Nattarbete

Nattarbete kan vara förknippat med hälsorisker.

Enligt arbetstidslagen är nattarbete arbete som utförs mellan klockan 23 och klockan 6.  Med skift- och periodarbete avses ett arbetsskift där mint tre timmar utförs under ovan nämnda tid.

Nattarbete är tillåtet i vissa arbeten eller situationer. Föreskrifterna om förläggningen av arbetstiden i kollektivavtalet kan begränsa eller öka de situationer där arbetsgivaren kan låta arbetstagaren utföra nattarbete. I huvudsak är det inte tillåtet att unga arbetstagare (under 18 år) utför nattarbete.

Olägenheterna av nattarbete identifieras som en del av riskbedömningen

Nattarbete år såväl fysiskt som psykiskt mer påfrestande än dagarbete. En person som utför nattarbete vakar i allmänhet länge och hans eller hennes dygnsrytm kan störas. Långa nattskiften kan öka tröttheten och försämra arbetssäkerheten.

Det kan finnas stora individuella skillnader i hur en arbetstagare anpassar sig till nattarbete. Förutom individuella egenskaper påverkas omfattningen på belastningen av bland annat familjeförhållandena och den tid som används för att resa till och från arbetet.

Olägenheter som är förknippade med nattarbete ska beaktas då arbetsgivaren utreder och bedömer riskerna.  De ärenden som ska utredas är bland annat antalet konsekutiva nattskiften och längden på dessa samt den lediga perioden efter nattskiftena. Om det inte är möjligt att helt avlägsna nattarbetet, ska arbetsgivaren bedöma hälso- och säkerhetseffekterna av nattarbetet för arbetstagarna.

Arbetsgivaren kan dra nytta av företagshälsovårdens sakkunnighet i utredningen och bedömningen av riskerna med nattarbete. Utredningen av hälsoolägenheterna av nattarbete är en del av företagshälsovårdens arbetsplatsutredning.

Metoder för att minska olägenheter av nattarbete

Utifrån bedömningen ska arbetsgivaren minska hälsoolägenheterna av nattarbete. En arbetsgivare kan till exempel minska omfattningen på nattarbetet, begränsa längden på ett nattskifte, minska antalet konsekutiva nattskiften och se till att arbetstagaren har möjlighet att återhämta sig från nattarbete. Det är också möjligt att minska hälsoolägenheter av nattarbete genom att utbilda och handleda arbetstagarna till exempel i upprätthållande av en hög vakenhetsgrad, motion och rätt kost.

I vissa situationer kan det vara nödvändigt att ordna en möjlighet för arbetstagaren att byta arbetsuppgifter eller att låta honom eller henne utföra dagarbete, om detta avvärjer de hälsorisker som orsakas av nattarbetet för arbetstagaren. Behovet av att byta arbetsuppgifter kan vara tillfälligt, till exempel på grund av medicinering eller graviditet, eller så kan det vara bestående.

Arbetstagarens möjlighet att byta arbetsuppgifter eller -tid beror också på företaget. Stora arbetsplatser har ofta bättre förutsättningar för byten. En arbetstagare har inte en absolut rätt att byta nattarbete till dagarbete. När behovet av att byta arbetsuppgifter bedöms är det nödvändigt att dra nytta av företagshälsovårdens sakkunnighet.

Hälsorisker i nattarbete ska följas upp

Nattarbete kan ge upphov till en särskild risk för sjukdomar hos arbetstagaren.  De som utför nattarbete ska genomgå hälsoundersökningar på arbetsgivarens bekostnad då de börjar arbeta och därefter med jämna mellanrum.  

Möjlighet att inta måltid i nattarbete

Arbetsgivaren ska vid behov för en arbetstagare i nattarbete ordna möjlighet att inta en måltid, om arbetstidens längd förutsätter det och om det med beaktande av omständigheterna är ändamålsenligt att ordna en sådan möjlighet. Enligt arbetstidslagen ska en arbetstagare ha möjlighet att hålla en paus på en timme om arbetstiden per dygn är längre än sex timmar. Det är också möjligt att avtala om en kortare paus, men den ska vara minst en halv timme.

Det kan förekomma ett behov av att ordna en möjlighet att inta en måltid bland annat i skiftarbete, där ett skift av normal längd utförs på natten. Det är inte nödvändigt eller möjligt att ordna en möjlighet att inta en måltid i alla arbeten, såsom i tillfälliga nattarbeten eller korta arbeten under natten eller rörliga arbeten.

Det är möjligt att ordna möjligheten att inta en måltid på olika sätt beroende på arbetsplatsen, vid till exempel små enheter kan maten värmas upp i en mikrovågsugn. Arbetsgivaren kan ta ut en rimlig ersättning för måltiden. Ersättningen ses som rimlig då den svarar mot prisnivån vid personalrestaurangen.

 

Lagstiftning

Arbetstidslag (605/1996)

  • 26 § nattarbete

Arbetarskyddslag (738/2002)

  • 10 § utredning och bedömning av riskerna i arbetet              
  • 30 § nattarbete

Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (708/2013)

  • 7 § utförande av hälsoundersökning
  • 10 § innehållet i rådgivning och vägledning

Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001)

  • 2 § särskild fara för ohälsa
  • 4 § hälsoundersökning
  • 8 § exempelförteckning över faktorer som medför särskild fara för ohälsa

Lag om unga arbetstagare (998/1993)

  • 7 § arbetstidens förläggning