att använda flyttredskap. Om den fysiska belastning som dina arbetsuppgifter orsakar kräver personskydd, till exempel knäskydd för arbete på knäna, ska du använda dem.

Arbetsgivaren är skyldig att fortlöpande följa upp att arbetstagarna iakttar anvisningarna och att ingripa i till exempel osäkra lyft.

Även hälsosamma levnadsvanor har betydelse

Förutom genom arbetsrelaterade åtgärder kan du skydda dig mot konsekvenser av skadlig fysisk belastning genom hälsosamma levnadsvanor och motion.
 

Anvisningar för arbetsgivaren

Arbetsgivaren är skyldig att röja undan eller minska den skadliga belastning som fysiskt arbete orsakar och se till att arbetstagarnas hälsa bevaras på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ska

  • identifiera förekomsten av fysisk belastning på arbetsplatsen 
  • bedöma hur skadlig den är med tanke på arbetstagarnas hälsa och prestationsförmåga
  • i mån av möjlighet röja undan eller minska olägenheterna för arbetstagarnas hälsa
  • följa upp konsekvenserna av de vidtagna åtgärderna för arbetstagarnas hälsa och prestationsförmåga.

Praktiska åtgärder på arbetsplatsen

Arbetets fysiska belastning är på den nivå som arbetarskyddslagen (2002/738) kräver när arbetsgivaren har sett till att

  • arbetsmetoder och arbetsförhållanden på arbetsplatsen utvecklas för att minska den fysiska belastningen och främja arbetets smidighet 
  • de redskap som behövs i arbetet är ändamålsenliga
  • hjälpmedel som underlättar arbetsbelastningen skaffas till arbetsplatsen
  • arbetstagarna instrueras i hur fysiskt arbete utförs korrekt
  • arbetstagarnas utförande av fysiskt arbete och dess eventuella skadliga belastning följs upp på arbetsplatsen
  • man på arbetsplatsen fortlöpande bedömer hur den skadliga fysiska belastningen kan minskas eller elimineras.

Naturligast sker utredningen och bedömningen av den fysiska belastningen på arbetsplatsen med hjälp av utredningen och bedömningen av arbetsrisker som uppdateras regelbundet (t.ex. årligen).  För att eliminera eller minska skadlig fysisk belastning utarbetar man en tidtabell för de planerade åtgärderna, och ansvaret för vidtagandet av åtgärderna antecknas i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet som uppdateras regelbundet. Även uppföljningen av konsekvenserna av de vidtagna åtgärderna och eventuella fortsatta åtgärder antecknas i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet.

Vid utarbetandet av utredningen och bedömningen av risker samt verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet är det bra att utnyttja företagshälsovårdens rapport om arbetsplatsutredningen och verksamhetsplanen för företagshälsovården.

 

Lagstiftning

Bestämmelser om fysisk belastning och ergonomi

Arbetarskyddslag (738/2002)

  • 12 § planeringen av arbetsmiljön

  • 13 § planeringen av arbetet

  • 24 § ergonomi, arbetsställningar och arbetsrörelser

  • 25 § undvikande och minskande av belastning i arbetet

  • 26 § bildskärmsarbete

Statsrådets beslut om manuellt utförda lyft och flyttningar i arbetet (1409/1993)

Statsrådets beslut om arbete vid bildskärm (1405/1993)

Statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning (403/2008)

  • 2 § val och placering av arbetsutrustning
 

Domstolsavgöranden och prejudikat

I Högsta domstolens avgörande (HD:2010:70) ansågs karpaltunnelsyndrom i båda handlederna hos en skodonsarbetare på en skofabrik sannolikt i huvudsak ha orsakats av fysikaliska faktorer i arbetet.

I Högsta domstolens avgörande (HD:2014:64) ansågs karpaltunnelsyndrom i båda handlederna hos en arbetstagare som hade arbetat med att pikhugga betong sannolikt i huvudsak ha orsakats av fysikaliska faktorer i hans arbete.

Vokabulär

Ergonomi Undersökning och utveckling av interaktionen mellan människor och verksamhetssystem för att förbättra människors välbefinnande och systemens prestanda. Ergonomi syftar till att anpassa arbetet, arbetsutrustningen, arbetsmiljön och det övriga verksamhetssystemet till människans egenskaper och behov. Med hjälp av ergonomi främjas människors säkerhet, hälsa och välbefinnande samt systemens funktionsduglighet och effektivitet.
Fysisk belastning Arbete orsakar fysisk belastning. Fysiska belastningsfaktorer är bland annat manuella lyft och förflyttningar, repetitivt arbete, bildskärmsarbete, besvärliga och statiska arbetsställningar, fysiskt tungt arbete, långvarigt sittande och kraftansträngningar.
Skadlig fysisk belastning Fysisk belastning i arbetet är skadligt när arbetet orsakar arbetstagaren risk för sjukdomar. Arbetsbelastningen påverkas av arbetstagarens kunskap, kompetens samt psykiska och fysiska resurser som varierar mellan arbetstagare. Därför kan gränsen för när belastningen blir skadlig variera mellan arbetstagarna.
Lyftperiod Den tidsperiod under vilken lyft utförs. En lyftperiod på under en timme anses vara kortvarig, om den efterföljs av en återhämtningstid som är längre än lyftperioden. Genomsnittligt lyftarbete pågår i en till två timmar och efterföljs av en återhämtningstid vars längd är en tredjedel av lyftarbetets längd. Lyftarbete är långvarigt om det pågår i över två timmar.
Lyftfrekvens Antal lyft per minut.
Belastningsskada Skada i nerver, senor och/eller andra strukturer som normalt orsakas av återkommande ensidiga rörelser. De vanligaste belastningsskadorna uppstår i de övre extremiteterna. Belastningsskador i de nedre extremiteterna anknyter ofta till motion på fritiden. De vanligaste yrkessjukdomarna som ersätts som belastningsskador är senskideinflammation, epikondylit ("tennisarmbåge") och karpaltunnelsyndrom.
Statiskt arbete I statistiskt, dvs. stillasittande arbete orsakar de ständigt sammandragna musklerna tryck inne i musklerna. Dessutom förhindras tillförseln av syre och näringsämnen till musklerna medan utsöndringen av slaggprodukter från musklerna försämras. Statisk belastning orsakas i allmänhet av besvärliga arbetsställningar och dessutom av bärande och pressande. Muskelbelastningen påverkas av bland annat hur stora de aktiva musklerna är, vilken kvalitet det fysiska arbetet har, hur mycket kraft som måste produceras, hur länge muskelsammandragningen varar och hur ofta den upprepas.
Repetitivt arbete Kortvariga arbetsfaser som upprepas hela tiden. Dessutom påminner arbetsfaserna om varandra när det gäller deras längd, kraftansträngning och arbetsrörelser. Arbete av detta slag kan orsaka belastningsskador, i synnerhet om arbetet kräver kraftansträngning eller besvärliga arbetsställningar. Den exakta definitionen av repetitivt arbete är arbete där en arbetsfas varar under 30 sekunder eller arbetsfasen består av upprepning av samma rörelser under mer än hälften av arbetsfasen, oberoende av dess längd.