Bedömning

I statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet föreskrivs att arbetsgivaren ska identifiera de faror som förorsakas av kemiska agenser som förekommer på arbetsplatsen och bedöma de eventuella risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa som farorna eventuellt medför.

Vid genomförandet av riskbedömningen får arbetsgivaren information främst från säkerhetsdatabladet för kemikalien som kemikaliens leverantör eller tillverkare ska lämna till arbetsgivaren. Information om faror och hantering av exponering baserad på användningssäkerheten ska användas när risker bedöms och information om dem ges till arbetstagare och när de utbildas i säkra arbetsmetoder.

Riskbedömningens innehåll

Om riskerna relaterade till användningen av farliga ämnen inte hanteras ändamålsenligt kan arbetstagarnas hälsa och säkerhet äventyras på flera sätt. Konsekvenserna kan variera mellan lindrig irritation i ögonen eller huden och astma, störningar i reproduktiviteten, medfödda utvecklingsstörningar och cancer. Konsekvenser kan uppstå till följd av enstaka korta exponeringar eller flera exponeringar under vilka ämnet långsamt ackumuleras i kroppen med tiden.

Den grundläggande bedömningen av risker med farliga ämnen omfattar åtminstone följande:

  • förteckning över de kemikalier som används på arbetsplatsen
  • information om var ämnet används (beskrivning av arbete, process och produkt)
  • information om hur ämnet ska användas (exponeringsfaser, vilka olägenheter kan ämnen eller orenheter som uppstår i processer orsaka och på vilket sätt)
  • information om den lokala och allmänna ventilationen på arbetsplatsen och dess effektivitet
  • bedömning av nivån för exponeringen för ämnen (den typ av exponering som arbetstagarna är utsatta för, dess styrka, längd, regelbundenhet och förekomst, inklusive samverkan av ämnen som används samtidigt)
  • information om huruvida man måste mäta orenheter i luften eller biologisk exponering på arbetsplatsen.

Riskerna som är viktiga med tanke på allvarlighetsgraden ska behandlas först, även risker som kan reduceras genom enkla åtgärder lönar det sig att ta itu med genast. Förteckningen över bedömda risker kan utnyttjas i följande skede då en verksamhetsplan för att skydda arbetstagarna tas fram.

Avvärjande av risker

Om risker inte kan undvikas eller elimineras ska man reda ut hur de kan avvärjas eller minskas till en sådan nivå att man inte äventyrar de arbetstagares hälsa och säkerhet som exponeras för dem. Vid avvärjningen av risker ska man använda följande metoder:

  • Kemikalierelaterade risker ska elimineras eller minimeras. Den primära metoden är ersättning, dvs. att ersätta farliga ämnen eller processer med ofarliga eller mindre farliga ämnen eller processer. I synnerhet cancerframkallande och genetiskt skadliga ämnen bör alltid ersättas om det är tekniskt möjligt. När man överväger att byta ut farliga processer bör man undersöka om processen kan bytas ut mot en process som inte producerar damm, ångor eller gaser, eller om processen är nödvändig, om man kan överge den och till exempel skaffa färdigt blandade produkter.

Om användningen av farliga ämnen inte kan förhindras eller ersättas ska man gå till väga på följande sätt:

  • Planera arbetsprocesserna och bekämpningen av riskerna och minska utsläppen av farliga ämnen med ändamålsenlig utrustning till exempel genom att isolera processer som orsakar utsläpp.
  • Vidta allmänna skyddsåtgärder vid riskkällan, såsom punktutsugning, och minimera till exempel antalet exponerade arbetstagare samt exponeringens längd och styrka.
  • Vidta individuella skyddsåtgärder, se till exempel till att arbetstagarna använder personlig skyddsutrustning om exponeringen inte kan undvikas på något annat sätt.

Det bästa sättet att avvärja exponeringen är att hantera utsläppen vid deras källa. Förebygg utsläppen systematiskt genom att

  • ändra arbetsprocesser (undvika arbetsfaser som producerar ångor, damm och aerosoler)
  • använda ämnen i en ofarligare form (t.ex. granuler och pastor i stället för pulver och vätskor)
  • använda slutna system
  • avvärja exponering med hjälp av effektiv isolering, allmän ventilation, punktutsugning, dragskåp, stänkskydd och andra arbetsplatsarrangemang
  • utarbeta en service- och rengöringsplan med fastställda serviceintervall, städmetoder och -redskap (t.ex. fuktiga metoder eller dammsugare i stället för borste).
  • vid sidan av de andra bekämpningsåtgärderna vid behov använda personlig skyddsutrustning, om exponering inte kan undvikas; skyddsutrustningen ska uppfylla kraven enligt EU-bestämmelserna.