Inomhusluft - Yleistä

 

Allmänt om ämnesområdet

Problem med inomhusluften äventyrar hälsan.

Arbetstagare som exponeras för dålig inomhusluft har i högre grad än normalt konstaterats lida av bland annat 

  • infektioner i andningsvägarna
  • täppt eller rinnande näsa
  • kliande, svidande eller irriterade ögon
  • heshet eller torr strupe  
  • allmän trötthet och huvudvärk
  • i mer sällsynta fall feber samt muskel- och ledvärk. 

Det typiska för problem med inomhusklimatet är att symtomen har ett samband med vistelse i byggnaden. Oftast minskar de upplevda symtomen ganska snart efter det att man avlägsnar sig ur lämnar byggnaden.  

Om det konstateras att inomhusklimatet på arbetsplatsen medför olägenheter för hälsan ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga att arbetstagarna exponeras arbetstagarnas exponering och röja undan orsakerna.

Det kan finnas flera orsaker till problem med inomhusklimatet

Inomhusluften kan försämras av exempelvis följande faktorer:

  • bristfällig eller otillräcklig ventilation (antalet människor i utrymmet)
  • spridning av mögelsporer från fukt- eller mögelskadade konstruktioner till inomhusluften
  • fukt som reagerar med golvbeläggningsmaterial
  • avdunstande ohälsosamma utsläpp från bygg- och inredningsmaterial samt möbler
  • fibrer från mineralull som lösgörs från oskyddade ventilationskanalers ljuddämpare och akustikskivor
  • temperaturförhållanden och drag som minskar trivseln
  • varor som inte hör hemma i arbetsutrymmet
  • felaktiga tvättmetoder rengöringsmetode eller otillräcklig städning

Problem med inomhusklimatet ska lösas planmässigt

Det ska finnas avtalade förfaranden för hantering av problem med inomhusklimatet på arbetsplatsen. Det är på grundval av dessa som arbetsgivaren

  • informerar om hur man informerar om problem med inomhusklimatet på arbetsplatsen 
  • inrättar vid behov en arbetsgrupp för inomhusluften
  • utnyttjar företagshälsovårdens sakkunskap
  • använder experter på inomhusklimat för att utreda byggnadens kondition och tolkning av resultaten
  • informerar öppet i rätt tid
  • vidtar reparationsåtgärder enligt den uppgjorda planen
  • följer upp effekten på arbetstagarnas hälsa av genomförda reparationer
  • stöder proaktivt arbetsgemenskapens och arbetstagarnas arbetsförmåga tillsammans med företagshälsovården.

Inomhusluft - Työntekijälle

 

Anvisningar för arbetstagaren

Om du misstänker att det förekommer problem med inomhusklimatet på din arbetsplats ska du informera arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig om det. Arbetsgivaren ska informera dig och arbetarskyddsfullmäktig om de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas. Arbetsgivaren ska också informera dig om varför arbetsgivaren anser att inga åtgärder behöver vidtas.

Om du misstänker att det förekommer problem med inomhusklimatet på din arbetsplats ska du informera arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig om det. 

Om du misstänkar att du får symptom av inomhusluften på arbetsplatsen ska du informera arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig om det. Arbetsgivaren ska tillsammans med företagshälsovården utreda huruvida dina symtom beror på förhållandena på din arbetsplats. Berätta alltid om dina symptom också för företagshälsovården. Företagshälsovården bedömer under vilka förutsättningar du kan fortsätta att arbeta i lokaler som orsakar symptomen.

Om symptomen konstateras bero på förhållanden på arbetsplatsen ska arbetsgivaren reda ut orsakerna och åtgärda problemen. Arbetsgivaren är också skyldig att se till att din hälsa inte äventyras medan problemen undersöks och åtgärdas.

Det tar sin tid att komma med att åstadkomma utredningar, rapporter och reparationsplaner och utföra reparationsarbetet. Du kan be om information om läget och tidsplanen av din chef eller arbetarskyddsfullmäktig.

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar

Om din arbetsgivare inte vidtar tillräckliga åtgärder för att utreda problemen med inomhusklimatet och för att förhindra exponering, kan du vända dig till arbetarskyddsmyndighetens nationella telefonrådgivning för information och hjälp.

Inomhusluft - Työnantajalle

 

Anvisningar för arbetsgivaren

Hälsorisker förknippade med inomhusklimatet ska förebyggas

Arbetsgivaren ska se till att det är hälsosamt och tryggt att arbeta på arbetsplatsen.

Ordentlig planering och ordentligt byggande förebygger problem med inomhusklimatet. Detta betyder exempelvis val av utsläppsfria bygg- och inredningsmaterial samt tillräcklig och välfungerande ventilation. Dessutom ska man se till

  • att byggnaden fungerar i övrigt, t.ex. täckdiken
  • att ventilationssystemet fungerar och är rent
  • att byggnaden underhålls planmässigt
  • städning. 

Om fukt tränger in i konstruktionerna ska de torkas utan dröjsmål för att förhindra mikrobtillväxt. Skadade material ska avlägsnas. Arbetsgivaren ska alltid reda ut vad som orsakat skadan och utföra reparationen så att skadan inte upprepas.

Om arbetsgivaren hyr arbetslokalerna ska arbetsgivaren avtala om reparationer och underhåll av fastigheten med fastighetens ägare. Arbetsgivaren bär dock alltid ansvaret för arbetstagarnas hälsa. I hyrda lokaler har arbetsgivaren rätt att häva hyresavtalet om arbetslokalerna medför uppenbara hälsorisker för dem som arbetar där.

Hälsorisker måste avvärjas utan dröjsmål och konsekvenserna måste följas upp

Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen har rutiner genom vilka olägenheter för hälsan relaterade till inomhusklimatet kan förebyggas och upptäckta problem åtgärdas.

Process för hantering av problem med inomhusklimatet på arbetsplatser

Process för hantering av problem med inomhusluften på arbetsplatser: 1. Observation om problem med inomhusklimatet. Insamling av förhandsuppgifter. 2. Bedömning om hurdana utredningar och åtgärder som behövs. 3. Utredning om fastighetens kondition. 4. Bedömning om hälsorisken begärs från företagshälsovården. 5. Arbetsgivaren ska förhindra skadlig exponering (ersättande lokaler och fastighetssanering). 6. Effekten av de korrigerande åtgärderna uppföljs och bedöms.

Arbetsgivaren är skyldig att

  • anlita företagshälsovården eller en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för att reda ut om symptomen hos arbetstagarna beror på arbetet
  • tillsammans med företagshälsovården avgöra vilka arbetstagare som eventuellt kan fortsätta arbeta i lokalerna och under vilka förutsättningar
  • på ett tillförlitligt och heltäckande sätt utreda byggnadens kondition och dess påverkan på inomhusklimatet (undersökning av inomhusklimatet); om arbetsgivaren saknar tillräcklig expertis ska en utomstående expert anlitas i undersökningen av inomhusklimatet
  • omsorgsfullt planera reparationsarbeten och genomföra dem så att arbetet inte medför olägenheter för byggarbetare eller andra som påverkas av arbetena
  • utföra reparationerna planenligt
  • ordna ändamålsenlig och tillräcklig städning av arbetsutrymmena efter de genomförda reparationerna
  • i samarbete med företagshälsovården eller en annan sakkunnig inom hälsovård följa upp tillräckligheten av de genomförda åtgärderna och deras inverkan på arbetstagarnas hälsotillstånd.

Ett exempel på god praxis är att arbetsgivaren inrättar en arbetsgrupp för inomhusluften. Gruppen har i allmänheten representanter för linjeledningen, fastighetsägaren, fastighetsunderhållet, arbetarskyddschefen och -fullmäktig, företagshälsovården och arbetstagarna på den arbetsplats som frågan gäller. Vid behov kan även en utomstående sakkunnig delta.

Öppen information i rätt tid

Då arbetsgivaren öppet informerar om utredningen och åtgärdandet av problemen med inomhusklimatet förebygger det uppkomsten av rykten. Vid bristande information om hanteringen av problemen med inomhusklimatet kan det på arbetsplatsen uppstå en uppfattning om att arbetsgivaren inte tar arbetstagarnas symtom på allvar.

När frågan om inomhusklimatet behandlas på arbetsplatsen gäller det att komma ihåg att uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd är sekretessbelagda. Endast hälso- och sjukvårdspersonal kan bedöma om symptomen beror på arbetet.

God information om inomhusklimatet kännetecknas av att arbetstagarna regelbundet får aktuell information om de åtgärder som vidtas för att reda ut problemen med inomhusluften:

  • vad vet man
  • vad vet man inte
  • vad kommer man att göra
  • när kommer man att göra det
  • vilka fortsatta åtgärder vidtas
  • hur följer man upp reparationsåtgärderna och deras inverkan.

Inomhusluft - Lainsäädäntö

 

Lagstiftning

Arbetarskyddslag (738/2002) 

  • 8 § arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
  • 10 § utredning och bedömning av riskerna i arbetet
  • 32 § konstruktiv och funktionell säkerhet och hälsa på arbetsplatsen
  • 33 § arbetsplatsens ventilation och arbetsrummets rymlighet
  • 36 § ordning och renlighet
  • 37 § föroreningar i luften
  • 40 § biologiska agenser

Lag om företagshälsovård (1383/2001)

  • 5 § yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården
  • 12 § företagshälsovårdens innehåll

Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003)

  • 2 § arbetsgivarens allmänna skyldigheter
  • 9 § arbetsplatsens rymlighet och ventilation

Lag om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004)

  • 5 § behandling av uppgifter om hälsotillstånd

Lagstiftning om inomhusklimatet som övervakas av hälsoskyddsmyndigheten

Hälsoskyddslag (763/1994)

Social- och hälsovårdsministeriets förordning
om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015)

Boendehälsa. Valvira.fi.

Inomhusluft - Oikeuden päätökset

 

Domstolsavgöranden och prejudikat

Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2016:99) hade några arbetstagare arbetat på förlossningsavdelningen på en samkommuns sjukhus, där det sedermera hade upptäckts fukt- och mögelskador. Under sitt arbete hade arbetstagarna insjuknat på grund av problemen med inneluften. I sitt käromål yrkade arbetstagarna ersättning av samkommunen för skadorna till följd av insjuknandet. Fråga om samkommunen hade försummat sina arbetarskyddsförpliktelser och om den på grund av vållande hade skadeståndsansvar gentemot sina arbetstagare.

Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:1998:22) hade en lärare insjuknat i allergisk snuva och bindhinneinflammation i yrket, då han 1980–1993 arbetat i en skola där det hade konstaterats mögelväxt och höga halter av mögelsvampsporer till följd av vattenskador, fuktiga konstruktioner och bristfällig luftväxling. Dessa sjukdomar ansågs ha varit orsakade av att läraren under en lång tid utsatts för kraftig mögelväxtlighet i skolbyggnaden och de skulle ersättas som yrkessjukdomar.

Inomhusluft - Muualla tyosuojelu.fissä

På andra platser i tyosuojelu.fi

Arbetsmiljö - Inneluft - Muualla verkossa

På andra webbplatser

Inomhusluft - Sanasto

Vokabulär

Problem med inomhusluften Misstankar om hälsoskadliga brister i andningsluften i en byggnad eller en del av den. Orsaken kan vara ett konstruktionsfel i fastigheten eller bristande underhåll, fukt- och mögelskador på grund av vattenskada eller kemiska agenser i byggmaterial. Problem med inomhusluften kan också orsakas av organiskt damm, agenser i föremål i lokalerna och utsläpp från verksamheten.
Arbetsgrupp för inomhusluft En arbetsgrupp som består av sakkunniga på olika områden och representanter för dem som använder lokalerna och som ska planera och samordna processen för att lösa problemen med inomhusluften och bedöma resultaten av utredningen och de åtgärder som behövs. Arbetsgruppen för inomhusluften planerar och ansvarar för kommunikationen med olika parter under processen. I flera kommuner och stora organisationer finns en samordnande arbetsgrupp för inomhusluften som utarbetar utrednings- och kommunikationsanvisningar, anordnar utbildning och följer upp hur processen framskrider.
Exponering Inom arbetarskyddet innebär exponering att en arbetstagare i arbetsmiljön utsätts för oönskade eller hälsofarliga faktorer, dvs. agenser. Kemiska agenser är kemikalier, biologiska agenser är till exempel mikrober eller celler och fysikaliska agenser är till exempel vibration, strålning, temperatur eller elektrisk ström. Exponeringen kan ske internt eller externt. Vid intern exponering hamnar agenser i organismen genom absorption via huden, sår, andning, ögonen eller munnen, och agenset påverkar kroppen inifrån. Vid extern exponering påverkar agenset kroppen utifrån (t.ex. strålning). Arbetstagarnas exponering kan redas ut med hjälp av mätning av kemiska, fysikaliska och biologiska agenser. Exempel på dessa är olika slags arbetshygieniska mätningar och biomonitorering. Exponeringen bedöms genom att jämföra mätresultaten med halter eller gränsvärden som man vet att är farliga.
Användarenkät I undersökningar av inomhusluft och fuktskador lokaliseras problemet eller olägenheten och avgränsas undersökningen med en användarenkät. Med hjälp av enkäten kartlägger man bland annat observationer av fukt- och mögelskador samt orsakerna till dem. Dessutom insamlar man erfarenhetsbaserad information om inomhusluftens kvalitet, dvs. temperatur, drag, lukter och andra upplevda olägenheter. Genom användarenkäten reder man inte ut de svarandes symptom. Väsentlig information med tanke på symptomen är endast om de anknyter till vistelse i byggnaden. Man svarar anonymt på användarenkäterna. I början av enkäten reder man ut var de huvudsakliga arbetsrummen eller arbetsplatserna finns, så att man kan lokalisera problemen och olägenheterna tillräckligt noggrant.
Enkät om inomhusluften Enkäter om inomhusluften är mer detaljerade än användarenkäterna. Med hjälp av dem reder man ut problem med inomhusluften eller inomhusförhållanden i anslutning till olika undersökningsprojekt samt symptom hos personer. Med hjälp av enkäterna kan man också följa upp inverkan av reparationerna. Den vanligaste enkäten är den så kallade Örebro-enkäten (MM-40 enkät). Enkäten om inomhusluft borde alltid riktas till alla som problemet kan gälla. Tolkningen av enkäten kräver specialkompetens. På grund av hälsouppgifterna är svaren konfidentiella. Hälsoproblemen i enkätresultaten behandlas på en allmän nivå och sjukdomarna specificeras inte.
Byggnadsteknisk utredning I den systematiska byggnadstekniska utredningen kartläggs fastighetens konstruktioner på ett heltäckande sätt, och eventuella riskkonstruktioner identifieras och skadornas läge, omfattning och konsekvenser lokaliseras. Utredningen består i allmänhet av en konditionsbedömning och -undersökning. Dessutom utreds hur skadan eller skadorna uppstått och om skadade konstruktioner och material måste rivas. Den byggnadstekniska utredningen kommer med åtgärdsförslag till reparationen av skadorna och rekommendationer för hur orsakerna till dem kan röjas undan. En reparationsplan utarbetas utifrån utredningen.

Ofta frågade frågor