Innehållspublicerare

null Arbetstidsfrågor i sakkunnigarbete

Arbetstidsfrågor i sakkunnigarbete

11.3.2021


Den nya arbetstidslagen trädde i kraft den 1 januari 2020. Genom reformen ökade man arbetstidsflexibiliteten och uppdaterade även i övrigt lagen för att möta behoven i det moderna arbetslivet och informationssamhället. 

I denna text går juristen Aki Eriksson igenom lagändringar som är väsentliga för sakkunnigarbete. De handlar om lagens tillämpningsområde, flextid, utökad flextid och arbetstidsbanken. Den 5 maj 2021 kommer han att gå djupare i dessa frågor i ett webbinarium (på finska) som är öppet för alla och kostnadsfritt. 

På vem ska lagen tillämpas?

Först måste arbetsgivaren undersöka vilka jobb arbetstidslagen ska tillämpas på. I reformen av arbetstidslagen ändrades lagens tillämpningsområde så att nya branscher och arbetsuppgifter kunde införlivas i tillämpningsområdet. 

I praktiken bör blicken riktas mot undantagen från tillämpningsområdet. Den nya lagen efterlyser arbetstidsautonomi: en arbetstagare kan endast uteslutas från tillämpningen av lagen om hen verkligen får bestämma om den egna arbetstidens mängd och förläggning. Utöver detta ingår fortfarande välbekanta element om ledande ställning, religiösa förrättningar och en familjemedlems arbete. Åklagare och rättsbiträden, som tidigare nämndes i en egen förordning, omfattas nu av paragrafen om lagens tillämpningsområde. 

Utgångspunkten för alla dessa undantag från tillämpningsområdet är dock att möjligheten att besluta om sin egen arbetstid ska bedömas för varje arbetstagare för sig. Då uppstår frågan: ligger en chefs, disponents eller familjemedlems arbete längre utanför lagens tillämpningsområde? 

En stor grupp av arbeten som införlivas i lagens tillämpningsområde är distansarbete. Lagen gör inte längre skillnad mellan hemmet och arbetsplatsen när det gäller platsen där arbetet utförs. Det är också värt att notera att tillämpningen av lagen framöver kommer att ske enligt on/off-principen, vi slipper med andra ord den märkliga arbetsuppgifts- eller dagsbaserade bedömningen.

Flexibilitet och frihet som motvikt 

Den nya arbetstidslagen medförde större flexibilitet och frihet i arbetstiderna. Gränserna för flextid utvidgades och det blev möjligt att dela upp arbetet i flera perioder under dagen. Utökad flextid var en handräckning från lagstiftarens sida till de grupper som överfördes till att omfattas av tillämpningen av lagen men som fortfarande arbetar mycket fritt.

Vid utökad flextid avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren, med avvikelse från bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens längd och förläggning, om ett arbetstidsvillkor där minst hälften av arbetstiden är sådan att arbetstagaren självständigt får bestämma dess förläggning och arbetsstället. I praktiken begränsar denna arbetstidsmodell arbetstiden när det gäller maximiantalet arbetstimmar, veckovila och nattarbete. Tyngdpunkten i fråga om skyldigheten att bokföra arbetstiden flyttades också mot arbetstagaren så att arbetstagaren för varje lönebetalningsperiod ska lämna arbetsgivaren en förteckning över antalet ordinarie arbetstidstimmar som arbetstagaren utfört, så att där framgår arbetstiden per vecka och veckovilan. I sista hand ligger ansvaret för arbetstidsbokföringen dock fortfarande hos arbetsgivaren. 

Arbetstidsbanken är redan bekant sedan tidigare i vissa branscher. Arrangemanget har dock alltid varit baserat på ett kollektivavtal och har endast använts inom det så kallade organiserade fältet. Det vill säga när arbetsgivaren har varit medlem i ett arbetsgivarförbund. I och med den nya lagen kan man nu avtala om en arbetstidsbank på alla arbetsplatser, och ett kollektivavtal kan inte ens förhindra avtal om en bank. 

Införandet av en arbetstidsbank och de poster som ska överföras till den bygger alltid på överenskommelser och frivillighet. Detta är alltså inte ett arrangemang för att tvinga en arbetstagare att avstå från ersättningar med penningvärde, utan ett hjälpmedel för samarbete kring arbetstidsflexibilitet.

Att hantera arbetstidsbelastning är särskilt viktigt i sakkunnigarbete

Arbetstiden ska nu bedömas som en del av den övergripande utredningen och bedömningen av risker på arbetsplatsen. I sakkunnigarbete är arbetstidsbelastning vanligtvis relaterad till organiseringen av arbetet. Skadlig belastning kan orsakas av till exempel för mycket arbete och långa arbetsdagar som beror på detta, orimlig tidspress i arbetet, olägenheter som beror på arbetstider såsom skiftarbete, nattarbete eller bundenhet till arbete, många arbetsrelaterade resor utanför arbetstid samt mobilt arbete. 

Om en riskbedömning visar att den hälsorisk som en belastningsfaktor utgör är betydande, ska åtgärderna i första hand riktas mot orsakerna, det vill säga den faktor som orsakar skadlig belastning. Detta förhindrar att belastningsfaktorn orsakar fara för arbetstagarna. Åtgärderna kan handla om att säkerställa personalresurser, tydliggöra arbetsprocesser, planera och dimensionera arbetet, utveckla chefsarbetet, skapa informationskanaler och säkerställa personalens påverkningsmöjligheter. 

En bra utgångspunkt är att övervakningen och hanteringen av arbetstider är i sin ordning.

Mer information under webbinariet 5.5.2021

Väckte detta frågor om saken? Välkommen till arbetarskyddsförvaltningens webbinarium Arbetstidsfrågor i sakkunnigarbete 5.5.2021 kl. 15–16.30. Webbinariet är gratis och öppet för alla. Du kan anmäla dig på www.tyosuojelu.fi/live7. När du anmäler dig kan du berätta vilka frågor du önskar få svar på under webbinariet.


Jurist Aki Eriksson
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, ansvarsområdet för arbetarskyddet