Skadlig fysisk belastning hotar arbetstagarnas hälsa på byggarbetsplatser

Mikko Koivisto 8.12.2022 / päivitetty 8.12.2022 10:26

Om en arbetstagare måste traska upp för smala, branta och ergonomiskt dåliga förbindelseleder flera gånger under dagen, kan hen exponeras för skadlig fysisk belastning. Om belastningen fortgår länge kan den äventyra arbetstagarens hälsa. Smarta arbetsgivare beaktar olägenheterna av fysisk belastning i planeringen och genomförandet av arbetsskedena.

I slutet av 1990-talet sommarjobbade jag på en taksaneringsarbetsplats i församlingshemmet Kuortane. Jag var startade byggarbetsplatsen med min far och vår första uppgift var att göra en passage till taket under byggtiden. Jag tänkte att det går fort, bara några timmar. Min far sade genast att man då måste göra passagen bra och sådan att det är lätt och enkelt att ta sig fram. Jag tror att vi byggde förbindelseleden i åtminstone en arbetsdag. 

Den blev så bra att det nästan var trevligt att gå upp på taket. I en bostad i församlingshemmet i Kuortane bodde en gammal man som rörde sig med rollator och också han kom upp på taket en vacker dag. Var trappkonstruktionen som fungerade som förbindelseled rent av för bra? Men under sommaren insåg jag nog att trappor med rätt trappsteg och -bredd samt tillräcklig lutning och stabilitet underlättar arbetet. Då man inte behövde vara rädd för att gå upp på taket ökade arbetskomforten och arbetets effektivitet.

Just de här trapporna kom jag senare under min karriär som arbetsledare att tänka på, när de tillfälliga ställningarna som användes som förbindelseleder i småhus var branta och stegbredden var liten. Efter att ha klättrat upp och ner längs dem tiotals gånger under en arbetsdag började det oundvikligen värka i knäna även hos en yngre man. En dag när jag kom ner, böjde sig knäet lite fel och svällde upp till en boll.

En bra planering av byggplatsen förebygger felaktig belastning

Jag ska berätta en historia från min karriär som arbetsledare. På 2000-talet byggde vi ett flervåningshus med tre trappor och cirka 100 bostäder. Det blev inte en byggarbetsplatshiss, men redan i byggnadens planeringsskede beslutade den ansvariga mästaren att man ska bygga förbindelseleder mellan trapporna under byggtiden för att underlätta gången. Elementen hade redan tillfälliga öppningar och från elementinstallationen till arbetsskedet inomhus kunde man snabbt gå mellan trappuppgångarna utan att behöva gå ner via marken. 

Man sparade tid och det blev inget onödigt spring i trapporna. Fallet är ett bra exempel på hur en liten åtgärd i planeringsskedet påskyndar arbetsskedena och sparar arbetstagare från onödigt traskande. Dessutom finns det alltid risk för att man snubblar när man går i trappor.

Den fysiska belastningen kan minskas även med små åtgärder

Arbetsgivarna undviker redan nu skadlig fysisk belastning på byggarbetsplatserna och med dessa små åtgärder åstadkommer man gott. Under de senaste 10–20 åren har bekämpningen av skadlig fysisk belastning framskridit. En förbättring är enligt min mening att lyftanordningar blir vanligare även på mindre arbetsplatser. Olika lyftanordningar är lätta att fås till byggplatserna.  Genom att planera arbetet på rätt sätt och lyfta materialet i rätt tid kan man enkelt få materialet till rätt plats. Dessutom har många olika maskiner ersatt fysiskt överbelastande arbeten och maskinernas arbetsergonomi har förbättrats. 

MEN gör man ännu heller tillräckligt? Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen orsakas fortfarande i stor utsträckning av byggnadsarbete. Byggnadsarbetet är ofta av entreprenadkaraktär och vissa yrkesgrupper utför samma arbetsskeden vilket leder till s.k. okontrollerat repetitivt arbete. Man är fortfarande tvungen att utföra olika slags halningsjobb och samma arbetstagare utför i allmänhet dessa arbeten. Man orkar nog med ungdomens iver, men i något skede möter man ofta kroppens gränser.

De senaste observationerna om yrkessjukdomar på byggarbetsplatser lyfter fram bl.a. vibrationssjukdomar. De flesta tillverkare av ny utrustning har visserligen beaktat vibrationsbekämpningen i maskinens bruksanvisning genom att begränsa den kontinuerliga arbetstiden, men om bruksanvisningen inte följs kommer arbetstagarna att utsättas för alltför stora skadliga vibrationer. I äldre maskiner har beaktandet av vibrationerna visserligen blivit minimal och om sådana maskiner fortfarande används är det lätt att exponeras för vibrationer.

Arbetarskyddsförvaltningen effektiverar övervakningen av skadlig fysisk belastning

Övervakningen av skadlig fysisk belastning har alltid gjorts på byggarbetsplatser, men på senare tid har övervakningen effektiverats ytterligare.

Förebyggande av skadlig fysisk belastning på byggarbetsplatser har historiskt sett kanske hamnat i fötterna på annan verksamhet. På byggarbetsplatser tar andra brister i arbetssäkerheten stor del av uppmärksamheten. Man faller från tak, får in ben eller armar i oskyddade cirkelsågar och damm hamnar i lungblåsorna. Den skadliga fysiska belastningen har inte kommit på prispallen i den här tävlingen. Dessutom framträder olägenheter i anslutning till fysisk belastning i allmänhet först på lång sikt, varvid belastningsfaktorerna inte konkretiseras på samma sätt som andra brister på byggarbetsplatsen. 

Och kanske finns det en attityd i vårt samhälle: "förr var arbetstagarna gjorda av bättre virke”. Det är lätt att sätta den skadliga fysiska belastningen på byggarbetsplatserna faller under ovan nämnda tankesätt. Och man kan konstatera att ingen för 50 år sedan talade om skadlig fysisk belastning på byggarbetsplatser. Knappast, eftersom världen ju var annorlunda då. Så kan man inte längre tänka.

Vi har full möjlighet att gå mot byggarbetsplatser där det inte förekommer någon skadlig fysisk belastning. Det finns nog mycket att göra och för att främja detta behövs mer samarbete mellan företagshälsovården, aktörerna på arbetsplatsen och även våra tjänstemän.
 

Mikko Koivisto

Mikko Koivisto

Överinspektör