Innehållspublicerare

null Arbetstagare som exponeras för coronavirus på arbetsplatsen ska registreras

Arbetstagare som exponeras för coronavirus på arbetsplatsen ska registreras

9.3.2021

Arbetsgivaren ska föra en förteckning över arbetstagare som har utsatts för farliga biologiska agenser på arbetsplatsen, inklusive coronavirus. Denna skyldighet gäller alla branscher. 

Före coronapandemin har arbetsplatser i de flesta branscher inte varit tvungna att ha en förteckning över exponerade personer. Biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller sjukdom har främst förekommit inom social- och hälsovårdssektorn, avfalls- och avloppshantering, jord- och skogsbruk. 

“Coronaviruset har förändrat situationen och därför har registreringen blivit aktuell inom nästan alla verksamhetsområden. Många arbetsgivare har varit konfunderade över vad plikten att föra förteckning innebär och vem den gäller”, säger Arja-Liisa Sikiö, överinspektör på Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Här nedan finns arbetarskyddsmyndighetens svar på frågor om registreringen.

Vilka behöver vara med i förteckningen?

Förteckning förs över arbetstagare som i sitt arbete har exponerats för sådana biologiska agenser som orsakar allvarlig fara och sjukdom – exempelvis Covid19-viruset. Biologiska agenser inkluderar bakterier, virus, jäst- och mögelsvamp samt parasiter. 

Exponering på arbetsplatsen kräver inte insjuknande, utan en situation där arbetstagaren har haft en verklig risk att bli smittad. Det innebär att arbetstagaren har kommit i kontakt med en farlig biologisk agens till exempel via en människa, ett material eller ett djur. Mänskliga kontakter kan vara kunder, patienter, elever, kollegor – vem som helst, vars bemötande ingår i arbetet eller arbetsuppgifterna.

Exponeringen bedöms alltid från fall till fall. Exponering för Covid19-viruset påverkas till exempel av användning av skyddsutrustning eller masker, utrymmets storlek, ventilation, avstånd och mötestid. Enbart användning eller icke-användning av mask eller munskydd visar inte med säkerhet om exponering har inträffat.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fastställt att exempelvis personer som har varit i ett begränsat utrymme eller ansikte mot ansikte med 2 meters mellanrum med en Covid19-smittad person i totalt 15 minuter inom 24 timmar, eller som har hanterat material som innehåller viruset, eller som har behandlat en Covid19-patient utan adekvat skydd, anses ha varit utsatta för Covid19-virus. En uppdaterad definition av exponering finns på THL:s sida Anvisningar för åtgärder vid misstanke om infektion orsakad av coronaviruset COVID-19.

Om någon i arbetsgemenskapen är smittad av Covid19 kan exponering i arbetet exempelvis vara möten i umgängeslokaler och sociala utrymmen eller arbete sida vid sida på en produktionslinje. Om mötet med medarbetaren inte sker under arbetsdagen, utan till exempel i gymmet på kvällen, beror exponeringen inte på arbete och ingår inte i den här förteckningen. 

Vilken information ska tas med i förteckningen?

Förteckningen över exponerade arbetstagare ska innehålla följande:

  1. den exponerade arbetstagarens namn och yrke
  2. arbetsplatsens bransch och vilket arbete som har utförts 
  3. information om den biologiska agens som har orsakat exponering, i den mån det är känt
  4. en beskrivning av hur och när exponeringen inträffade.

Är det tillåtet att ha en förteckning, trots att den innehåller personlig information och hälsoinformation?

Ja. Arbetarskyddslagen föreskriver att förteckningen ska föras utan att sekretessregler förhindrar detta. 

Vilka får se förteckningen?

Förteckningen över exponerade personer utgör ett personregister och kan därför inte vara fritt synlig för alla. Förteckningen kan begäras ut av arbetarskyddsmyndigheten, företagshälsovården, den läkare som ansvarar för infektionssjukdomar i kommunen eller den läkare som ansvarar för infektionssjukdomar i sjukhusområdet samt arbetarskyddspersonal på arbetsplatsen. En enskild anställd har rätt att se den information som rör en själv.

Kan en anställd förbjuda registrering av sin information i förteckningen?

Nej, eftersom registreringen är en rättslig skyldighet för arbetsgivaren (Arbetarskyddslagen 738/2002, 40a §). 

Hur länge behöver förteckningen lagras?

Förteckningen ska lagras i minst 10 år och i särskilda fall i 40 år. För Covid19-exponeringar är lagringsskyldigheten 10 år. Lagringsperioden definieras i social- och hälsovårdsministeriets förordning om klassificering av biologiska agenser (748/2020).

Varför är registreringen viktigt?

En aktuell förteckning gör det möjligt för arbetsgivaren att övervaka den övergripande exponeringssituationen och bedöma om arbetarskyddsåtgärderna är tillräckliga. Informationen i förteckningen används till exempel för att utreda arbetsrelaterade sjukdomar och för att övervaka långvariga eller latenta sjukdomar samt allvarliga långsiktiga följdverkningar. Arbetarskyddsmyndigheten använder förteckningen för att bland annat bedöma om de åtgärder som har använts på arbetsplatsen för att förebygga och minska exponeringen har varit effektiva. Även smittskyddsmyndigheten kan behöva förteckningen.

Hur övervakas att förteckning förs?

Arbetarskyddsinspektörer tillser hanteringen av biologiska agenser på arbetsplatser. Tillsynen inriktas särskilt på hur arbetsplatser har identifierat biologiska agenser och bedömt deras risker samt hur de har genomfört och övervakat effektiviteten i åtgärder för att minska exponeringen. Förteckningen över exponerade är en av de saker som övervakas. 

På grund av Covid19-epidemin görs också inspektioner inom branscher där biologiska agenser tidigare inte har beaktats i någon högre utsträckning, såsom inom transportbranschen, skolor och handel. Inspektioner genomförs i hela landet. 

Mer information:
Överinspektör Arja-Liisa Sikiö, etunimi.sukunimi@avi.fi
Regionförvaltningsverket i Södra Finland, ansvarsområdet för arbetarskyddet

Tyosuojelu.fi > Biologiska agenser
Tyosuojelu.fi > Frågor och svar om coronavirus och arbetarskydd