Allmänt om ämnesområdet

Våld och risk för våld påverkar arbetstagarens arbetshälsa, även om endast en liten del av våldet orsakar fysiska skador hos arbetstagaren. Risk för våld kan också orsaka skadlig arbetsbelastning trots att inget egentligt våld förekommit på arbetsplatsen.

Hotfulla situationer kan förekomma på alla arbetsplatser. Våld och risk för våld förekommer i högre grad än normalt

  • i arbete med patienter inom hälso- och sjukvården
  • i arbete med klienter inom socialvården
  • inom säkerhetsbranschen
  • inom uppfostran och undervisning
  • inom hotell- och restaurangbranschen
  • inom handeln
  • inom transportbranschen

I vissa branscher är hotfulla situationer en del av arbetet. Till exempel poliser, väktare och psykiatriska sjukskötare möter våldsamma personer i arbetet.

I andra branscher är hotfulla situationer mer slumpmässiga, vilket innebär att man kanske inte kan hantera dem. Exempel på sådana arbetsplatser är butiker, socialbyråer, restauranger, hemvård och kollektivtrafik.

Man måste ingripa proaktivt i uppenbar risk för våld

Våld och risk för våld ökas av

  • ensamarbete i synnerhet på kvällen och natten
  • mottagning av och möten med berusade kunder etc.
  • hantering av läkemedel, pengar eller värdeföremål
  • skötsel av och fattande av beslut om kunders förmåner eller rättigheter
  • arbetsplatsens läge i ett oroligt eller avskilt område.

Arbetsgivaren ska identifiera och reda ut arbetsrelaterade risker för våld och bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Om bedömningen visar att risken för våld är betydligt högre än i allmänhet är risken för våld i arbetet uppenbart. I bedömningen bör man beakta hur mycket våld som enligt statistiken förekommer i branschen eller arbetsuppgifterna samt om arbetet har drag som ökar den ovan nämnda risken för våld.

Om risken för våld är uppenbar på arbetsplatsen ska arbetet ordnas så att våldssituationer i mån av möjlighet förebyggs. Om risken för våld på arbetsplatsen är uppenbar och det inte är möjligt att förebygga den ska arbetsplatsen ha ändamålsenliga säkerhetsarrangemang eller säkerhetsanordningar.

Ensamarbete ökar risken för våld

Ensamarbete ska begränsas i arbete där risken för våld är uppenbar. Om ensamarbete inte helt kan undvikas ska risken för våld minskas med tekniska metoder och förebyggande åtgärder. Med andra förebyggande åtgärder avses åtgärder som hänför sig till

  • arbetsmetoder
  • arbetslokaler
  • arbetsmiljön
  • arbetstidsarrangemang
  • utbildning och handledning av arbetstagare
  • kontakt.
Arbetsgivaren ska för ensamarbetande arbetstagare ordna en möjlighet att upprätthålla viktig kontakt med arbetsgivaren, en representant eller andra arbetstagare. I ensamarbete gäller det också att säkerställa att arbetstagaren kan tillkalla hjälp.
 

Anvisningar för arbetstagaren

Följ arbetsgivarens anvisningar

Delta i utbildning som arbetsgivaren ordnar och ta del av anvisningarna. Öva dina färdigheter vid tillbud. Iaktta anvisningarna. Om anvisningarna inte fungerar i praktiken ska du underrätta arbetsgivaren om det.

Se till att du känner till och kan använda eventuella larmsystem på arbetsplatsen. Underrätta arbetsgivaren om du upptäcker brister i säkerhetsarrangemangen och möjligheten att få hjälp.

Rapportera om våld

Berätta för arbetsgivaren om vålds- och hotsituationer på arbetsplatsen.  Då får arbetsgivaren information om hur ofta och hurdant våld som förekommer på arbetsplatsen. På basis av informationen kan arbetsgivaren planera hur man framöver ska förebygga motsvarande situationer. På basis av informationen bedömer arbetsgivaren också om säkerhetsåtgärderna bör utökas eller riktas bättre.
 

Anvisningar för arbetsgivaren

Risken för våld ska bedömas

Arbetsgivaren ska vara medveten om huruvida det finns risk för våld på arbetsplatsen och i olika arbetsuppgifter samt bedöma dess betydelse med tanke på arbetstagarnas säkerhet. Risken för våld relaterat till arbetsuppgifterna, arbetsmiljön och organiseringen av arbetet bör identifieras och redas ut.

Bedömningen ska göras så att arbetsgivaren kan fatta beslut om de åtgärder som bör vidtas och hur snabbt det bör göras. Arbetsgivaren ska sträva efter att förebygga uppkomsten av identifierade risker, och dessutom ska arbetsgivaren bedöma betydelsen av de kvarstående, svåreliminerade riskerna.

Utredningen och bedömningen av risken för våld ska göras i samarbete med arbetstagarna. I bedömningen är det bra att anlita den expertis som arbetsplatsens arbetarskyddspersonal och företagshälsovård har.

Hur bedöms riskerna för våld?

Vid riskbedömningen reder man ut

  • om arbetsplatsen hör till en bransch där våld förekommer
  • hurdana risker som kan förekomma på arbetsplatsen
  • hurdana arbetsförhållandena på arbetsplatsen är med tanke på säkerheten; vilka förhållanden som stöder och vilka som hotar säkerheten
  • hurdana säkerhetsbrister och -missförhållanden som bör röjas undan på arbetsplatsen
  • hurdana arrangemang som bör vidtas på arbetsplatsen för att förbättra säkerheten (t.ex. utrymningsvägar, larmknappar, övervakning, kameraövervakning, snabblåsning av dörrar, avlägsnande av föremål som kan kastas och vara farliga, förvaring av saker som är föremål för stölder, såsom alkohol, bakom lås efter försäljningstiden etc.)
  • hurdana säkerhetsrutiner som bör utformas för arbetstagarna
  • hurdana övningar som bör ordnas på arbetsplatsen med tanke på hotfulla situationer
  • hurdana metoder och rapporteringsformer som behövs för genomgång av händelser efteråt
  • hurdana metoder för fortlöpande bedömning och uppföljning som behövs för att utveckla säkerheten på arbetsplatsen
  • i hurdana uppgifter det behövs regelbundna hälsoundersökningar
  • hur företagshälsovården ska involveras i utvecklingsarbetet.

Som hjälp kan man använda modelltabellen för bedömning av våld och hotfulla situationer på arbetsplatsen som bifogats till arbetarskyddsförvaltningens broschyr. Väkivallan uhka työssä. Työsuojeluhallinto.

Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att hantera och minska de risker för våld som identifierats i bedömningen.

Arbetsmiljön ska planeras så att den förebygger våld

Risken för våld ska beaktas när arbetsmetoder och arbetsmiljön planeras. Arbetsgivaren ska utveckla så säkra arbetsmetoder och -lokaler som möjligt så att de förebygger våldsamma situationer.

I bekämpningen av risken för våld har bland annat följande omständigheter betydelse:

  • arbetslokalens form
  • passagernas läge
  • inredningens läge
  • arrangemang för lotsning och mottagning av kunder.

Med hjälp av säkerhetsarrangemang och -anordningar kan man förebygga våld och konsekvenserna av det. Om risken för våld på arbetsplatsen är uppenbar ska de enskilda arbetsplatserna förses med nödvändiga larmanordningar och -system med vilka hjälp kan tillkallas snabbt.

Larmutrustningen ska väljas och placeras så att den är lättillgänglig för arbetstagaren i hotfulla situationer. Det ska gå att aktivera larm utan att väcka uppmärksamhet, och utrustningen ska kontrolleras regelbundet.

Arbetstagarna ska instrueras i säkra arbetsmetoder

Arbetsgivaren ska introducera och instruera arbetstagarna, så att de kan utföra sitt arbete säkert. Arbetstagarna ska känna till eventuella risker på arbetsplatsen och hur våld eller hot kan uppstå. Arbetstagarna ska också kunna använda säkra arbetsmetoder för att förebygga hotfulla situationer.

Det är viktigt att arbetstagarna vet hur de ska agera om situationen tillspetsas. Man förbereder sig på olika situationer genom regelbundna förebyggande övningar. Utbildningen borde stödja yrkesmässiga färdigheter, såsom kommunikationsförmåga och förmåga att möta svåra kunder.

Om risken för våld är uppenbar på arbetsplatsen ska det finnas instruktioner för agerande i våldsamma situationer. Instruktionerna ska vara klara och lätta att förstå. Instruktionerna borde innehålla

  • en beskrivning av hur hotfulla situationer kan uppstå
  • anvisningar och modeller för agerande i situationer som kartlagts på förhand
  • anvisningar för agerande och ansvarsfördelning för situationer där våld eller hot har inträffat, såsom
    • omedelbar förstahjälp till offer och transport till vård
    • anmälan till polisen och vid behov till arbetarskyddsmyndigheten
    • organisering av eftervården
    • utredning om det som hänt: finns det eventuella behov av åtgärder.

Eftervård ska ordnas snabbt efter händelsen

Våld eller hot om våld mot en arbetstagare kan utöver fysiska skador även resultera i psykiska skador.

Arbetsplatser som är utsatta för våld ska ha beredskap för omedelbar eftervård av arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld. Eftervården ska inledas inom ett till två dygn från incidenten. På detta sätt hjälper man arbetstagare tillbaka till normala arbets- och livsrutiner så snabbt som möjligt och undviker långvariga psykiska skador.

Det naturligaste stället för eftervård är arbetsplatsens företagshälsovård. Förutom eftervård på individnivå behövs det ofta också kollektiv eftervård som leds sakkunniga. Det är också bra att gå igenom det som hänt med kolleger och chefer.

Allvarliga våldsincidenter ska anmälas till myndigheterna

Fall av lindrig misshandel är underställda allmänt åtal när de riktar sig mot personer som utför arbetsuppgifter antingen på arbetsplatsen eller till exempel i vårdarbete hemma hos en kund och när förövaren inte hör till arbetsplatsens personal. I brott som är underställda allmänt åtal kan brottsanmälan göras utöver av arbetstagaren även av arbetsgivarens representant. Med stöd av lagen kan arbetsgivaren alltså göra brottsanmälan när arbetstagaren inte själv kan eller vill göra det.

Allvarliga fall av våld på arbetsplatsen ska anmälas till polisen och arbetarskyddsmyndigheten.

 

Lagstiftning

Arbetarskyddslag (738/2002)

  • 27 § risk för våld

Lag om företagshälsovård (1383/2001)

  • 12 § företagshälsovårdens innehåll

Lag om unga arbetstagare (998/1993)

  • 3 kap. 9 § säkerheten i arbetet och hälsoaspekter

Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006)

  • 3 § särskilt skadliga arbeten

Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001)

  • 2 § särskild fara för ohälsa
  • 8 § exempelförteckning, nattarbete

Strafflag (39/1889)

  • 21 kap. 16 § åtalsrätt