Arbetskonflikter och corona ledde till upprepade anmälningar om nödarbete – arbetarskyddsmyndigheten bad arbetsrådet om utlåtande

Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland (arbetarskyddsmyndigheten) bad arbetsrådet om ett utlåtande om förutsättningarna för nödarbete i strejksituationer enligt arbetstidslagen. Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland avgör anmälningar om nödarbete i hela landet. Arbetsrådet gav sitt utlåtande den 12 december 2022.

I arbetskonfliktsituationer har man låtit utföra nödarbete i varierande grad under de senaste åren, men 2022 gav undantagsvis 31 anmälningar som helt eller delvis grundade sig på arbetskonflikt. Egentligt nödarbete på grund av strejk utfördes endast inom social- och hälsovården. 

Eftersom lagstiftningen och tolkningspraxisen inte på ett heltäckande sätt tar ställning till strejk som grund för nödarbete, beslöt arbetarskyddsmyndigheten att sammanställa en begäran om utlåtande om denna helhet till arbetsrådet. I begäran om utlåtande frågade man bland annat om en strejk kan utgöra den enda grunden för nödarbete, om sjukfrånvaro och strejk tillsammans kan utgöra grunden för nödarbete, om nödarbete kan utföras även under ordinarie arbetstid och hur man tidsmässigt ska tolka återkommande nödarbeten med samma orsaker. Du kan bekanta dig närmare med frågorna i arbetsrådets utlåtande i Arbets- och näringsministeriets webbtjänst (på finska).

Arbetsrådet ansåg att om en strejk har anmälts enligt lagen om medling i arbetstvister två veckor innan den verkställs, uppfyller inte strejken – om den genomförs i den omfattning som meddelats – det i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen avsedda kriteriet för en oförutsedd händelse. Det är inte heller oförutsägbart att arbetsgivaren känner till en arbetskonflikt i god tid.

Riktlinjer för grunderna för nödarbete och dess varaktighet

Arbetsrådet konstaterade att varje grund för nödarbete ska bedömas enskilt. Således kan man inte sammanslå de olika grunderna för nödarbete och man kan inte anse att de tillsammans uppfyller kriterierna för en oförutsedd händelse. Å andra sidan godkände arbetsrådet dock tanken att olika störningar i tillgången på arbetskraft, såsom exceptionellt stor sjukfrånvaro eller annan frånvaro inom personalen, kan ha en negativ inverkan på tolkningen av huruvida en oförutsedd händelse uppfylls. 

Arbetsrådet kom fram till – till skillnad från arbetarskyddsmyndighetens tolkning – att man även kan låta utföra ordinarie arbetstid som nödarbete. Rådet motiverade tolkningen med arbetstagarens skydd och att nödarbetet på så sätt lättare måste omfattas av en myndighetskontroll.

”Arbetsrådets motivering kan i praktiken vara av ringa betydelse eftersom nödarbete vanligen används i situationer där den ordinarie arbetstiden överskrids och man avviker från vilotiderna”, konstaterar arbetarskyddsjurist Aki Eriksson. ”Riktlinjerna påverkar dock arbetarskyddsmyndighetens avgöranden eftersom vi har ansett att det inte har varit fråga om nödarbete om man har gett samtycke till övertid och vilotiderna inte har överskridits”, tillägger Eriksson.  Arbetsrådets tolkning uppmuntrar arbetsgivarna att lättare överväga att göra en anmälan om nödarbete eftersom detta också gäller den ordinarie arbetstiden. 

Arbetsrådet tog inte ställning till om en arbetstagare som förordnats nödarbete uttryckligen ska utföra de arbeten som är nödvändiga för att normalisera situationen i nödarbetet, eller om arbetsgivaren även i nödarbete fritt kan organisera arbetstagarnas arbetsuppgifter. Arbetsrådet ansåg att det inte hade möjlighet att ta ställning i frågan inom ramen för sina befogenheter. 

När det gäller den tidsmässiga dimensionen av nödarbete konstaterade arbetsrådet generellt att det handlar om en tidsfrist för varje nödarbete. Därmed räknar man inte in varje enskild arbetstagare när nödarbetet inleds. Tolkningen kan alltså vara att om arbetskonflikten och till exempel den brist på arbetskraft som epidemin orsakar fortsätter under en längre tid, inleds nödarbetets maximitid på två veckor när situationen aktualiseras för första gången. Situationerna granskas alltså inte per arbetstagare eller arbetsskift.

Mer information:
Jurist Aki Eriksson, 0295 018 175, fornamn.efternamn@rtf.fi
Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland