CMR-ämnen

Arbetsgivaren ska skydda arbetstagarna mot kemikalier och kemiska agenser som är cancerframkallande eller mutagena.

Arbetsgivaren ska i första han sträva efter att ersätta cancerframkallande eller mutagena ämnen som används på arbetsplatsen med mindre farliga ämnen, blandningar eller metoder.

Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen kallas för CMR-ämnen. Förkortningen CMR kommer från de engelska orden carcinogenic (carcinogen dvs. cancerframkallande), mutagenic (mutagen dvs. som skadar arvsanlagen) och reprotoxic (reprotoxisk dvs. skadar förökningen). Användningen av dessa ämnen på arbetsplatser regleras strängare än andra kemiska agenser.

Arbetsgivaren är skyldig att i så hög grad som det är tekniskt möjligt minska användningen av cancerframkallande eller mutagena ämnen på arbetsplatsen. Sådana ämnen ska ersättas med ämnen, blandningar eller metoder som under driftsförhållandena inte är farliga eller är mindre farliga för arbetstagarens hälsa och säkerhet.

Om det inte är möjligt att ersätta ett ämne ska arbetsgivaren se till att CMR-ämnet så långt som det är tekniskt möjligt tillverkas och används i ett slutet system. Om inte heller detta är möjligt ska arbetsgivaren se till att den nivå som arbetstagarna exponeras för är så låg som det är tekniskt möjligt.

Medel för avvärjning

I all sådan verksamhet där agens som medför risk för cancersjukdom eller mutationer används ska arbetsgivaren nyttja följande medel för avvärjning:

  1. mängden av ett farligt ämne och användningen av en farlig arbetsmetod begränsas på arbetsplatsen
  2. antalet arbetstagare som utsätts eller eventuellt kan utsättas för exponering hålls så litet som möjligt
  3. arbetsmetoderna och de tekniska avvärjningsåtgärderna planeras så att farliga ämnen inte kan frigöras på arbetsplatsen eller så att frigörandet är så obetydligt som möjligt
  4. farliga ämnen avlägsnas med hjälp av lokala eller allmänna ventilationssystem som befinner sig så nära den plats där ämnena frigörs som möjligt
  5. existerande, lämpliga metoder för mätning av farliga ämnen i luften på arbetsplatsen, i synnerhet för att en onormal exponering på grund av någon oväntad händelse eller olycka ska kunna upptäckas i tid
  6. lämpliga arbetsmetoder och förfaringssätt
  7. i första hand allmänna skyddsanordningar eller, där exponeringen inte kan undvikas genom dem eller på något annat sätt, personlig skyddsutrustning används
  8. hygieniska åtgärder, i synnerhet regelbunden rengöring av golv, väggar och andra ytor
  9. information till arbetstagarna
  10. riskområdena avgränsas och lämpliga varnings- och säkerhetsskyltar används
  11. en plan med tanke på sådana nödsituationer som kan leda till en ovanligt stor exponering görs upp
  12. upplagring, hantering och transport sker på ett säkert sätt (i synnerhet med hjälp av tillslutna och klart och tydligt märkta behållare)
  13. arbetstagarna samlar in, lagrar och förstör avfallet på ett säkert sätt och använder härvid tillslutna och klart och tydligt märkta behållare.

Dessutom ska arbetsgivaren i all sådan verksamhet där det finns risk för exponering för agens som medför risk för cancersjukdom bedöma arten och omfattningen av den exponering som arbetstagarna utsätts för samt exponeringstidens längd och de risker för arbetstagarnas hälsa och säkerhet som exponeringen medför och vidta nödvändiga åtgärder.

Arbetsgivaren ska bevara alla bedömningar av riskerna samt de uppgifter som bedömningarna baserar sig på, samt på begäran ge bedömningarna till arbetarskyddsmyndigheten. Vid behov ska arbetsgivaren göra det möjligt för arbetstagare att genomgå ändamålsenliga hälsoundersökningar före exponeringen och regelbundet därefter. Hälsouppgifterna ska förvaras i minst 40 år efter exponeringen.

Identifiering av CMR-ämnen

Betydande cancerframkallande ämnen är

  • cancerframkallande metaller (t.ex. nickel-, kromVI-, kadmium- och arsenikföreningar)
  • svetsrök och ångor samt finfördelat damm som uppstår vid bearbetning av rostfritt och syrabehandlat stål
  • PAH-föreningar (t.ex. benso(a)pyren, stenkolstjära, sot och stenkolsbeck)
  • dieselavgaser
  • tobaksrök i omgivningen
  • asbest
  • damm från hårda träslag (ek och bok)
  • kvarts
  • formaldehyd
  • PCB-föreningar
  • lösningsmedel (t.ex. bensen, 1,2-dikloretan)
  • vinylklorid
  • 1,3-butadien
  • etylenoxid.

Mutagena ämnen är

  • bensen
  • epiklorhydrin
  • etylenoxid
  • vinylklorid.

Reproduktionsstörande ämnen är

  • reproduktionsstörande metaller (t.ex. bly- och kvicksilverföreningar)
  • organiska lösningsmedel (t.ex. 2-etoxietanol)
  • industribensin och trikloretylen
  • pesticider dvs. växtskyddsmedel
  • kolmonoxid
  • anestesigaser (t.ex. dikväveoxid)
  • cytostatika dvs. cellblockerare.