I arbetstidslagen fastställs den maximala arbetstiden per dag och vecka för ordinarie arbetstid samt övertidsarbete, vilotider mellan arbetsskift och skyldigheten att bokföra arbetstiden. Vid ordnandet av arbetstid kan man avtala om flextid eller utjämning av arbetstiden under en viss tidsperiod, förutsatt att arrangemangen inte bryter mot arbetstidslagen och det kollektivavtal som tillämpas inom branschen.

Ordinarie arbetstid

Med ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen avses arbetstagarens arbetstid per dygn och vecka. Enligt den allmänna regeln i arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst åtta timmar per vecka och högst 40 timmar per vecka. Med dygn och vecka avses kalenderdygn och -vecka, om inget annat avtalas.

Den allmänna regeln hindrar inte arbetstidsarrangemang med kortare arbetstid. Genom den allmänna regeln är det också möjligt att ordna arbetstiden som genomsnittlig arbetstid. Då kan arbetsveckan ordnas som sexdagarsvecka.

Genomsnittlig arbetstid

Arbetstiden kan också ordnas som genomsnittlig arbetstid. När det här arbetstidsarrangemanget tillämpas kan arbetstiden per vecka ordnas så att den utjämnas till i genomsnitt högst 40 arbetstimmar per vecka under en utjämningsperiod på 52 veckor. Utjämningsperioden kan vara kortare.

När genomsnittlig arbetstid tillämpas kan arbetstiden per vecka och per dag vara längre än vad den allmänna regeln i arbetstidslagen föreskriver, om man i det för branschen allmänbindande kollektivavtalet ingått en sådan överenskommelse.

När man använder genomsnittlig arbetstid eller periodisk arbetstid baserad på arbetstidslagen ska arbetsgivaren utarbeta ett system för utjämning av arbetstiden. Av den ska åtminstone framgå den ordinarie arbetstiden för varje vecka under utjämningsperioden.

Utjämningssystemet ska utarbetas på förhand åtminstone för den tidsperiod under vilken den ordinarie arbetstiden jämnas ut till det föreskrivna eller avtalade genomsnittet. Arbetstagare ska underrättas om ändringar i utjämningssystemet i god tid.

Exempel på kollektivavtalsbestämmelser om genomsnittlig arbetstid:

Mertidsarbete

Mertidsarbete utförs utöver den ordinarie avtalade arbetstiden, men arbetet överskrider inte den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Mertidsarbete utförs på arbetsgivarens initiativ och med arbetstagarens samtycke.

Exempel:

• Arbetstagarens avtalade ordinarie arbetstid är sex timmar per dygn.
• Arbetstagaren gör en åtta timmars arbetsdag.
• Mertidsarbetet är skillnaden mellan den avtalade arbetstiden och den utförda arbetstiden, dvs. två timmar.

Övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som överskrider den maximala ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden är övertidsarbete endast om det utförs på arbetsgivarens initiativ och med dennes godkännande.

Utförandet av övertidsarbete förutsätter också alltid arbetstagarens samtycke. Arbetstagaren ska ge sitt samtycke separat till varje tillfälle av övertidsarbete. Således kan arbetsgivaren inte förutsätta att arbetstagaren utför övertidsarbete, och arbetstagaren kan inte i arbetsavtalet förbinda sig att utföra övertidsarbete vid behov.

Övertidsarbete per dygn är arbete som överskrider den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden per dygn. Övertidsarbete per vecka är i sin tur arbete som överskrider den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden per vecka men inte den maximala ordinarie arbetstiden per dygn.

Arrangemang för uppföljning av arbetstiden

Vid uppföljning av arbetstid är det viktigt att vara klar över arbetstidsbegreppet och att man endast antecknar faktiskt utförda arbetstimmar i arbetstidsbokföringen, samt att de ska vara tydligt läsbara. Arbetstidsbokföringen och lönebokföringen ska hållas isär på ett tillförlitligt sätt.

Från och med början av 2020 övergår man på arbetsplatserna från uppföljning av övertidsarbete till uppföljning av den totala arbetstiden. Fram till nu har begränsningen av arbetstidens maximala längd förverkligats genom övertidens maximala längd, men i fortsättningen förverkligas arbetstidens maximala längd genom begränsningen av den totala arbetstiden.

Begränsningen av den maximala arbetstiden gäller alla typer av arbetstidsformer, såsom till exempel flextid och utökad flextid. Till den maximala arbetstiden räknas alla utförda arbetstimmar oavsett om det är frågan om ordinarie arbetstid, mer- eller övertidsarbete, nödarbete eller inledande och avslutande arbete.

Arbetstidens maximala längd under utjämningsperioden och på årsnivå

Bestämmelsen om arbetstidens absolut maximala längd är av tvingande karaktär. Arbetstidens maximala längd granskas för varje arbetstagare utifrån på förhand bestämda utjämningsperioder.

Utjämningsperioderna ska granskas som självständiga tidsperioder som är separata från varandra. I arbetstidslagen finns inga närmare bestämmelser om tidpunkter då utjämningsperioder börjar eller hur man i riksomfattande kollektivavtal kan avtala om periodernas början och periodernas längd.

Enligt 18 § i arbetstidslagen är utgångspunkten den att arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete inte får överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av fyra månader.

I riksomfattande kollektivavtal kan man dock avtala om förlängning av utjämningsperioden till sex månader, och av tekniska skäl eller skäl som rör organiseringen av arbetet kan utjämningsperiodens längd förlängas till som längst 12 månader. Arbetstidens maximala längd granskas på motsvarande sätt enligt utjämningsperiodens längd, som alltså kan variera mellan 4–12 månader.

Tidpunkterna för utjämningsperiodernas start kan avtalas på sätt som är ändamålsenligt utifrån arbetsgivarens verksamhet i olika branscher.

För att följa arbetstidslagen och följa upp arbetstiden kan man utgå ifrån att den maximala arbetstiden ska följas upp i regelbundna perioder om fyra månader. För visstidsanställda arbetstagare ska uppföljningen inledas från och med början av anställningsförhållandet.

Om man beaktar semesterlagen och dess bestämmelser om rätten till semester, kan arbetstagarens sammanlagda arbetstid på årsnivå utifrån arbetstidslagen vara kalkylmässigt som mest cirka 2 300 timmar (48 arbetstimmar x antalet arbetsveckor).

Övergångsbestämmelse

Uppföljningen av maximal arbetstid måste införas senast 1.1.2021. Arbetsgivaren får under en övergångsperiod på högst ett år följa antingen övertidsuppföljning i enlighet med den gamla lagen eller uppföljning av den totala arbetstiden i enlighet med den nya lagen.

Övergången från uppföljning av den maximala mängden övertid till uppföljning av den totala arbetstiden skulle kunna orsaka svårigheter för arbetsgivarna om övergången skedde mitt i en utjämningsperiod eller en annan granskningsperiod. Därför har man med övergångsbestämmelsen försökt ge arbetsgivarna tid att vid en så ändamålsenlig tid som möjligt anpassa uppföljningssystemen för arbetstid så att de motsvarar kraven i den nya arbetstidslagen.

Övertidsuppföljning enligt den gamla lagen

Övertidsarbete får utföras i högst 138 timmar under en tidsperiod på fyra månader. I kollektivavtal kan det finnas från lagen avvikande bestämmelser om längden på denna period. Under ett kalenderår för högst 250 timmar övertidsarbete utföras.

Om det maximala antalet övertidsarbetstimmar (250) håller på att överskridas, och arbetsgivaren har behov av ytterligare övertidsarbete kan man på arbetsplatsen ingå ett lokalt avtal om extra övertidsarbete. Extra övertidsarbete får utföras högst 80 timmar per kalenderår. Man får således låta utföra högst 330 timmar övertid per år.

Övertidsarbete enligt arbetstidslagen:

Mer information:
Tyosuojelu.fi: Arbetstid

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte?