Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen

Risk för cancersjukdom (ent. CMR-ämnen) - Yleistä

Arbetsgivaren ska skydda arbetstagarna mot kemikalier och kemiska agenser som är cancerframkallande eller mutagena.

Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen kallas gemensamt för CMR-ämnen. Förkortningen CMR kommer från de engelska orden carcinogenic (carcinogen dvs. cancerframkallande), mutagenic (mutagen dvs. som skadar arvsanlagen) och reprotoxic (reprotoxisk dvs. skadar förökningen). Deras användning på arbetsplatser omfattas av strängare bestämmelser än andra kemiska agenser.

I följande tabell presenteras kemikalier och deras farliga egenskaper som vanligen förekommer på finländska arbetsplatser:

  Risk för cancersjukdom Mutagenitet Reproduktionsstörande
Etylenoxid x x  
Etylenoxid x x  
Bensen x x  
Akrylamid x x  
1,3-butadien x x  
Hydrazin x x  
Propylenoxid x x  
Epiklorhydrin x x  
Trikloretylen x x x

 

Arbetsgivaren ska i all sådan verksamhet där det finns risk för exponering för agens som medför risk för cancersjukdom bedöma arten och omfattningen av den exponering som arbetstagarna utsätts för och exponeringstidens längd samt riskerna för arbetstagarnas hälsa och säkerhet som exponeringen medför och vidta nödvändiga åtgärder.

Arbetsgivaren ska i första hand sträva efter att ersätta cancerframkallande eller mutagena ämnen som används på arbetsplatsen med mindre farliga ämnen, blandningar eller metoder.

Ordningen av skyddsåtgärderna

Gällande farliga ämnen måste arbetsgivare följa ordningen av skyddsåtgärderna:

  • I mån av möjlighet sluta använda det farliga ämnet genom att ändra processen eller produkten i vilken ämnet används.
  • Om det inte går att sluta använda det farliga ämnet, måste det ersättas med ett ofarligt eller mindre farligt ämne.
  • Om det inte går att sluta använda eller ersätta ämnet eller processen, kan exponeringen förebyggas eller minskas med tekniska eller organisatoriska lösningar. Ordningen av skyddsåtgärderna: eliminera farliga faktorer, ersätt dem med säkrare, tekniska lösningar eller åtgärder, funktionella och organisatoriska lösningar, personlig skyddsutrustning.Exempel på dessa är hantering av utsläppskällan (slutet system eller avlägsnande av orenheter i luften från dess källa) eller minskning av antalet arbetstagare som exponeras för det farliga ämnet och minskning av exponeringens varaktighet och halt.
  • Enligt lagen är användning av personlig skyddsutrustning alternativet i sista hand då exponeringen inte kan hanteras i tillräcklig utsträckning med andra metoder.

Medel för avvärjning

I all sådan verksamhet där agens som medför risk för cancersjukdom eller mutagener används skall arbetsgivaren använda följande kontrollåtgärder:

  Avvärjningsmetod Bevisat bra praktiska anmärkningar
1 Begränsning av mängden av ett farligt ämne och användningen av en farlig arbetsmetod på arbetsplatsen

I första hand ska man sträva efter att minska eller ersätta användningen av de ämnen som medför fara.

Det är inte alltid möjligt att ersätta eller minska användningen av de ifrågavarande ämnena, vissa kemikalier behövs. I sådana fall är det bra att utarbeta planer gällande användnings-tidpunkten för de ifrågavarande ämnena och när de ifrågavarande arbetsmomenten ska utföras. På så sätt kan man genomföra åtgärder, till exempel att på förhand isolera det aktuella arbetsområdet eller begränsa tillträdet till det eller utföra arbetsmomentet då så få arbetstagare som möjligt befinner sig på plats.

2 Hålla antalet arbetstagare som utsätts eller eventuellt kan utsättas för exponering så litet som möjligt

På förhand isolera det aktuella arbetsområdet eller begränsa tillträdet till det eller utföra arbetsmomentet då så få arbetstagare som möjligt befinner sig på plats.

Varna på arbetsplatsen för användningen av de ifrågavarande ämnena, till exempel med varningsskyltar eller larmanordningar.

3 Arbetsmetoderna och de tekniska avvärjningsåtgärderna planeras så att farliga ämnen inte kan frigöras på arbetsplatsen eller så att detta sker i så liten grad som möjligt Ta i hänsyn hanteringen av de farliga ämnena redan i arbetets planeringsskede, till exempel automatisering eller isolering av arbetsmomentet. Effektivisera ventilationen och användning av effektiva filter (t.ex. HEPA-filter).
4 Farliga ämnen avlägsnas så nära källan som möjligt med hjälp av lokala eller allmänna ventilationssystem Utföra arbetsmomentet till exempel i ett dragskåp eller i ett utrymme där det finns punktutsug. Användning av sådana arbetsanordningar som har ett dammutsug anslutet till arbetsanordningen (t.ex. i slipskivan, slipmaskinen, sågar). Korrekt användning av rörliga sugslangar.
5 Använda befintliga, lämpliga metoder för att mäta förekomsten av agenser som medför fara i luften på arbetsplatsen, i synnerhet för att en onormal exponering på grund av någon oväntad händelse eller olycka ska kunna upptäckas i tid Personlig dosmätare (t.ex. 3-gasmätare, strålningsmätare). Kolmonoxidvarnare. Kontinuerlig mätning med sensorer av kemikaliehalterna i arbetsutrymmet. Sensorisk identifieringsmöjlighet tillsatt i kemikalien – till exempel färg. Larm om hög halt.
6

Lämpliga arbetsmetoder och förfaringssätt

Planering av och introduktion till arbetet. Utnyttjande av automation och undvikande av manuella arbetsmoment. God arbetshygien. Anvisningar gällande användning, förvaring och eventuell rengöring av personlig skyddsutrustning. Allmän ordning och reda av arbetsstationen.
7 I första hand allmänna skyddsanordningar eller, där exponeringen inte kan undvikas genom dem eller på något annat sätt, användning av personlig skyddsutrustning Ta i hänsyn kemikalier som orsakar risker redan i planeringsskedet av arbetet och arbetsmomentet. Arbetsmomentet ska planeras så att ingen personlig skyddsutrustning behövs. Det är bra att upprätta skyddsmetoderna skriftligt och informera personalen om dem.
8 Hygieniska åtgärder, i synnerhet regelbunden rengöring av golv, väggar och andra ytor Regelbunden städning av lokalerna med korrekt valda rengöringsredskap, till exempel så att inget cancerframkallande damm sprids. Desinficering av arbetsutrymmet vid behov.
9 Information till arbetstagarna

Arbetstagarna har rätt att få veta att kemikalierna som används i arbetet är hälsofarliga. Arbetstagarna ska introduceras och utbildas i hanteringen av farliga ämnen och kompetensen ska upprätthållas till exempel genom regelbundna skolningar. Säkerhetsdatablad ska finnas lättillgängliga för alla arbetstagare.

10

Riskområdena avgränsas och lämpliga varnings- och säkerhetsskyltar används

Riskområden kan märkas till exempel med en skylt som anger allvarlig hälsofara (en GHS08-skylt) försedd med tilläggstexten: Hälsofarliga ämnen används!
11 Utarbeta en plan med tanke på sådana nödsituationer som kan leda till en ovanligt stor exponering Identifiering av faror och bedömning av riskerna är av yttersta vikt när planen upprättas. I mån av möjlighet ska nödsituationer tas i hänsyn redan i arbetsmomentets planeringsskede. I händelse av en nödsituation ska det finnas första hjälpen-beredskap, samt till exempel nödduschar och andra skyddsmöjligheter i arbetsutrymmet. Företagshälsovården ska vara informerade om användningen av farliga kemikalier.
12 Upplagring, hantering och transport sker på ett säkert sätt (i synnerhet med hjälp av tillslutna och klart och tydligt märkta behållare)

Anvisad förvaring – arbetstagarna ska vara medvetna om den angivna lagerplatsen för varje ämne. Ämnena ska helst förvaras i sina ursprungliga kärl, som placeras i avrinningskärl/avrinningskar.

Lagrets allmänna  ordning och reda: eventuella stänk och spill ska städas bort på erforderligt sätt; gångvägar ska hållas fria

13 Förfaranden för hur arbetstagarna samlar in, lagrar och förstör avfallet på ett säkert sätt, inklusive använder tillslutna och klart och tydligt märkta behållare.

Utsedda personer ansvarar för avfallshanteringen. Separata, märkta kärl för farligt avfall. Observera att avfallsolja ingår i det nämnda farlig avfallet.

 

Arbetsgivaren ska bevara alla riskbedömningar samt de uppgifter som bedömningarna baserar sig på, samt då verksamheten på arbetsplatsen upphör ge bedömningarna till den berörda arbetarskyddsmyndigheten. Vid behov ska arbetsgivaren göra det möjligt för arbetstagare att genomgå ändamålsenliga hälsoundersökningar före exponeringen och regelbundet därefter. Hälsouppgifterna ska förvaras i minst 40 år efter exponeringen.

Unga arbetstagare

Arbetslagstiftningen skyddar unga, under 18 år gamla arbetstagare. Unga arbetstagare får inte utföra arbeten som till exempel kan skada den ungas hälsa. Därför får unga utföra vissa särskilt farliga arbeten endast under vissa förutsättningar.