Allmänt om ämnesområdet

Psykosociala belastningsfaktorer anknyter till arbetsinnehållet- och arrangemanget och det sociala klimatet i arbetsgemenskapen. De kan belasta arbetstagarna på ett skadligt sätt.

En lämplig belastning på arbetsplatsen främjar arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga. En skadlig psykosocial belastning kan dock uppkomma på vilken arbetsplats som helst och ha en skadlig inverkan på vilken arbetstagare som helst.

Skadlig arbetsbelastning måste förebyggas

Det finns skäl att förebygga skadlig arbetsbelastning och inte bara reagera på följderna. En arbetsgivare ska på eget initiativ undvika eller minska de hälsorisker eller -olägenheter som belastningsfaktorerna orsakar för arbetstagarna.

Det är möjligt att hantera psykosociala belastningsfaktorer lika systematiskt som missförhållanden i den fysiska arbetsmiljön. Ett centralt redskap är en utredning och bedömning av riskerna i arbetet. Om detta inte görs på ett tillräckligt omfattande sätt eller inte görs alls, är det möjligt att de nödvändiga föregripande åtgärderna inte identifieras eller vidtas.

Processen för att bedöma risker:

  1. identifiera psykosociala belastningsfaktorer på arbetsplatsen
  2. bedöma belastningsfaktorernas hälsoeffekter (risker) och ställa riskerna i prioritetsordning
  3. vidta de åtgärder som är nödvändiga för att minska riskerna
  4. följ upp inverkan av åtgärderna.

Skadlig arbetsbelastning under kontroll med hjälp av företagshälsovården

Om arbetsgivaren inte har tillräcklig sakkunnighet för att identifiera eller bedöma psykosociala belastningsfaktorer, ska arbetsgivaren anlita utomstående sakkunniga med tillräcklig kompetens i ärendet. Arbetsplatsens företagshälsovård är en naturlig sakkunnig instans. Företagshälsovården har kunskap om belastningsfaktorer på en arbetsplats och hälsotillståndet för arbetsgivarens arbetstagare. Med ett fungerande samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården är det möjligt att i tid ingripa i sådana psykosociala belastningsfaktorer som äventyrar arbetstagarnas hälsa.

Företagshälsovårdens verksamhet grundar sig på arbetsplatsutredningen. Arbetsgivaren ska se till att psykosociala belastningsfaktorer identifierats och bedömts i företagshälsovårdens arbetsplatsutredning. För detta ändamål ska arbetsgivaren ge företagshälsovården tillräckliga uppgifter om arbetet, arbetsarrangemangen och personalen samt förhållandena på arbetsplatsen och förändringar i dessa. En arbetsplatsutredning ska innehålla en slutsats om belastningsfaktorer som påverkar hälsan och förslag till nödvändiga åtgärder.

 

Anvisningar för arbetstagaren

Vad ska du göra när du misstänker att du belastas på ett skadligt sätt i arbetet?

Berätta för din arbetsgivare att upplever att ditt arbete är för belastande. Vänta inte på att situationen repareras av sig själv. Ta så tidigt som möjligt kontakt med din arbetsgivare, i praktiken din närmaste chef.

Berätta för din chef att du belastas på ett skadligt sätt och beskriv de omständigheter i ditt arbete som orsakar skadlig belastning. Begär att din arbetsgivare ingriper. Din chef har till uppgift att tillsammans med dig utreda de omständigheter som lett till denna situation och ta fram lösningar för dessa.

Om din arbetsplats använder modellen för tidigt ingripande eller andra anvisningar för att behandla belastning, ska dessa iakttas. Du kan begära hjälp av arbetarskyddsfullmäktige eller förtroendemannen, om det känns svårt att informera chefen om ärendet. Om ärendet gäller hela arbetsgemenskapen kan du begära att arbetarskyddsfullmäktige i egenskap av företrädare för de anställda behandlar frågan med arbetsgivaren.

Du får sakkunnighjälp av företagshälsovården

Ibland kan det vara oklart om belastningen beror på arbetet eller omständigheter utanför arbetsplatsen. Det kan också vara oklart vilka omständigheter i ditt arbete som orsakar skadlig belastning. I så fall kan du få hjälp av företagshälsovården.

På motiverade grunder kan du få en utredning över din arbetsbelastning av företagshälsovården. Företagshälsovården bedömer på begäran nödvändigheten av att göra en utredning. En motiverad orsak föreligger om

  • din arbetsförmåga försämrats på grund av fysiska och psykiska symptom och du bedömer att symptomen beror på arbetet
  • dina symptom lett till ett behov av behandling eller sjukfrånvaro.

Utifrån utredningen ger företagshälsovården vid behov förslag om hur din arbetsbelastning kan minskas. När åtgärdsalternativen och genomförandet av dessa bedöms ska företagshälsovården samarbeta med arbetsgivaren.

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar

Om din arbetsgivare inte vidtar åtgärder för att utreda belastningsfaktorerna och minska risken, kan du begära information och hjälp av arbetarskyddsfullmäktige. Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet fungerar som regionala arbetarskyddsmyndigheter.

Arbetarskyddsmyndigheten ger anvisningar och råd och övervakar vid behov att arbetsgivaren (efter att ha fått information om att en arbetstagare belastas på ett sätt som äventyrar hälsan i arbetet) vidtar åtgärder för att utreda belastningsfaktorerna och minska riskerna.

 

 

Anvisningar för arbetsgivaren

Arbetsgivaren ska vara medveten om de psykosociala belastningsfaktorerna på arbetsplatsen och vidta åtgärder om belastningsfaktorerna orsakar olägenheter eller risker för arbetstagarnas hälsa.  Därtill ska arbetsgivaren oavbrutet följa upp situationen i arbetsgemenskapen och reagera om en enskild arbetstagare i arbetet belastas på ett sätt som äventyrar hälsan.

Cheferna har till uppgift att upptäcka skadlig arbetsbelastning i tid

Cheferna har till uppgift att kontinuerligt följa upp läget i arbetsgemenskapen och säkerheten i arbetsmetoderna. Målet är att upptäcka skadlig arbetsbelastning i ett tillräckligt tidigt skede. När man tar itu med situationen i tid, är det lättare att hitta lösningar på problemen. Utvecklingssamtal, personalenkäter och övervakning av att säkra arbetsmetoder används i det dagliga arbetet är exempel på bra metoder för att följa upp arbetsbelastningen.

Arbetsgivaren ska ordna tillräcklig introduktion för cheferna för att de ska kunna upptäcka skadlig belastning hos arbetstagarna i tid. I praktiken innebär detta att cheferna förmår reagera på alarmerande tecken på skadlig belastning. Dessa omfattar bland annat

  • ökade symptom och ökad sjukfrånvaro
  • arbetsdagar som hela tiden blir längre och längre
  • försämrad kvalitet i arbetsprestationen eller arbetet
  • förändringar i beteendet
  • undvikande av sociala kontakter
  • ökat antal tvister i arbetsgemenskapen
  • ökat antal farliga situationer.

En bra metod är att anteckna alarmerande tecken enligt den så kallade modellen för tidigt stöd: vilka tecken ger chefen anledning till att ingripa enligt ett överenskommet förfaringssätt?

Vad ska man göra då en arbetstagare belastas i sitt arbete?

En chef kan själv upptäcka att en arbetstagare belastas i sitt arbete på ett sätt som äventyrar hälsan eller så kan en arbetstagare underrätta chefen om belastningen. Chefen kan också få information om ärendet av företagshälsovården eller arbetarskyddsfullmäktige.

Belastningen ska först behandlas av arbetstagaren och hans eller hennes chef. Om arbetsplatsen använder modellen för tidigt stöd eller andra anvisningar för att behandla belastningen, ska dessa iakttas. Om det behövs en sakkunnig för att konstatera att en arbetstagare belastas i arbetet, ska arbetsgivaren i första hand anlita företagshälsovården.

Om det konstateras att arbetstagaren belastas i arbetet på ett sätt som äventyrar hans eller hennes hälsa, ska arbetsgivaren

  1. utreda orsakerna till belastningen
  2. vid behov anlita företagshälsovården som sakkunnig för att utreda orsakerna (bl.a. om det är oklart om belastningen beror på arbetet eller omständigheter utanför arbetsplatsen)
  3. vidta åtgärder för att minska arbetsbelastningen med de tillgängliga metoderna.

Vad ska jag göra om arbetstagarens arbetsoförmåga blir långvarig?

När en arbetstagares arbetsoförmåga blir långvarig, ska arbetsgivaren samarbeta med företagshälsovården. Målet är att arbetstagaren får det nödvändiga stödet i ett tidigt skede och att sjukledigheten inte drar ut på tiden i onödan.

Arbetsgivaren ska underrätta företagshälsovården om sjukfrånvaro senast då arbetstagarens sjukfrånvaro pågått över 30 dagar. Därefter börjar företagshälsovården tillsammans med arbetsgivaren och arbetstagaren utreda möjligheterna att återgå till arbetet och de nödvändiga stödåtgärderna.

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda om särskilda stödåtgärder är nödvändiga på arbetsplatsen för att arbetsgivaren ska kunna börja arbeta på nytt eller fortsätta i arbetet. Sådana stödåtgärder kan vara arbets- och arbetstidsarrangemang eller anpassning av arbetet.

En förutsättning för utbetalning av sjukdagpenning är att företagsläkaren ger ett utlåtande senast då FPA betalat ut sjukdagpenning för 90 vardagar under två års tid. Företagsläkaren bedömer arbetstagarens återstående arbetsförmåga och arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet.

 

Lagstiftning

Arbetarskyddslag (738/2002)

  •  8 § omsorgsplikten
  • 10 § utredning av risker
  • 13 § planeringen av arbetet
  • 25 § undvikande av belastningsfaktorer