Inomhusluft - Yleistä

 

Allmänt om ämnesområdet

Hur är en bra inomhusluft?

Inomhusluften är bra om största delen av dem som använder byggnaden är nöjda med inomhusluftens kvalitet och om inomhusluftens skadliga faktorer inte medför hälsorisker.

Varför är bra inomhusluft viktigt? Människan tillbringar 90–95 % av sin tid inomhus och andas upp till 40 kubikmeter luft per dygn, varav största delen är inomhusluft. Föroreningar i inomhusluften kan orsaka allergi- och irritationssymtom samt lungsjukdomar eller förvärra dem.

Föroreningar som överförts till inomhusluften i arbetsutrymmen kan orsaka olägenheter för hälsan och trivseln. Personer som exponerats för dålig inomhusluft har i högre grad än normalt konstaterats lida av bland annat

  • luftvägsinfektioner
  • nästäppa eller rinnande näsa
  • kliande, svidande eller irriterade ögon
  • heshet eller torr strupe
  • allmän trötthet och huvudvärk
  • i mer sällsynta fall feber samt muskel- och ledvärk.

Typiskt för problem med inomhusklimatet är att symtomen har ett samband med vistelse i byggnaden.  Oftast minskar de upplevda symtomen ganska snart efter att man avlägsnar sig från byggnaden.

Förutom lindriga irritationssymtom kan föroreningar i inomhusluften också orsaka sjukdom. I undersökningar har det konstaterats att insjuknandet i astma eller förvärrad astma har samband med hälsovådlig inomhusluft.

Det kan finnas flera orsaker till problem med inomhusklimatet

Inomhusluftens kvalitet kan försämras till exempel av följande faktorer:

  • bristfällig eller otillräcklig ventilation i förhållande till antalet personer
  • föroreningar från fukt- och mögelskadade konstruktioner till inomhusluften
  • fukt som reagerar med golvbeläggningsmaterial
  • avdunstande ohälsosamma utsläpp från bygg- och inredningsmaterial samt möbler
  • fibrer från mineralull som lösgörs från oskyddade ventilationskanalers ljuddämpare och akustikskivor
  • temperaturförhållanden och drag som minskar trivseln
  • varor som inte hör hemma i arbetsutrymmet
  • felaktiga rengöringsmetoder eller otillräcklig städning.

Fukt- och mögelskador kan vara en orsak till dålig inomhusluftkvalitet

Materialen skadas alltid om det tränger in okontrollerat vatten och fukt i arbetsutrymmets konstruktioner. Om en fuktskada inte repareras och orsaken till den inte åtgärdas kan den överflödiga fukten leda till mikrobtillväxt och göra att det bildas mikrobiella metaboliter i konstruktionerna och till följd av det kan det uppstå en hälsorisk eller -fara. Då kan det förekomma avvikande t.ex. unken jordkällarliknande lukt i lokalerna. Från de skadade konstruktionerna kan mikrober, sporer och mycel samt flyktiga organiska föreningar och gifter från mögel överföras till inomhusluften.

När det på arbetsplatsen har misstänkts eller konstaterats en fuktskada ska arbetsgivaren utreda omfattningen av fuktskadan, hur allvarlig den är och eventuella konsekvenser av den. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att reparera fuktskadan.

Problemet med inomhusklimatet måste lösas systematiskt

För hantering av problem med inomhusklimatet ska det på arbetsplatsen finnas överenskomna förfaringssätt på basis av vilka arbetsgivaren

  • informerar om hur man informerar om problem med inomhusklimatet på arbetsplatsen
  • inrättar vid behov en arbetsgrupp för inomhusluften
  • utnyttjar företagshälsovårdens sakkunskap
  • använder experter på inomhusklimat för att utreda byggnadens kondition och tolkning av resultaten
  • informerar öppet i rätt tid
  • vidtar reparationsåtgärderna enligt den uppgjorda planen och tidtabellen
  • följer upp de genomförda reparationernas effekt på arbetstagarnas hälsa
  • stöder proaktivt arbetsgemenskapens och arbetstagarnas arbetsförmåga tillsammans med företagshälsovården.

Inomhusluft - Työntekijälle

 

Anvisningar för arbetstagaren

Om du misstänker att det på din arbetsplats förekommer dålig hälsovådlig inomhusluft (t.ex. i anslutning till byggnadens skick) ska du informera arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig om det. Arbetsgivaren ska informera dig och arbetarskyddsfullmäktig om de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas. Arbetsgivaren ska också informera dig om varför arbetsgivaren anser att inga åtgärder behöver vidtas.

Om du misstänker att du får symptom av inomhusluften på arbetsplatsen ska du informera arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig om det. Arbetsgivaren ska tillsammans med företagshälsovården utreda huruvida dina symtom beror på förhållandena på din arbetsplats. Berätta alltid om dina symptom också för företagshälsovården. Företagshälsovården bedömer under vilka förutsättningar du kan fortsätta att arbeta i lokaler som orsakar symptomen.

Om symptomen konstateras bero på förhållanden på arbetsplatsen ska arbetsgivaren reda ut orsakerna och åtgärda problemen. Arbetsgivaren är också skyldig att se till att din hälsa inte äventyras medan problemen undersöks och åtgärdas.

Det tar sin tid att göra utredningar och sammanställa rapporter samt reparationsplaner och att utföra reparationsarbetet. Du kan be om information om läget och tidsplanen av din chef eller arbetarskyddsfullmäktig.

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar

Arbetarskyddslagen förpliktar arbetsgivaren att kontinuerligt följa med hur sunda och trygga arbetsförhållandena på arbetsplatsen är.

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar arbetsförhållandena på arbetsplatserna även i inomhusklimatfrågor. Genom en arbetarskyddsinspektion kan man utreda om orsakerna till exponeringen har eliminerats och hur arbetsgivaren följer upp att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga och hur de påverkar arbetstagarnas hälsotillstånd. Arbetsgivaren ska också se till att städningen efter reparationen görs omsorgsfullt.

Inspektören bedömer även förutsättningarna för att fortsätta arbeta. Vid bedömningen ska inspektören utnyttja slutsatserna av de byggnadstekniska och hälso- och sjukvårdsexperternas utredningar.

Om din arbetsgivare inte vidtar tillräckliga åtgärder för att utreda problemet med inomhusklimatet och förhindra exponering, kan du få information och hjälp från arbetarskyddsmyndighetens nationella telefonrådgivning.

Inomhusluft - Työnantajalle

 

Anvisningar för arbetsgivaren

Hälsofara förknippad med inomhusklimatet ska förebyggas

Arbetsgivaren ska se till att det är hälsosamt och tryggt att arbeta på arbetsplatsen. Genom ordentlig planering och förebyggande underhåll av byggnaden kan man upprätthålla ett gott inomhusklimat. Detta innebär exempelvis att man väljer utsläppsfria byggnads- och inredningsmaterial samt bygger en tillräcklig och välfungerande ventilation. Dessutom ska man se till

  • att byggnaden fungerar i övrigt, t.ex. täckdiken
  • att ventilationssystemet fungerar och är rent
  • att byggnaden underhålls planmässigt
  • städning.

Om fukt tränger in i konstruktionerna ska de torkas utan dröjsmål för att förhindra mikrobtillväxt. Skadade material ska avlägsnas. Orsaken till skadan ska alltid utredas och reparationerna göras så att skadan inte upprepas.

Om arbetsgivaren hyr arbetslokalerna ska arbetsgivaren avtala om reparationer och underhåll av fastigheten med fastighetens ägare. Arbetsgivaren bär dock alltid ansvaret för arbetstagarnas hälsa. I hyrda lokaler har arbetsgivaren rätt att häva hyresavtalet om arbetslokalerna medför uppenbara hälsorisker för dem som arbetar där.

Hälsofaran måste avvärjas utan drjösmål och konsekvenserna måste följas upp

Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen har rutiner genom vilka olägenheter för hälsan relaterade till inomhusklimatet kan förebyggas och upptäckta problem åtgärdas.

Process för hantering av problem med inomhusklimatet på arbetsplatser

Process för hantering av problem med inomhusluften på arbetsplatser: 1. Observation om problem med inomhusklimatet. Insamling av förhandsuppgifter. 2. Bedömning om hurdana utredningar och åtgärder som behövs. 3. Utredning om fastighetens kondition. 4. Bedömning om hälsorisken begärs från företagshälsovården. 5. Arbetsgivaren ska förhindra skadlig exponering (ersättande lokaler och fastighetssanering). 6. Effekten av de korrigerande åtgärderna uppföljs och bedöms.

Arbetsgivaren är skyldig att

  • använda företagshälsovården eller någon annan expert inom hälso- och sjukvården för att utreda arbetsrelaterade symtom hos arbetstagarna
  • tillsammans med företagshälsovården avgöra vilka arbetstagare som eventuellt kan fortsätta arbeta säkert i arbetsutrymmena i fråga
  • utreda byggnadens skick och dess inverkan på inomhusklimatet på ett tillförlitligt och heltäckande sätt (inomhusklimatutredning); om arbetsgivaren inte har tillräcklig sakkunskap ska en expert anlitas för utredningen av inomhusklimatet. Redan i inledningsskedet är det bra att ha med en person som ansvarar för fastighetens skick för att utreda redan gjorda reparationer i fastigheten. För att utreda fukt- och mögelskador behövs ofta experter inom olika områden inom byggnadsteknik, byggnadsfysik, VVS-teknik, mikrobiologi och medicin.
  • planera reparationsarbetena omsorgsfullt och genomföra dem så att arbetet inte medför olägenheter för byggnadsarbetarna eller andra som berörs av arbetet
  • genomföra reparationerna enligt planen
  • se till att lokalerna städas ändamålsenligt och tillräckligt efter reparationerna
  • efter utförda reparationer följa i samarbete med företagshälsovården upp huruvida de vidtagna reparationsåtgärderna är tillräckliga och hur de påverkar arbetstagarnas hälsotillstånd.

Ett exempel på god praxis är att arbetsgivaren inrättar en arbetsgrupp för inomhusluften. Gruppen har i allmänheten representanter för linjeledningen, fastighetsägaren, fastighetsunderhållet, arbetarskyddschefen och -fullmäktig, företagshälsovården och arbetstagarna på den arbetsplats som frågan gäller. Vid behov kan även en utomstående sakkunnig delta.

Öppen information i rätt tid

Då arbetsgivaren öppet informerar om utredningen och åtgärdandet av problemen med inomhusklimatet förebygger det uppkomsten av rykten. Vid bristande information om hanteringen av problemen med inomhusklimatet kan det på arbetsplatsen uppstå en uppfattning om att arbetsgivaren inte tar arbetstagarnas symtom på allvar.

När frågan om inomhusklimatet behandlas på arbetsplatsen gäller det att komma ihåg att uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd är sekretessbelagda. Endast hälso- och sjukvårdspersonal kan bedöma om symptomen beror på arbetet.

God information om inomhusklimatet kännetecknas av att arbetstagarna regelbundet får aktuell information om de åtgärder som vidtas för att reda ut problemen med inomhusluften:

  • vad vet man
  • vad vet man inte
  • vad kommer man att göra
  • när kommer man att göra det
  • vilka fortsatta åtgärder vidtas
  • hur följer man upp reparationsåtgärderna och deras inverkan.

Inomhusluft - Lainsäädäntö

 

Lagstiftning

Arbetarskyddslag (738/2002) 

  • 8 § arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
  • 10 § utredning och bedömning av riskerna i arbetet
  • 32 § konstruktiv och funktionell säkerhet och hälsa på arbetsplatsen
  • 33 § arbetsplatsens ventilation och arbetsrummets rymlighet
  • 36 § ordning och renlighet
  • 37 § föroreningar i luften
  • 40 § biologiska agenser

Lag om företagshälsovård (1383/2001)

  • 5 § yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården
  • 12 § företagshälsovårdens innehåll

Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003)

  • 2 § arbetsgivarens allmänna skyldigheter
  • 9 § arbetsplatsens rymlighet och ventilation

Lag om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004)

  • 5 § behandling av uppgifter om hälsotillstånd

Lagstiftning om inomhusklimatet som övervakas av hälsoskyddsmyndigheten

Hälsoskyddslag (763/1994)

Social- och hälsovårdsministeriets förordning
om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015)

Boendehälsa. Valvira.fi.

Inomhusluft - Oikeuden päätökset

 

Domstolsavgöranden och prejudikat

Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2016:99) hade några arbetstagare arbetat på förlossningsavdelningen på en samkommuns sjukhus, där det sedermera hade upptäckts fukt- och mögelskador. Under sitt arbete hade arbetstagarna insjuknat på grund av problemen med inneluften. I sitt käromål yrkade arbetstagarna ersättning av samkommunen för skadorna till följd av insjuknandet. Fråga om samkommunen hade försummat sina arbetarskyddsförpliktelser och om den på grund av vållande hade skadeståndsansvar gentemot sina arbetstagare.

Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:1998:22) hade en lärare insjuknat i allergisk snuva och bindhinneinflammation i yrket, då han 1980–1993 arbetat i en skola där det hade konstaterats mögelväxt och höga halter av mögelsvampsporer till följd av vattenskador, fuktiga konstruktioner och bristfällig luftväxling. Dessa sjukdomar ansågs ha varit orsakade av att läraren under en lång tid utsatts för kraftig mögelväxtlighet i skolbyggnaden och de skulle ersättas som yrkessjukdomar.

Inomhusluft - Muualla tyosuojelu.fissä

På andra platser i Tyosuojelu.fi

Arbetsmiljö - Inneluft - Muualla verkossa

På andra webbplatser

Inomhusluft - Sanasto

Vokabulär

Inomhusluft Luften inne i en byggnad eller något annat utrymme.
Inomhusklimat Ett vidare begrepp än inomhusluft, med vilket avses den helhet som bildas av inomhusluften och temperaturförhållandena.
Inomhusmiljö Ett vidare begrepp än inomhusklimat, med vilket avses förutom inomhusklimat även belysning, ljudmiljö och ergonomiska faktorer. Inomhusmiljön omfattar också andra faktorer som påverkar inomhusmiljön, såsom tillgänglighet, säkerhet, psykosociala aspekter samt många trivselfaktorer såsom färger och material.
Problem med inomhusklimaten Misstankar om hälsoskadliga brister i andningsluften i en byggnad eller en del av den. Orsaken kan vara ett konstruktionsfel i fastigheten eller bristande underhåll, fukt- och mögelskador på grund av vattenskada eller kemiska agenser i byggmaterial. Problem med inomhusklimaten kan också orsakas av organiskt damm, agenser i föremål i lokalerna och utsläpp från verksamheten.
Arbetsgrupp för inomhusluft En arbetsgrupp som består av sakkunniga på olika områden och representanter för dem som använder lokalerna och som ska planera och samordna processen för att lösa problemen med inomhusluften och bedöma resultaten av utredningen och de åtgärder som behövs. Arbetsgruppen för inomhusluften planerar och ansvarar för kommunikationen med olika parter under processen. I flera kommuner och stora organisationer finns en samordnande arbetsgrupp för inomhusluften som utarbetar utrednings- och kommunikationsanvisningar, anordnar utbildning och följer upp hur processen framskrider.
Enkät om inomhusklimat Enkäter om inomhusklimaten är mer detaljerade än användarenkäterna. Med hjälp av dem reder man ut problem med inomhusklimaten eller inomhusförhållanden i anslutning till olika undersökningsprojekt samt symptom hos personer. Med hjälp av enkäterna kan man också följa upp inverkan av reparationerna. Den vanligaste enkäten är den så kallade Örebro-enkäten (MM-40 enkät). Enkäten om inomhusklimat borde alltid riktas till alla som problemet kan gälla. Tolkningen av enkäten kräver specialkompetens. På grund av hälsouppgifterna är svaren konfidentiella. Hälsoproblemen i enkätresultaten behandlas på en allmän nivå och sjukdomarna specificeras inte.
Inomhusklimatutredning En teknisk utredning som gjorts av en expert på bygghälsa eller motsvarande expertgrupp. Syftet med utredningen är att utreda omfattningen av problemen med inomhusklimatet, eventuella anledningar till problemen och orsakerna till dem samt föreslå åtgärder för att avsevärt minska eller eliminera faktorerna som orsakar problemen. I inomhusklimatutredningen utreds i allmänhet byggnads- och hustekniska faktorer samt inomhusluftens kvalitet och förhållanden. Utredningens innehåll planeras utifrån bakgrundsinformation, användarobservationer samt resultaten från ett eventuellt utvärderingsbesök och enkäten om inomhusklimat.
Exponering Arbetstagaren exponeras i arbetsmiljön för hälsoskadliga eller farliga faktorer dvs. agenser.
Bedömning av exponeringsförhållandena Övergripande bedömning av byggnads- och hustekniken samt inomhusluftens kvalitet av de faktorer i byggnaden som kan påverka exponeringens omfattning, kvalitet och varaktighet. Bedömningen av exponeringsförhållandena ska innehålla ett ställningstagande av en expert om den olägenhet eller risk för hälsan som de skadade konstruktionerna eventuellt medför.

Ofta frågade frågor