Mer- och övertidsarbete

Arbetstid - Mer- och övertidsarbete - UUSI laki

Samtycke en förutsättning för utförande | Vad är mertidsarbete? | Ersättning för mertidsarbete | Vad är övertidsarbete? | Övertidsarbete vid flexibel arbetstid | Övertidsersättningar | Lagstiftning


Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den lagstadgade ordinarie arbetstiden. Övertidsarbete är arbete som överskrider den maximala ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Utförande av mer- och övertidsarbete förutsätter alltid arbetsgivarens initiativ och samtycke. På motsvarande sätt ska arbetsgivaren få arbetstagarens samtycke till utförande av mer- och övertidsarbete.

Samtycke – en förutsättning för utförande av mer- och övertidsarbete

Arbete som överskrider avtalad eller ordinarie arbetstid och som arbetstagaren frivilligt utför på eget initiativ kan i huvudsak inte vara föremål för ersättning som mer- eller övertidsarbete. Beroende på omständigheterna kan mer- eller övertidsarbete i undantagsfall också uppkomma på basis av arbetsgivarens tysta samtycke. Då är en förutsättning för att det ska röra sig om mer- eller övertidsarbete att det råder ömsesidigt samförstånd om att arbetet utförs. Vid flexibel arbetstid ska arbetsgivaren alltid uttryckligen kräva att mer- och övertidsarbete utförs för att det ska röra sig om mer- och övertidsarbete.

Arbetstagarens samtycke krävs alltid för utförande av mer- och övertidsarbete. Arbetsgivarens samtycke ska i princip inhämtas innan mer- eller övertidsarbetet påbörjas.

Utförande av mertidsarbete kräver arbetstagarens muntliga eller skriftliga samtycke, som kan lämnas för varje tillfälle för sig, under en bestämd tidsperiod eller tills vidare. Mertidsarbete kan avtalas redan i samband med upprättande av arbetsavtal, då arbetstagaren åtar sig att utföra mertidsarbete när arbetsgivaren så bestämmer. Även om det avtalas om mertidsarbete i arbetsavtalet, har arbetstagaren av grundad personlig anledning rätt att avstå från mertidsarbete på i arbetsskiftsförteckningen upptagna lediga dagar. Som sådan grundad personlig anledning kan betraktas exempelvis studier, t.ex. förberedelse inför och deltagande i en tentamen, barnomsorgsarrangemang eller andra omsorgsarrangemang som avser en familjemedlem, hälsorelaterade skäl, arbetstagarens eller en när släktings högtid samt begravning och resor som inte kan avbeställas utan att det uppstår kostnader. Dessutom betraktas som grundad personlig anledning den omständighet att en deltidsanställd arbetstagare har åtagit sig att utföra ett arbetsskift åt en annan arbetsgivare. Om den arbetstid som avtalas i arbetsavtalet varierar på ett sådant sätt som avses i 11 § i lagen om arbetsavtal  (varierande arbetstid), får arbetsgivaren låta utföra övertidsarbete som överskrider den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen endast om arbetstagaren ger sitt samtycke särskilt för varje gång eller för en bestämd, kortare tidsperiod åt gången.

Övertidsarbete får man endast låta utföra med arbetstagarens för varje enskilt tillfälle särskilt lämnade samtycke. Samtycke till övertidsarbete kan dock ges för en bestämd kortare tidsperiod åt gången om det krävs utifrån organiseringen av arbetet. När arbetsgivaren lämnar sitt samtycke ska arbetsgivaren känna till vilken tidsperiod som samtycket avser. Det kan röra sig om att täcka behovet av arbetskraft vid kortvariga och slumpmässiga arbetstoppar eller plötsliga vikariat. Eftersom samtycke till övertidsarbete är fritt formulerat, kan samtycket lämnas muntligt, skriftligt eller tyst. För att ett tyst samtycke ska vara giltigt, ska arbetstagaren veta om att det arbete som utförs är övertidsarbete.

Utförande av övertidsarbete grundar sig alltid på arbetstagarens frivillighet. Således kan arbetsgivaren inte förutsätta att arbetstagaren utför övertidsarbete, och arbetstagaren kan inte i arbetsavtalet förbinda sig att utföra övertidsarbete vid behov.

Vad är mertidsarbete?

Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och utöver den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den lagstadgade ordinarie arbetstiden. Arbetstid som är kortare än den lagstadgade ordinarie arbetstiden kan grundas på antingen anställningsavtal eller kollektivavtal.

Mertidsarbetets uppkomst beror på hur arbetstagarens ordinarie arbetstid är organiserad. Mertidsarbete uppkommer när man på arbetsgivarens initiativ utför arbete utöver avtalad arbetstid, men utan att överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Arbetstid som är kortare än den lagstadgade ordinarie arbetstiden kan grundas på antingen anställningsavtal eller kollektivavtal. Normalt sett uppkommer mertidsarbete när en deltidsanställd arbetstagare utför mer arbete än vad som överenskommits om arbetstiden.

Exempel:

  • Arbetstagarens avtalade ordinarie arbetstid är sex timmar per dygn.
  • Arbetstagaren gör en åtta timmars arbetsdag.
  • Mertidsarbetet är skillnaden mellan den avtalade arbetstiden och den utförda arbetstiden, dvs. två timmar.

Ersättning för mertidsarbete

Mertidsarbete ersätts enligt lönen för ordinarie arbetstid, om inte annat särskilt avtalats om utbetalning av förhöjd lön. Kollektivavtal kan innehålla från lagen avvikande bestämmelser om ersättning av mertidsarbete. Dessutom kan utbetalning av förhöjd lön grunda sig på arbetsavtalet eller praxis på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan sinsemellan avtala om att ersättningen för mertidsarbete byts ut mot motsvarande ledighet, som arbetstagaren tar ut under sin ordinarie arbetstid. Ersättningen kan enligt avtal bytas mot ledighet antingen helt eller delvis. Ledigheten ska ges inom sex månader från utförandet av mertidsarbetet, såvida arbetstagaren och arbetsgivaren inte avtalar om annat. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska eftersträva att avtala tidpunkten för ledigheten. Om tidpunkten inte kan avtalas har arbetsgivaren rätt att bestämma tidpunkten för ledigheten, om inte arbetstagaren kräver att ersättningen sker med pengar. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala att den lediga tiden förs över till en arbetstidsbank, eller kombineras med sparad ledighet enligt semesterlagen.

Vad är övertidsarbete?

Övertidsarbete är arbete som överskrider den maximala ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden är övertidsarbete endast om det utförs på arbetsgivarens initiativ och med dennes godkännande.

Övertidsarbete per dygn är arbete som överskrider den lagstadgade maximala normala ordinarie arbetstiden för ett dygn. Övertidsarbete per vecka är arbete som överskrider den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden för en vecka, exklusive övertidsarbete per dygn.

Vid tillämpning av allmän arbetstid är övertidsarbete per dygn sådant arbete som överstiger åtta timmar per dygn. Övertidsarbete per vecka är arbete som överstiger 40 timmar per vecka, och som inte räknas som övertidsarbete per dygn. Till exempel om arbetstagaren har arbetat 8 timmar per dag från måndag till fredag (totalt 40 timmar) och arbetar 12 timmar på lördag, är de första 8 timmarna övertidsarbete per vecka och timmarna 9–12 är övertidsarbete per dygn – och räknas alltså inte till övertidsarbete per vecka.

Vid tillämpning av genomsnittlig ordinarie arbetstid är övertidsarbete per dygn arbete som utförs utöver i arbetsskiftsförteckningen upptagen ordinarie arbetstid per dygn. Övertidsarbete per vecka är arbete som utförs utöver ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete per dygn.

I periodarbete är övertidsarbete arbete som överstiger den avtalade ordinarie arbetstiden för en två- eller treveckorsperiod. I periodarbete kan uppkomsten av övertidsarbete således redas ut först när perioden avslutats. Exempelvis uppkommer det övertidsarbete när arbetstiden över en utjämningsperiod om tre veckor överstiger 120 timmar.

Exempel på uppkomsten av övertidsarbete när den ordinarie arbetstiden enligt den allmänna regeln (arbetstidslagen 5 § 1 mom.) är 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka:

  Ti On To Fr Tot.
Avtalad arbetstid
(enligt anställningsavtal eller
timmarna som antecknats i arbetsskiftsförteckningen)
8 8 8 8 8 - - 40
Utfört arbete 12 12 12 12 12 12 12 84
Övertidsarbete per dygn
(överskrider 8 timmar)
4 4 4 4 4 4 4 28
Övertidsarbete per vecka
(exklusive övertidsarbete per dygn;
12-8 timmar)
- - - - - 8 8 16

Övertidsarbete i flextid och utökad flextid

När flextid används är övertidsarbete per dygn arbete som överskrider åtta timmar om dygnet, och övertidsarbete per vecka är arbete som utförs på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen ska vara ledig och som överskrider 40 timmar utan att vara övertidsarbete per dygn.

När utökad flextid används är övertidsarbete per dygn arbete som överskrider åtta timmar om dygnet, och övertidsarbete per vecka är arbete som utförs under den veckoledighet som avtalats i avtalet om utökad flextid utan att vara övertidsarbete per dygn.

Om flextid eller utökad flextid används ska man uttryckligen avtala om mer- och övertidsarbete. Som övertidsarbete per dygn räknas inte det att arbetstagaren på eget initiativ förlänger arbetstiden inom ramen för avtalet om flextid eller utökad flextid.

Enligt huvudregeln kan övertidsarbete uppstå så fort arbetstagaren har arbetat över åtta timmar under ett dygn och den överskridande tiden utförs på initiativ av arbetsgivaren. Om en utjämningsperiod har fastställts för flextiden kan övertidströskeln variera beroende på situationen.

Det gäller för arbetsgivaren och arbetstagaren att avtala om de exakta principerna för beräkning av mertids- och övertidsarbete i flextid och utökad flextid. Det är viktigt att parterna på förhand vet när arbetet utförs i första hand på arbetsgivarens initiativ och således betraktas som övertid och att det då inte är arbetstagaren som använder sin flextid eller ledighet.

När flextid används och flextidssaldot är fullt kan arbetstagaren inte längre använda flextid. Om inget annat avtalats är det bästa beräkningssättet i dessa situationer följande: överskridningen är övertidsarbete om arbetstagaren på arbetsgivarens initiativ utför arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden och arbetsgivaren vet att det maximala saldot har nåtts.

Ersättningar för övertidsarbete

Förhöjd lön ska betalas för övertidsarbete. Förhöjd lön ska betalas för övertidsarbete. Den förhöjda lönens storlek beror på huruvida det rör sig om övertidsarbete per dygn, per vecka eller vid periodarbete, samt på antalet övertidstimmar.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om att helt eller delvis byta ut övertidsersättningen mot motsvarande avlönad ledighet. Längden på ledigheten fastställs enligt förhöjningsprocenten för övertidsersättningar. Ledigheten ska ges inom sex månader från utförandet av övertidsarbetet, såvida inget annat avtalas. Exempelvis ska en övertidstimme som ersätts med lön förhöjd med 50 procent ersättas med 1,5 timme ledig tid.

I kollektivavtal kan det finnas bestämmelser om ersättning för övertidsarbete som avviker från lagstiftningen. Arbetsgivaren ska beakta dessa bestämmelser.

Övertidsersättning per dygn och per vecka

För övertidsarbete per dygn ska arbetsgivaren för de två första övertidstimmarna betala lön som förhöjts med 50 procent och för de följande övertidstimmarna lön som förhöjts med 100 procent.

För övertidsarbete per vecka ska arbetsgivaren betala lön som förhöjts med 50 procent.

Övertidsarbete per dygn respektive vecka ska ersättas separat, om den ordinarie arbetstiden fastställs enligt den allmänna regeln i arbetstidslagen, vilket innebär högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

Ersättningar för övertidsarbete i periodarbete

I periodarbete delas övertidsarbete inte upp i övertidsarbete per dygn och per vecka. Till följd av periodarbetets art ser man först efter slutet av den pågående två eller tre veckor långa period, eller på motsvarande sätt tre tvåveckorsperioder eller två treveckorsperioder, vilken tid som utgör övertid.

När arbetet fortsatt oavbrutet under hela perioden är ersättningarna för övertidsarbete

  • vid användning av tvåveckorsperioder, under vilka den ordinarie arbetstiden är högst 80 timmar: lön som för de 12 första timmarna förhöjts med 50 procent och för de följande timmarna lön som förhöjts med 100 procent
  • vid användning av treveckorsperioder, under vilka den ordinarie arbetstiden är högst 120 timmar: lön som för de 18 första timmarna förhöjts med 50 procent och för de följande timmarna lön som förhöjts med 100 procent.

Om periodarbetet avbryts till följd av att arbetstagarens anställningsförhållande upphört, eller att arbetstagaren inte har kunnat utföra arbete med anledning av semester, sjukdom eller annan godtagbar anledning, räknar man hur många timmar den genomsnittliga arbetstiden per arbetat dygn under den avbrutna tidsperioden överstiger åtta timmar. För de två första arbetstimmar som överskrider detta timantal ska lön förhöjd med 50 procent utbetalas och för de följande arbetstimmarna lön förhöjd med 100 procent.

Exempel:

  Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön genomsnittlig
arbetstid =
Ordinarie
arbetstid
10 8 10 9 8 - - 9 h/dag

 

Perioden avbryts av en godtagbar anledning på fredag efter den första veckan.

9 h - 8 h = 1 h övertid/dag

1 h x 5 = 5 h övertid / avbruten period

Eftersom omfattningen av övertidsarbete per dag under den avbrutna perioden inte överstiger två timmar, ersätts övertidsarbetet med lön förhöjd med 50 procent.

Mer- och övertidsarbete - Lainsäädäntö

 

Lagstiftning