Hälsofara förknippad med inomhusklimatet ska förebyggas

Arbetsgivaren ska se till att det är hälsosamt och tryggt att arbeta på arbetsplatsen. Genom ordentlig planering och förebyggande underhåll av byggnaden kan man upprätthålla ett gott inomhusklimat. Detta innebär exempelvis att man väljer utsläppsfria byggnads- och inredningsmaterial samt bygger en tillräcklig och välfungerande ventilation. Dessutom ska man se till

• att byggnaden fungerar i övrigt, t.ex. täckdiken
• att ventilationssystemet fungerar och är rent
• att byggnaden underhålls planmässigt
• städning.

Om fukt tränger in i konstruktionerna ska de torkas utan dröjsmål för att förhindra mikrobtillväxt. Skadade material ska avlägsnas. Orsaken till skadan ska alltid utredas och reparationerna göras så att skadan inte upprepas.

Om arbetsgivaren hyr arbetslokalerna ska arbetsgivaren avtala om reparationer och underhåll av fastigheten med fastighetens ägare. Arbetsgivaren bär dock alltid ansvaret för arbetstagarnas hälsa. I hyrda lokaler har arbetsgivaren rätt att häva hyresavtalet om arbetslokalerna medför uppenbara hälsorisker för dem som arbetar där.

Hälsofaran måste avvärjas utan drjösmål och konsekvenserna måste följas upp

Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen har rutiner genom vilka olägenheter för hälsan relaterade till inomhusklimatet kan förebyggas och upptäckta problem åtgärdas.

Process för hantering av problem med inomhusklimatet på arbetsplatser

Arbetsgivaren är skyldig att

• använda företagshälsovården eller någon annan expert inom hälso- och sjukvården för att utreda arbetsrelaterade symtom hos arbetstagarna
• tillsammans med företagshälsovården avgöra vilka arbetstagare som eventuellt kan fortsätta arbeta säkert i arbetsutrymmena i fråga
• utreda byggnadens skick och dess inverkan på inomhusklimatet på ett tillförlitligt och heltäckande sätt (inomhusklimatutredning); om arbetsgivaren inte har tillräcklig sakkunskap ska en expert anlitas för utredningen av inomhusklimatet. Redan i inledningsskedet är det bra att ha med en person som ansvarar för fastighetens skick för att utreda redan gjorda reparationer i fastigheten. För att utreda fukt- och mögelskador behövs ofta experter inom olika områden inom byggnadsteknik, byggnadsfysik, VVS-teknik, mikrobiologi och medicin.
• planera reparationsarbetena omsorgsfullt och genomföra dem så att arbetet inte medför olägenheter för byggnadsarbetarna eller andra som berörs av arbetet
• genomföra reparationerna enligt planen
• se till att lokalerna städas ändamålsenligt och tillräckligt efter reparationerna
• efter utförda reparationer följa i samarbete med företagshälsovården upp huruvida de vidtagna reparationsåtgärderna är tillräckliga och hur de påverkar arbetstagarnas hälsotillstånd.

Ett exempel på god praxis är att arbetsgivaren inrättar en arbetsgrupp för inomhusluften. Gruppen har i allmänheten representanter för linjeledningen, fastighetsägaren, fastighetsunderhållet, arbetarskyddschefen och -fullmäktig, företagshälsovården och arbetstagarna på den arbetsplats som frågan gäller. Vid behov kan även en utomstående sakkunnig delta.

Öppen information i rätt tid

Då arbetsgivaren öppet informerar om utredningen och åtgärdandet av problemen med inomhusklimatet förebygger det uppkomsten av rykten. Vid bristande information om hanteringen av problemen med inomhusklimatet kan det på arbetsplatsen uppstå en uppfattning om att arbetsgivaren inte tar arbetstagarnas symtom på allvar.

När frågan om inomhusklimatet behandlas på arbetsplatsen gäller det att komma ihåg att uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd är sekretessbelagda. Endast hälso- och sjukvårdspersonal kan bedöma om symptomen beror på arbetet.

God information om inomhusklimatet kännetecknas av att arbetstagarna regelbundet får aktuell information om de åtgärder som vidtas för att reda ut problemen med inomhusluften:

• vad vet man
• vad vet man inte
• vad kommer man att göra
• när kommer man att göra det
• vilka fortsatta åtgärder vidtas
• hur följer man upp reparationsåtgärderna och deras inverkan.