Varierande arbetstid

Arbetstid - Varierande arbetstid

I arbetsavtal med varierande arbetstid finns inte ett fast antal timmar, utan arbetstagares arbetstid varierar mellan det överenskommet minimi- och maximiantalet arbetstimmar. Det är möjligt att komma överens om till exempel 0–40 timmar i veckan eller 10–30 timmar i veckan. Om man har kommit överens om ett minimiantal på noll timmar i veckan eller under en längre granskningsperiod, menas en så kallad nollavtal. Det är frågan om ett arrangemang med varierande arbetstid även när arbetet utförs vid behov när arbetstagaren blir kallad i jobbet.

Bestämmelser om flexibel arbetstid finns i arbetsavtalslag 55/2001 och i arbetstidslag 872/2019.

Bestämmelserna i dessa lagar inkluderar:

  • förutsättningar för förhandlingar gällande varierande arbetstid (AAL 1 kap. 11 §) 
  • villkor om varierande arbetstid (arbetsavtalslagen 1 kap. 11 §)
  • en utredning över de centrala villkoren för arbetet måste ges när man tillämpar varierande arbetstid (AAL 2 kap. 4 §) 
  • lön för sjukdomstid (AAL 2 kap. 11 §) 
  • lön för uppsägningstid (AAL 6 kap. 4 a §) 
  • arbetstagarens samtycke för mertidsarbete (arbetstidslagen 17 §) 
  • krav som gäller avtal med varierande arbetstid vid planeringen av arbetsskift (arbetstidslagen 30 a §).

Hurdana avtal påverkas av detta?

  • Arbetstidsvillkor där man inte har kommit överens om en minimiarbetstid, men man har kommit överens om ett maximum för ordinarie arbetstid (t. ex. 0–40 tim./v.)
  • Arbetstidsvillkor där man har kommit överens om ett minimum och maximum för ordinarie arbetstid (t.ex. 15–35 tim./v.)
  • Avtal enligt vilka arbetstagaren kallas skilt i arbetet och där man inte har kommit överens om ordinarie arbetstid (0 tim./v.).

Och hurdana påverkas inte?

  • Genomsnittlig arbetstid och flextid
  • Ett arbetstidsarrangemang där arbetstagaren får själv bestämma om längden på arbetstiden, såsom arbete baserad på provisions- eller prestationslön där arbetstagaren själv bestämmer hur mycket han eller hon arbetar
    • I regel ändras arbetstidslagen inte i sådana avtalsförhållanden.
  • Ett arrangemang där parterna kommer överens om ett anställningsförhållande för viss tid skilt för var arbetsgång
    • En så kallad ramavtalsmodell (jfr. med att kallas i arbete vid behov).

Förutsättningarna för överenskommelser gällande varierande arbetstid

  • På arbetstagarens initiativ (det lönar sig att anteckna orsaken i arbetsavtalet, t.ex. studier)
  • På arbetsgivarens initiativ när behovet av arbetskraft varierar
    • Om arbetstiden i själva verket visar sig vara fast är varierande villkoret ogiltigt och arbetstidsvillkoret måste tillämpas som fast
    • Kan inte avtalas som mindre än det verkliga behovet på arbetsgivarens initiativ.

Arbetstidsvillkoret ska granskas årligen

  • Arbetsgivaren ska med minst 12 månaders mellanrum granska hur arbetstidsvillkoret i arbetsavtalet fullföljs.
  • Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren tidpunkten när arbetstidsvillkoret granskas.
  • Arbetsgivaren ska på begäran av arbetstagaren eller hans eller hennes företrädare lägga fram en skriftlig redogörelse för resultatet av granskningen och de omständigheter som ligger till grund för det.
    • Om arbetsgivaren inte ger en redogörelse, kan man be arbetarskyddsmyndigheten om hjälp.
  • Om antalet utförda arbetstimmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att den i arbetsavtalet avtalade minimiarbetstiden kan vara längre, ska arbetsgivaren inom en månad efter granskningen erbjuda arbetstagaren ett avtal om ändring av arbetstidsvillkoret så att det motsvarar resultatet av granskningen.
    • Arbetstagaren kan vägra att ändra arbetstidsvillkoret.
  • Om arbetsgivaren helt upphör att erbjuda arbete, ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran skriftligen redogöra för orsakerna till den minskning av det arbete som erbjuds.

Information om de centrala villkoren i arbetet

  • De centrala arbetsvillkoren ska anges i arbetsavtalet eller den skriftliga redogörelsen för arbetstiden. 
  • Om arbetstagarens arbetstid varierar ska arbetsgivaren dessutom ge en redogörelse för
    • i vilka situationer och i vilken utsträckning det uppstår ett behov av arbetskraft för arbetsgivaren 
      • beskriver de situationer då arbetsgivaren sannolikt har ett behov av en arbetsinsats
      • inte bindande, utan informativ
    • de veckodagar och klockslag under vilka arbetsgivaren enligt 30 a § i arbetstidslagen kan låta utföra arbete utan att varje gång be om arbetstagarens samtycke.

Lön för sjukdomstid vid varierande arbetstid

  • Arbetstagaren har rätt till lön under sjukdomstiden om arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon haft arbetsförmåga.
  • I praktik har detta visats genom t.ex. arbetsskiftsförteckningen
  • Om arbetstagarens arbetsturer inte har antecknats i arbetsskiftsförteckningen, är arbetstagaren berättigad till lön under sjukdomstiden:
    • om man har kommit överens om arbetsskiftet på andra sätt eller
    • om man med hänsyn till omständigheterna annars kunde ha förväntat sig att arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon haft arbetsförmåga (t.ex. arbetar varje måndag).
  • En avvikelse kan göras med kollektivavtalet.

Lön för uppsägningstid vid varierande arbetstid

  • Huvudregeln är sedvanlig lön.
  • Om det arbete som arbetsgivaren erbjuder under uppsägningstiden understiger den genomsnittliga arbetsmängden under de 12 veckor som föregår det sista arbetsskiftet, ska arbetsgivaren ersätta det inkomstbortfall som beror på underskridningen.
    • Gäller inte om arbetsförhållandet har varat under en månad.

Bestämmelser som gäller för arbetstiden när man tillämpar varierande arbetstid

Samtycke för mertidsarbete

  • Utöver arbetstiden som har antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan mertidsarbete utföras endast med arbetstagarens samtycke.
  • Samtycket är begränsat och kan ges enbart
    • skilt för varje gång eller
    • för en kortare tidsperiod (t.ex. oförutsedd anhopning av arbete).

Arbetstagarens samtycke till arbetsskift som antecknas i arbetsskiftsförteckningen

  • Gällande minimiarbetstiden (t.ex. 10–30 tim./v.) är arbetstagarens ställning densamma jämfört med en arbetstagare som tillämpar fast arbetstid.
  • För avtal om varierande arbetstid krävs arbetstagarens samtycke för att anteckna ett arbetsskift i arbetsskiftsförteckningen, om arbetstiden
    • placeras utanför de veckodagar eller klockslag som avses i 2 kap. 4 § 3 mom. 9 punkten i arbetsavtalslagen
    • överskrider den minimiarbetstid som avtalats om i avtalet om varierande arbetstid.
  • Ingen formbundenhet har fastställts för samtycket.
    • Arbetstagaren kan till exempel meddela sin arbetsgivare att han eller hon är beredd att under en viss tidsperiod ta emot arbetsskift utanför de klockslag eller veckodagar som han eller hon har meddelats i den skriftliga redogörelsen för arbetsvillkoren.
    • Dessutom kan arbetstagaren ge arbetsgivaren sitt samtycke till att ta emot arbetstimmar som överskrider den minimiarbetstid som avtalats om i arbetsavtalet.
    • Arbetstagaren har också rätt att ställa ramvillkor för sitt samtycke, till exempel meddela att arbetsskift som infaller vid en viss tidpunkt inte passar honom eller henne. 
  • Man kan avvika från samtycket genom kollektivavtal.

Exempel: Avtalsenlig arbetstid 10–30 timmar i veckan:

Exempel: Avtalsenlig arbetstid 10–30 timmar i veckan.

SDG_SV


Länk till Europeiska kommissionens portal Your Europe.

 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte?