Reproduktionsstörande

Ämnen är reproduktionsstörande om de kan skada fertiliteten eller fostrets utveckling.

Reproduktionsstörande ämnen är kemikalier som vid inhalering, förtäring eller via hudkontakt kan orsaka andra än ärftliga skadeverkningar hos foster eller öka förekomsten av dem. De kan också försämra förökningsfunktionerna eller -förmågan hos män och kvinnor. Ett giftigt ämne kan leda till att ett embryo eller foster dör, eller orsaka strukturella förändringar dvs. teratogenitet, störa fostrets uppväxt eller orsaka funktionella förändringar hos det.

Förökningens biologi är mycket komplex, och man känner otaliga mekanismer med skadliga verkningar. Aktuella forskningsteman är ämnen som rubbar hormonbalansen (s.k. hormonstörande ämnen) och deras betydelse för människans reproduktiva hälsa.

Män som i arbetet exponeras för enskilda kemikalier (t.ex. dibromklorpropan) har konstaterats lida av en minskad produktion av spermier i testiklarna, vilket kan leda till infertilitet. Hos kvinnor har man i sin tur upptäckt ett eventuellt samband mellan organiska lösningsmedel och spontana aborter. Förgiftningstillstånd orsakade av kolmonoxid kan skada embryot eller fostret.

Man strävar efter att reda ut kemikaliers reproduktionsstörande egenskaper genom djurförsök (t.ex. genom exponeringsprov med råttor över två generationer och genom teratogenitetsprov med råttor och kaniner).

Klassificering och märkning av ämnen som är farliga för fostret och den reproduktiva hälsan

Man känner igen reproduktionsstörande ämnen eller blandningar av att ämnet eller blandningen klassificerats enligt CLP-förordningens kategori 1 A eller 1 B eller i kategori 1 eller 2 enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (807/2001). På etiketterna för dessa ämnen och blandningar finns dessutom följande varningsangivelser (H/R) och faropiktogram:

På reproduktionsstörande ämnen och blandningar som klassificerats på detta sätt tillämpas statsrådets beslut om avvärjande av risk för genetiska skador och fosterskador samt fara för fortplantningen som orsakas i arbete (1043/1991) och arbetsministeriets beslut om faktorer i arbetet som medför risk för genetiska skador och fosterskador samt fara för fortplantningen (1044/1991).

Om ett ämne eller en blandning misstänks vara reproduktionsstörande klassificeras ämnet eller blandningen enligt CLP-förordningen i kategori 2 eller i kategori 3 enligt den utgående nationella lagstiftningen (807/2001). Dessutom märks ämnet eller blandningen med faroangivelser (R/H) och faropiktogram:

På ämnen och blandningar som klassificerats på detta sätt tillämpas statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet (715/2001).

Reproduktionsstörande ämnen är bland annat reproduktionsstörande glykoletrar, som lätt absorberas av huden, och reproduktionsstörande ftalater.

Glykoletrar och deras acetater användes ursprungligen för att ersätta aromatiska kolväten som förtunningsmedel i målarfärger, tryckfärger och vaxborttagningsmedel. I dag används de i få målarfärger, lack och lim samt till exempel som förtunningsmedel i screentryck och tvättmedel.

I EU har man som reproduktionsstörande ftalater klassificerat di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) och dibutylftalat (DBP). DEHP används i Finland som sådant och i PVC-granulat samt i viss mån i katalysatorer, som förtunningsmedel i screentryck och i tätningar. DBP används i sin tur i emulsionslim, målarfärger, tryckfärger, lim, harts, tätningar och beläggningar.