Frågorna har delats in ämnesvis under följande rubriker:

Permittering | Nödarbete | Skötsel av barn | Semester | Visstidsanställningar | Riskbedömning | Förteckning över exponerade arbetstagare | Yrkessjukdom | Riskgrupperna | Coronatest | Skyddsutrustning | Nyttiga länkar | Lagstifning

Om du inte hittar svaret här kan du ringa arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning.

Permittering

Arbetsgivarens förmåga att tillhandahålla arbete minskar på grund av coronaviruset. Kan arbetsgivaren permittera arbetstagaren?

Ja, om de ekonomiska och produktionsrelaterade grunder som avses i arbetsavtalslagen uppfylls. Den lagstadgade varseltiden för permittering är 14 dygn. Under varseltiden för permittering arbetar man normalt och arbetsgivaren ska betala lön för denna tid. I kollektivavtalet kan även annat avtalas om varseltiden för permittering. 

En visstidsanställd arbetstagare kan dock inte permitteras, förutom om hen arbetar som vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera även den ordinarie arbetstagaren om hen arbetade.

På arbetsplatser med över 20 arbetstagare ska förfaringssätten enligt samarbetslagen följas i fråga om permittering.

Kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om att påbörja permittering omgående?

Ja. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan tillsammans avtala om permittering för viss tid när det är påkallat på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation. I detta fall är det bra att observera att avtalet kan ha en inverkan på arbetstagarens utkomstskydd.

Varseltiden för permittering som fastställts i arbetsavtalslagen kan ändras också genom kollektivavtal. Syftet med varseltiden är att säkra en lön för arbetstagaren under varseltiden. Det att varseltiden i enlighet med arbetsavtalslagen och kollektivavtalet iakttas vid permittering har betydelse för början av arbetstagarens rätt till arbetslöshetsförmån under permitteringen.

Mer information om arbetslöshetsförmånen under permittering finns på TE-tjänsternas webbplats: Gör så här om du blir permitterad.

Nödarbete

Kan man på basis av coronaepidemin beordra anställda att utföra nödarbete?

Endast om villkoren för nödarbetet uppfylls. Enligt arbetstidslagen förutsätter nödarbete en oförutsedd händelse som har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa, egendom eller miljö. Enbart det att den aktuella epidemin kan leda till ovannämnda följder räcker inte som orsak till nödarbete.

Arbetsgivaren ska förbereda sig för de rådande förhållandena med medel de har till sitt förfogande. Om samtidiga sjukfrånvaron eller andra oförutsedda situationer ser ut att leda till ovannämnda följder kan villkoren för nödarbete uppfyllas. Epidemin kan begränsa arbetsgivarens förmåga att förbereda sig vilket kan medföra att nödarbete blir aktuellt lättare än vanligt.

Om arbetsgivaren låter nödarbete utföras ska det anmälas till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland; kontaktinformation hittar man här. Ett utlåtande från förtroendemannen eller annan personalrepresentant behövs för anmälan.

Anvisningar för att låta utföra nödarbete finns på sidan Nödarbete.

Skötsel av barn

Har arbetstagaren rätt till lön om hen måste stanna hemma och ta hand om sitt barn på grund av coronavirusläget?

Det beror på vad som avtalats i kollektivavtalet för din bransch.

Om ditt barn satts i karantän eller är i karantänliknande förhållanden t.ex. på grund av misstanke om exponering är din frånvaro från arbetsplatsen i princip oavlönad i enlighet med arbetsavtalslagen. I kollektivavtalen kan finnas andra bestämmelser. Därför ska du kontrollera saken i det kollektivavtal som tillämpas på ditt anställningsförhållande. Du kan avtala om distansarbetsarrangemang i den mån det är möjligt. Då har du rätt till lön. Du kan dock ha möjlighet att få dagpenning vid smittsam sjukdom om ditt barn är under 16 år och du på grund av barnets sjukdom är förhindrad att utföra ditt arbete. Mer information om dagpenning vid smittsam sjukdom finns på FPA:s webbplats.

Om ditt barn blir sjukt kan du vara frånvarande från jobbet högst fyra dagar åt gången för att vårda ett barn som är under tio år. Enligt arbetsavtalslagen är detta dock oavlönad frånvaro. I de flesta kollektivavtalen finns bestämmelser som avviker från detta. Därför ska du kontrollera huruvida frånvaron är oavlönad eller inte i det kollektivavtal som tillämpas på ditt anställningsförhållande. I vissa kollektivavtal har åldersgränsen dessutom höjts till 12 år. Om du avtalat med din arbetsgivare om att du distansarbetar under den här tiden har du rätt att få lön för den arbetstid som du gjort.

Semester

Kan arbetsgivaren flytta en redan beviljad semester på grund av coronavirusläget? 

Nej. Semestern tas ut som planerat även då permitteringarna inleds på arbetsplatsen. Semestern kan också tas ut under permitteringen, varvid arbetstagaren har rätt till semesterlön men inte till arbetslöshetsförmån.

Hur påverkar permittering semestern?

Semestern tas ut enligt plan, även om permitteringar skulle börja på företaget. Semestern kan tas ut också under pågående permittering. I detta fall har arbetstagaren rätt till semesterlön, men inte arbetslöshetsförmån.

Betalning av semesterpenning baserar sig inte på lagen, utan på ett kollektivavtal eller anställningsavtal, vilket betyder att detta måste kontrolleras i det kollektivavtal eller anställningsavtal som tillämpas.

Visstidsanställningar

Kan arbetsgivaren annullera ett redan avtalat anställningsförhållande på grund av corona?

Ett arbetsavtal på viss tid kan inte annulleras, även om situationen skulle ha ändrats. Ett muntligt arbetsavtal är lika giltigt som ett skriftligt. Ett arbetsavtal på viss tid kan inte heller sägas upp, om man inte avtalat om uppsägning när arbetsavtalet gjordes upp. Anställningsförhållandet kan inte heller hävas (som hävning under prövotid eller vanlig hävning) innan arbetet inletts.

Riskbedömning

Vad måste arbetsgivaren ta i beaktande gällande coronaviruset vid riskbedömning på arbetsplatsen?

På arbetsplatserna ska utredningen av faror och riskbedömningen uppdateras med beaktande av coronavirussituationen. Utredningen och bedömningen ska hållas uppdaterad och granskas, särskilt när det sker förändringar i förhållandena som kan inverka på arbetstagarnas exponering för coronaviruset. Arbetsgivaren ska också behålla riskbedömningen och informationen som ligger till grund för den, samt på begäran överlämna dem till arbetarskyddsmyndigheten. Dessa skyldigheter grundar sig på förordningen om biologiska agenser, vars ändring trädde i kraft den 15 november 2020.

I riskbedömningen ska man observera till exempelvis arbetets natur, den regionala spridningssituationen, möjligheten till distansarbete, antalet och varaktigheten av nära kontakter samt möjligheten att använda personlig skyddsutrustning. Behovet av resor och smittorisken som de orsakar måste också beaktas. Vid uppdatering av riskbedömningen ska arbetsgivaren vid behov ta hjälp företagshälsovården. Företagshälsovårdens uppgift är bland annat att utifrån riskbedömningen utvärdera den hälsomässiga betydelsen och att ge arbetsgivaren råd om arbetarskyddsåtgärder för riskgrupper. Arbetsgivaren ska tillsammans med företagshälsovården bedöma hur en anställd som hör till en riskgrupp kan arbeta på ett säkert sätt.

Mer information i SHM:s pressmeddelande: Skyddet för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser effektiviseras.

Se också Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetsplatser för att förhindra coronavirusepidemi. 

Vilka åtgärder ska arbetsgivaren ta till baserat på riskbedömning och med beaktande av epidemisituationen?

Arbetsgivaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa risken för exponering. I situationen med coronavirus är den primära åtgärden för att förhindra att arbetstagare utsätts att undvika personkontakter. Arbetsgivaren ska med hänsyn till arbetstagarnas hälsa bedöma om det är nödvändigt att vara på arbetsplatsen. Ett sätt att undvika kontakter är att arbeta på distans, och om detta inte är möjligt ska arbetsförhållandena på arbetsplatsen arrangeras så att risken att utsättas minimeras. Sådana åtgärder kan bland annat vara effektiverad städning, hygienanvisningar till arbetstagarna, användning av skyddsväggar för att förhindra droppsmitta, anvisningar till arbetstagarna för att undvika utsättning för corona och anvisningar för situationer med misstanke om sjukdom eller exponering samt olika arbetsskiftsarrangemang.

Om smittorisken i arbetet är väsentligt förhöjd, ska personskydd såsom andningsskydd, skyddshandskar, skyddsglasögon och vid behov skyddsdräkter användas. Man ska kontinuerligt se till att personskydden underhålls, rengörs och byts ut.

Förteckning över exponerade arbetstagare

Är arbetsgivaren tvungen att föra en förteckning över arbetstagare som blivit exponerad för coronaviruset i arbetet?

Ja, om man kan konstatera att exponeringen uttryckligen har skett på arbetet. 

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller orsakar allvarliga sjukdomar. Denna skyldighet gäller biologiska agenser som klassificerats i riskklasserna 3 och 4. Coronaviruset hör till klass 3. 

En förteckning ska föras om man kan konstatera att arbetstagaren i sitt arbete har varit i kontakt med en person som fått coronavirussmitta eller material som innehåller coronavirus. Enbart möjligheten att exponeras i arbetet föranleder ännu ingen skyldighet för arbetsgivaren att föra en förteckning. Å andra sidan häver inte arbetstagarens vaccinskydd registreringsskyldigheten i exponeringssituationer.

Den 15 november 2020 trädde en ändring i förordningen om biologiska agenser i kraft. Enligt detta ska av förteckningen framgå den exponerade arbetstagarens namn och yrke, arbetsplatsens verksamhetsområde och det utförda arbetets art, uppgifter om vilken biologisk agens som orsakat exponeringen i den mån det är känt och en beskrivning av hur och när exponeringen skedde.

Läs mer: Arbetstagare som exponeras för coronavirus på arbetsplatsen ska registreras.

Yrkessjukdom

Kan en coronavirussmitta ersättas som en yrkessjukdom?

Ja, om förutsättningarna i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar uppfylls. Arbetarskyddsmyndigheten är inte behörig att definiera yrkessjukdomar eller ta ställning till huruvida förutsättningarna uppfylls. Försäkringsbolaget beslutar om sjukdomen ersätts som en yrkessjukdom. Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar avses med yrkessjukdom en sjukdom som sannolikt huvudsakligen orsakats av att en arbetstagare exponerats för en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor till exempel i arbete eller på ett område som hör till den plats där arbetet utförs.

Har en läkare misstankar om en i yrkessjukdomslagen avsedd yrkessjukdom eller någon annan arbetsrelaterad sjukdom, ska han eller hon utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna anmäla saken till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket. En inspektör inom ansvarsområdet för arbetarskyddet kan utifrån anmälan kontakta den insjuknade och be om tillstånd att behandla ärendet på arbetsplatsen med arbetsgivaren. Syftet med behandlingen är att påverka arbetsförhållandena så att motsvarande fall inte längre ska kunna uppkomma.

Mer information finns på sidan Yrkessjukdoman och Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats.

Riskgrupperna

Hur ska riskgrupperna beaktas i arbetet?

Arbetsgivaren ska bedöma om risken för coronavirussmitta i arbetet för den anställda har ökat jämfört med den övriga befolkningen. Vid riskbedömningen ska man beakta till exempel antalet närkontakter, hur länge dessa närkontakter varar och vad sannolikheten är för att närkontakten är smittad samt möjligheten att skydda sig. Vid behov, för att säkerställa tillräcklig sakkunskap, ska arbetsgivaren begära hjälp från företagshälsovården.

Om smittorisken bedöms ha ökat avsevärt, bör arbetsgivaren vidta arbetarskyddsåtgärder. Den primära åtgärden för att förhindra att arbetstagare utsätts för viruset är att undvika personkontakter eller att begränsa antalet kontakter. Om personkontakter inte kan undvikas på grund av arbetets karaktär, ska man bedöma om risken kan minskas genom skyddslösningar.

När man utvärderar tillräckliga åtgärder betonas arbetsgivarens ansvar att tillsammans med företagshälsovården bedöma hur en anställd som hör till en riskgrupp kan arbeta på ett säkert sätt. Om risken inte kan minskas tillräckligt genom skyddsåtgärder, bör man erbjuda annat arbete åt den anställda utan en liknande smittorisk.

Måste man betala lön till arbetstagare som hör till en riskgrupp om hen inte kan utföra sitt arbete på grund av coronaepidemin?
 
Det beror på situationen. Om arbetstagarens hälsa utsätts för fara i den egna arbetsuppgiften, ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga fara. Om arbetsgivaren har annat arbete att erbjuda arbetstagaren, som inte orsakar motsvarande fara för dennes hälsa, kan hen göra så i första hand. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete enligt arbetsavtalet, kan arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren om andra arbetsuppgifter. Arbetstagaren kan också hänvisas till utbildning.

Om läkaren konstaterar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, ska arbetstagaren betalas normal lön för sjukledigheten enligt kollektivavtalet och bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

Om inget av dessa alternativ passar för arbetstagarens situation, beror arbetsgivarens skyldighet att betala lön på om man anser att frånvaron beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren. Vad beträffar detta måste man observera att motsvarande situationer inte har uppstått tidigare och därmed finns heller inga rättsfall. I sista hand görs tolkningen först i domstol, om de omtvistade ärendena går vidare i rättsprocesser.

Möjligheterna att arbeta för personer i riskgruppen bör bedömas tillsammans med företagshälsovården. Se också svaret på frågan “Hur ska riskgrupperna beaktas i arbetet?”.

Coronatest

Hur ska arbetsgivaren agera om arbetstagaren får ett positivt resultat i ett hemtest för coronaviruset?  

Arbetsgivaren är skyldig att se till att smittorisken förebyggs på arbetsplatsen. Ett centralt sätt att undvika fortsatt smitta är att se till att arbetstagare som smittats av coronaviruset inte kommer till arbetsplatsen eller kommer i kontakt med andra arbetstagare. Denna grundregel gäller smittade arbetstagare med och utan symtom. 

Om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av sina symtom, instrueras arbetstagaren att stanna hemma enligt arbetsplatsens praxis. Under epidemin rekommenderas att man följer sjukfrånvaropraxis som baserar sig på egen anmälan. 

Den ansvariga arbetsgivaren ger anvisningar om att inte heller arbetstagare utan symtom som fått ett positivt coronatest kommer till arbetsplatsen. Då arbetar arbetstagaren på distans. Om distansarbete på grund av arbetsuppgifternas natur inte är möjligt, ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om annat ersättande arbete som kan utföras på distans.  

Skyddsutrustning

Utöver nedanstående frågor och svar, se även sidan Skyddsutrustning i arbetet.

När måste man använda ansiktsmask i arbetet?

Arbetsgivaren fastställer utifrån en riskbedömning de åtgärder som vidtas för att förebygga spridning av coronavirusinfektion på arbetsplatsen. De valda åtgärderna bestäms enligt riskens omfattning. Om det enligt riskbedömningen inte är nödvändigt att använda andningsskydd kan arbetsgivaren som en extra åtgärd för att hantera säkerheten ge anvisningar för användning av ansiktsmask i arbetet. Därutöver ska arbetsgivaren beakta regionala rekommendationer.

Arbetarskyddsmyndigheten påminner dock om att maskerna inte är personlig skyddsutrustning och att de inte effektivt skyddar användaren mot virusinfektion. Maskernas effekt grundas delvis på att så många som möjligt använder dem ändamålsenligt.

Se även Arbetshälsoinstitutets anvisning: Information om ansiktsmasker, mun- och nässkydd samt andningsskydd.
 

Kan arbetsgivaren förbjuda användningen av ansiktsmask på arbetsplatsen eller tvinga arbetstagarna att använda ansiktsmask?

På basis av sin direktionsrätt har arbetsgivaren i sista hand rätt att bestämma hur arbetet ska utföras och vilken utrustning som ska användas. Denna bestämmanderätt omfattar i sig även användningen av mask på arbetsplatsen. På motsvarande sätt har en arbetstagare en skyldighet att iaktta de anvisningar och föreskrifter som arbetsgivaren meddelat. Det ska emellertid finnas adekvata grunder för utövandet av bestämmanderätten och bestämmelserna ska vara lika för alla. Användningen av ansiktsmask kan vara motiverad, till exempel av kundsäkerhetsskäl. I sista hand bedöms omfattningen av arbetsgivarens direktionsrätt från fall till fall.

Om arbetstagarna enligt riskbedömningen utsätts för en förhöjd smittorisk på sitt arbete och exponeringsrisken inte kan avvärjas genom arbetsarrangemang, ska arbetsgivaren i stället för ansiktsmask skaffa personlig skyddsutrustning för dem. En ansiktsmask utgör inte personlig skyddsutrustning och skyddar inte användaren mot virussmitta. Ett andningsskydd som uppfyller säkerhetskraven skyddar däremot användaren mot coronavirussmitta. 

Kan en anställd använda vad som helst för skyddsutrustning som personlig skyddsutrustning?

Om skyddsutrustningen är avsedd att skydda den anställda från att insjukna i arbetet, d.v.s. den används som personlig skyddsutrustning, får endast sådan skyddsutrustning som uppfyller kraven för detta användas. Social- och hälsovårdsministeriet har skapat riktlinjer om säkerhetskrav för personlig skyddsutrustning under coronavirusepidemin. Riktlinjerna berör utsläppande på marknaden av personlig skyddsutrustning. Läs SHM:s riktlinjer angående personlig skyddsutrustning som skyddar mot coronaviruset på webbplatsen social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget. 

Exempelvis för att i arbetet skydda kunder kan även annan skyddsutrustning användas, vars kvalitetskrav och användning baserar sig på arbetsgivarens riskbedömning. Information om skillnaderna mellan personlig skyddsutrustning och annan skyddsutrustning finns i Arbetshälsoinstitutets anvisningar.

Nyttiga länkar 

Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetsplatser
Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetsplatser för att förhindra coronavirusepidemi och om trygg återgång till arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet
Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget.

Trygg återgång till arbete
Europeiska arbetsmiljöbyråns anvisningar om trygg återgång till arbetet

Regionförvaltningsverkets frågor och svar
Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet fungerar som arbetarskyddsmyndighet. Regionförvaltningsverkens andra ansvarsområden täcker exempelvis frågorna om social- och hälsovård, läroanstalter, småbarnsfostran och offentliga tillställningar. Frågor och svar om dem har samlats på regionförvaltningsverkens sida här.

Arbets- och näringsministeriet
Frågor och svar om coronaviruset och arbetslivet.

Dagpenning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar
Om du vill veta om du har rätt till dagpenning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, kan du hitta aktuell information på FPA:s webbplats.

Lagstiftning

På grund av coronaepidemin har följande tillfälliga lagändringar som gäller arbetarskydd och arbetsförhållanden gjorts:

Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av arbetsavtalslagen 498/2020, gäller till den 31 december 2020.

Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av lagen om sjöarbetsavtal 499/2020, gäller till den 31 december 2020.