Arbetsförhållanden
Inomhusklimat
En hälsosam inomhusluft är en förutsättning för en säker och produktiv arbetsmiljö. Dålig inomhusluft medför inte bara hälsorisker utan inverkar också negativt på arbetsplatsens funktion och stämning. Arbetsgivaren ansvarar för att dålig inomhusluft inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas hälsa.
Allmänt om ämnesområdet
Problem med inomhusluften äventyrar hälsan.
Arbetstagare som exponeras för dålig inomhusluft har i högre grad än normalt konstaterats lida av bland annat
- infektioner i andningsvägarna
- täppt eller rinnande näsa
- kliande, svidande eller irriterade ögon
- heshet eller torr strupe
- allmän trötthet och huvudvärk
- i mer sällsynta fall feber samt muskel- och ledvärk.
Problem med inomhusluften kännetecknas av att symptomen hänger ihop med vistelse i byggnaden och att symptomen i allmänhet försvinner relativt snabbt efter att man lämnat byggnaden. Olika personer kan få mycket olika symptom, och en del får inga symptom alls.
Det finns flera orsaker till problem med inomhusluften
Dålig inomhusluft på arbetsplatsen kan bero på flera orsaker, och åtgärdandet av problemen kräver omsorgsfulla utredningar. Inomhusluften försämras av bland annat följande faktorer:
- bristfällig eller otillräcklig ventilation
- spridning av mögelsporer från fukt- eller mögelskadade konstruktioner till inomhusluften
- fukt som reagerar med golvbeläggningsmaterial
- avdunstande ohälsosamma utsläpp från bygg- och inredningsmaterial samt möbler
- partiklar som lösgörs från oskyddade ventilationskanalers ljuddämpare och akustikskivor
- varor som lagras i arbetslokalerna
- otillräcklig städning
Problem med inomhusluften ska lösas planmässigt
Arbetsplatsen ska ha allmänt kända rutiner för hantering av observerade problem med inomhusluften. Med detta avses en planmässig helhet där arbetsgivaren
- avtalar om och informerar arbetstagarna om hur problem med inomhusluften ska anmälas till arbetsgivaren
- inrättar vid behov en arbetsgrupp för inomhusluften
- utnyttjar företagshälsovårdens sakkunskap
- reder ut fastighetens skick och tolkar resultaten tillsammans med kompetenta sakkunniga
- vidtar reparationsåtgärder enligt den uppgjorda planen
- följer upp åtgärdernas inverkan på arbetshygienen
- informerar öppet i rätt tid.
Anvisningar för arbetstagaren
Om du misstänker att det förekommer problem med inomhusluften på din arbetsplats ska du informera arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig om det. Arbetsgivaren ska informera dig och arbetarskyddsfullmäktig om de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas. Arbetsgivaren ska också informera dig om varför arbetsgivaren anser att inga åtgärder behöver vidtas.
Om du misstänkar att du får symptom av inomhusluften på arbetsplatsen ska du informera arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig om det. Arbetsgivaren ska reda ut om symptomen orsakas av förhållandena på arbetsplatsen. Berätta alltid om dina symptom också för företagshälsovården. Företagshälsovården bedömer under vilka förutsättningar du kan fortsätta att arbeta i lokaler som orsakar symptomen.
Om symptomen konstateras bero på förhållanden på arbetsplatsen ska arbetsgivaren reda ut orsakerna och åtgärda problemen. Arbetsgivaren är också skyldig att se till att din hälsa inte äventyras medan problemen undersöks och åtgärdas.
Det tar sin tid att komma med utredningar, rapporter och reparationsplaner och utföra reparationsarbetet. Du kan be om information om läget och tidsplanen av din chef eller arbetarskyddsfullmäktig.Anvisningar för arbetsgivaren
Hälsorisker relaterade till inomhusluften ska förebyggas
En god planering och konstruktion förebygger många problem. Det gäller att välja utsläppsfria bygg- och inredningsmaterial, konstruera en tillräcklig ventilation och även i övrigt sörja för att byggnadstekniken, till exempel täckdikning, fungerar. Dessutom ska byggnader underhållas planmässigt. Arbetsgivaren ska se till att ventilationen fungerar och rengörs och att lokalerna städas tillräckligt ofta.
Arbetsgivaren ska se till att förhållandena på arbetsplatsen inte medför risker för arbetstagarnas hälsa.
Om fukt tränger in i konstruktionerna ska de torkas utan dröjsmål för att förhindra mikrobtillväxt, och skadat material bör i regel alltid ersättas. Arbetsgivaren ska alltid reda ut vad som orsakat skadan och utföra reparationen så att skadan inte upprepas.
Om arbetsgivaren hyr arbetslokalerna ska arbetsgivaren avtala om reparationer och underhåll av fastigheten med fastighetens ägare. Arbetsgivaren bär dock alltid ansvaret för arbetstagarnas hälsa. I hyrda lokaler har arbetsgivaren rätt att häva hyresavtalet om arbetslokalerna medför uppenbara hälsorisker för dem som arbetar där.
Hälsorisker ska avvärjas utan dröjsmål och konsekvenserna ska följas upp
Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen har rutiner genom vilka olägenheter för hälsan relaterade till inomhusluftens kvalitet kan förebyggas och upptäckta problem åtgärdas.
Om det konstateras att inomhusluften på arbetsplatsen medför olägenheter för hälsan ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga att arbetstagarna exponeras och röja undan orsakerna.
Process för hantering av problem med inomhusluften på arbetsplatser
Arbetsgivaren är skyldig att
- anlita företagshälsovården eller en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för att reda ut om symptomen hos arbetstagarna beror på arbetet
- tillsammans med företagshälsovården avgöra vilka arbetstagare som eventuellt kan fortsätta arbeta i lokalerna och under vilka förutsättningar
- förhindra att sådana arbetstagare blir exponerade som inte kan arbeta i lokalerna utan att bli sjuka, tills man genom utredningar eller mätningar utförda av sakkunniga kan konstatera att de agenser som orsakar symptomen har eliminerats
- på ett tillförlitligt och heltäckande sätt reda ut byggnadens skick och dess inverkan på inomhusluftens kvalitet, till exempel riskkonstruktioner, fuktskador, ventilationssystemets skick och renhet samt ytmaterialens skick
- omsorgsfullt planera reparationerna med beaktande av de åtgärder som säkerställer hälsosamma arbetsförhållanden för byggarbetarna samt andra som vistas i lokalerna under reparationen, om ersättande lokaler inte kan användas – till exempel spridning av damm, buller etc. förhindras genom sektionering och tillräckligt undertryck
- utföra reparationerna planenligt
- se till att lokalerna städas effektivt efter arbetena
- följa upp i samarbete med företagshälsovården att de vidtagna reparationsåtgärderna är tillräckliga och hur de påverkar arbetstagarnas hälsotillstånd.
En övergripande utredning av byggnadens skick omfattar fuktmätning av material och vid behov rivning av konstruktioner för att bedöma deras skick. Om arbetsgivaren inte har tillräcklig kompetens ska utomstående kompetenta sakkunniga anlitas för utredningen av orsaken till och omfattningen av skadan på byggnaden. Utredningen av byggnadens skick omfattar också analyser av luft, beläggning och byggnadsmaterial. Bland annat halterna av flyktiga organiska föreningar (VOC), mikrober och fibrer, damm och småpartiklar analyseras.
Ett exempel på god praxis är att arbetsgivaren inrättar en arbetsgrupp för inomhusluften. Gruppen har i allmänheten representanter för linjeledningen, fastighetsägaren, fastighetsunderhållet, arbetarskyddschefen och -fullmäktig, företagshälsovården och arbetstagarna på den arbetsplats som frågan gäller. Vid behov kan även en utomstående sakkunnig delta.
Öppen information i rätt tid
Om arbetsgivaren öppet informerar om utredningen och åtgärdandet av problemen med inomhusluften förebygger det uppkomsten av rykten. Om informationen om hanteringen av problemen med inomhusluften inte är tillräcklig kan arbetstagarna få en uppfattning att arbetsgivaren inte tar deras symptom på allvar, även om arbetsgivaren skulle ha vidtagit åtgärder för att reda ut problemen.
När frågan om inomhusluften behandlas på arbetsplatsen gäller det att komma ihåg att uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd är känsliga uppgifter som avses i personuppgiftslagen. Uppgifter om hälsotillstånd får inte behandlas offentligt på arbetsplatsen. Endast hälso- och sjukvårdspersonal kan bedöma om symptomen beror på arbetet.
God information om inomhusluften kännetecknas av att arbetstagarna regelbundet får aktuell information om de åtgärder som vidtas för att reda ut problemen med inomhusluften:
- vad vet man
- vad vet man inte
- vad kommer man att göra
- när kommer man att göra det
- vilka fortsatta åtgärder vidtas
- hur följer man upp reparationsåtgärderna och deras inverkan.
Lagstiftning
- 8 § arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
- 10 § utredning och bedömning av riskerna i arbetet
- 32 § konstruktiv och funktionell säkerhet och hälsa på arbetsplatsen
- 33 § arbetsplatsens ventilation och arbetsrummets rymlighet
- 40 § biologiska agenser
Lag om företagshälsovård (1383/2001)
- 5 § yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården
- 12 § företagshälsovårdens innehåll
Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003)
- 2 § arbetsgivarens allmänna skyldigheter
- 9 § arbetsplatsens rymlighet och ventilation
Lag om hyra av affärslokal (482/1995)
- 50 § hyresgästens rätt att häva hyresavtalet
Domstolsavgöranden och prejudikat
Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:1998:22) hade en lärare insjuknat i allergisk snuva och bindhinneinflammation i yrket, då han 1980–1993 arbetat i en skola där det hade konstaterats mögelväxt och höga halter av mögelsvampsporer till följd av vattenskador, fuktiga konstruktioner och bristfällig luftväxling. Dessa sjukdomar ansågs ha varit orsakade av att läraren under en lång tid utsatts för kraftig mögelväxtlighet i skolbyggnaden och de skulle ersättas som yrkessjukdomar.
Vokabulär
Problem med inomhusluften Misstankar om hälsoskadliga brister i andningsluften i en byggnad eller en del av den. Orsaken kan vara ett konstruktionsfel i fastigheten eller bristande underhåll, fukt- och mögelskador på grund av vattenskada eller kemiska agenser i byggmaterial. Problem med inomhusluften kan också orsakas av organiskt damm, agenser i föremål i lokalerna och utsläpp från verksamheten.
Arbetsgrupp för inomhusluft En arbetsgrupp som består av sakkunniga på olika områden och representanter för dem som använder lokalerna och som ska planera och samordna processen för att lösa problemen med inomhusluften och bedöma resultaten av utredningen och de åtgärder som behövs. Arbetsgruppen för inomhusluften planerar och ansvarar för kommunikationen med olika parter under processen. I flera kommuner och stora organisationer finns en samordnande arbetsgrupp för inomhusluften som utarbetar utrednings- och kommunikationsanvisningar, anordnar utbildning och följer upp hur processen framskrider.
Exponering Inom arbetarskyddet innebär exponering att en arbetstagare i arbetsmiljön utsätts för oönskade eller hälsofarliga faktorer, dvs. agenser. Kemiska agenser är kemikalier, biologiska agenser är till exempel mikrober eller celler och fysikaliska agenser är till exempel vibration, strålning, temperatur eller elektrisk ström. Exponeringen kan ske internt eller externt. Vid intern exponering hamnar agenser i organismen genom absorption via huden, sår, andning, ögonen eller munnen, och agenset påverkar kroppen inifrån. Vid extern exponering påverkar agenset kroppen utifrån (t.ex. strålning). Arbetstagarnas exponering kan redas ut med hjälp av mätning av kemiska, fysikaliska och biologiska agenser. Exempel på dessa är olika slags arbetshygieniska mätningar och biomonitorering. Exponeringen bedöms genom att jämföra mätresultaten med halter eller gränsvärden som man vet att är farliga.
Användarenkät I undersökningar av inomhusluft och fuktskador lokaliseras problemet eller olägenheten och avgränsas undersökningen med en användarenkät. Med hjälp av enkäten kartlägger man bland annat observationer av fukt- och mögelskador samt orsakerna till dem. Dessutom insamlar man erfarenhetsbaserad information om inomhusluftens kvalitet, dvs. temperatur, drag, lukter och andra upplevda olägenheter. Genom användarenkäten reder man inte ut de svarandes symptom. Väsentlig information med tanke på symptomen är endast om de anknyter till vistelse i byggnaden. Man svarar anonymt på användarenkäterna. I början av enkäten reder man ut var de huvudsakliga arbetsrummen eller arbetsplatserna finns, så att man kan lokalisera problemen och olägenheterna tillräckligt noggrant.
Enkät om inomhusluften Enkäter om inomhusluften är mer detaljerade än användarenkäterna. Med hjälp av dem reder man ut problem med inomhusluften eller inomhusförhållanden i anslutning till olika undersökningsprojekt samt symptom hos personer. Med hjälp av enkäterna kan man också följa upp inverkan av reparationerna. Den vanligaste enkäten är den så kallade Örebro-enkäten (MM-40 enkät). Enkäten om inomhusluft borde alltid riktas till alla som problemet kan gälla. Tolkningen av enkäten kräver specialkompetens. På grund av hälsouppgifterna är svaren konfidentiella. Hälsoproblemen i enkätresultaten behandlas på en allmän nivå och sjukdomarna specificeras inte.
Byggnadsteknisk utredning I den systematiska byggnadstekniska utredningen kartläggs fastighetens konstruktioner på ett heltäckande sätt, och eventuella riskkonstruktioner identifieras och skadornas läge, omfattning och konsekvenser lokaliseras. Utredningen består i allmänhet av en konditionsbedömning och -undersökning. Dessutom utreds hur skadan eller skadorna uppstått och om skadade konstruktioner och material måste rivas. Den byggnadstekniska utredningen kommer med åtgärdsförslag till reparationen av skadorna och rekommendationer för hur orsakerna till dem kan röjas undan. En reparationsplan utarbetas utifrån utredningen.
