Minskning

Det är möjligt att hantera psykosociala belastningsfaktorer lika systematiskt som missförhållanden i den fysiska arbetsmiljön.

Utifrån riskbedömningen ska arbetsgivaren dra slutsatser om de nödvändiga åtgärderna och tidsramen för dessa. Arbetsgivaren ska minska de risker eller olägenheter som de psykosociala belastningsfaktorerna orsakar.

Alla arbetsplatser är olika och det finns inga expresslösningar. En omsorgsfull identifiering och bedömning av psykosociala belastningsfaktorer hjälper arbetsgivaren att identifiera de belastningsfaktorer som ska vara föremål för åtgärder.  Tumregeln är att man i första hand ska ingripa i de belastningsfaktorer i arbetet som den största delen av arbetstagaren identifierar och som orsakar mest olägenheter för arbetstagarnas hälsa.

Vilka är metoderna för att minska arbetsbelastningen?

Arbetsgivarens åtgärder kan delas in enligt målet för åtgärderna. En arbetsgivare kan

  1. undanröja eller minska skadliga belastningsfaktorer
  2. erbjuda arbetstagarna hanteringsmetoder
  3. skapa stödpraxis för skadligt belastade arbetstagare.

Genom att kombinera dessa åtgärder kan arbetsgivaren effektivt förebygga skadliga effekter av psykosociala belastningsfaktorer. Utgångspunkten är att den faktor som orsakar belastning på ett eller annat sätt ska minskas, om den risk som belastningsfaktorn orsakar är avsevärd. Om risken är ringa, kan det vara tillräckligt att arbetstagarna erbjuds hanteringsmetoder och arbetsplatsen har fungerande praxis för det fallet att en arbetstagare belastas på ett skadligt sätt.

Åtgärderna ska i första hand rikta sig mot orsakerna

Om en riskbedömning visar att den hälsorisk som orsakas av en viss belastande faktor är avsevärd, ska åtgärden i första hand riktas mot orsakerna, det vill säga den faktor som orsakar skadlig belastning. Då hindrar man att belastningsfaktorn orsakar fara för arbetstagarna. Åtgärderna kan vara att trygga personalresurser, tydliggöra arbetsprocesserna, planera och dimensionera arbetet, utveckla chefsarbetet, skapa kanaler för informationsflödet och trygga personalens påverkansmöjligheter.

Belastningsfaktor Exempel på hur man hindrar att en belastningsfaktor inte medför risker för en arbetstagare
För mycket arbete
  • omorganisering eller -dimensionering av uppgifterna
  • justering av arbetsfördelningen
  • tydliggörande av arbetsprocesserna
  • prioritering av uppgifterna
Bristfälligt stöd av chefen
  • definition av chefsansvaren
  • tillräckliga resurser för chefsarbetet
  • chefsutbildning
  • tydliggörande av verksamhetsmodellerna för chefsarbetet
  • arbetsredskap för chefsarbetet
Skiftarbete
  • minskande av skiftarbete
  • utveckling av systemet för arbetsskiften (t.ex. övergång till ett system med skiften som roterar snabbt framåt)
  • skiftplanering
  • planeringspraxis som grundar sig på arbetstidsautonomi

Metoder för att hantera skadliga belastningsfaktorer för arbetstagare

Det är typiskt för belastningsfaktorer i arbetet att de inte alltid kan undvikas eller undanröjas, utan att de är en del av arbetet. Inom till exempel kundarbete är det inte möjligt att helt undvika utmanande kunder och transportarbete förutsätter kontinuerlig vaksamhet. Vid sådana arbeten ska arbetsgivaren dock erbjuda arbetstagarna metoder för att hantera skadliga belastningsfaktorer: det finns ett behov av till exempel utbildning, flexibla arbetstider, pauser och ett utökat socialt stöd samt att understryka positiv respons på arbetet och andra positiva särdrag i arbetet.

Arbetsgivaren ska ge arbetsgivarna tillräcklig utbildning och handledning. Arbetstagaren ska få

  • tillräcklig information om arbetsplatsens psykosociala belastningsfaktorer – till exempel vad gäller skiftarbete ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren förstår hur skiftarbete påverkar hälsan och kan förebygga hälsoolägenheter av skiftarbete.
  • undervisning och handledning i säkra arbetssätt för att undvika skadlig belastning – till exempel vad gäller informationsarbete är det möjligt att ge arbetstagaren handledning i tidshantering eller i användning av arbetsredskap för att hantera stora mängder e-post eller minnesbelastning.
  • handledning i hur arbetstagarna vid behov för sin belastning på tal på arbetsplatsen.

Stödpraxis för skadligt belastade arbetstagare

En arbetsplats ska också ha beredskap för att en arbetstagare kan belastas skadligt i sitt arbete. Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att skadlig belastning upptäcks i tid och att arbetstagaren kan fortsätta sitt arbete. Arbetsgivaren ska också se till att överenskommelser gjorts med företagshälsovården om förfaringssätten för att upprätthålla arbetsförmågan. Dessa förfaringssätt utgörs av bland annat

  • verksamhetsmodeller för tidigt stöd för arbetsförmågan
  • förfaringssätten vid återgång till arbete
  • förfaringssätten vid rehabilitering.

En uppföljning av att åtgärderna är tillräckliga är nödvändig

Riskbedömningsprocessen är en kontinuerlig verksamhet. En fast del av denna är att arbetsgivaren följer upp att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga. Uppföljningen ger arbetsgivaren information om arbetsbelastningen minskat och om det finns behov av att vidta ytterligare åtgärder.

Arbetsgivaren har en skyldighet att också beakta förändrade förhållanden. Utredningen och bedömningen av belastningsfaktorer i arbetet ska uppdateras då förhållandena ändras väsentligt.