Maximal arbetstid

Arbetstid - Maximal arbetstid

Den maximala arbetstiden begränsar den arbetstid som en arbetstagare utför. Arbetstid är tid som använts till arbete, och tid då arbetstagaren är skyldig att befinna sig på arbetsplatsen och vara tillgänglig för arbetsgivaren.

Arbetstiden är i genomsnitt högst 48 timmar per vecka under en utjämningsperiod på högst fyra månader. Olika branschers kollektivavtal kan innehålla bestämmelser om utjämningsperiodens längd som avviker från arbetstidslagen.

Maximal arbetstid och uppföljning av arbetstid

Den begränsning som gäller den maximala arbetstiden avser den totala arbetstiden. Begränsningen gäller följaktligen inte enbart för det maximala antalet övertidstimmar.

Begränsningen av den maximala arbetstiden gäller alla typer av arbetstidsformer, såsom till exempel flextid och utökad flextid. Till den maximala arbetstiden räknas alla utförda arbetstimmar oavsett om det är frågan om ordinarie arbetstid, mer- eller övertidsarbete, nödarbete eller inledande och avslutande arbete.

Vid uppföljning av arbetstid är det viktigt att vara klar över arbetstidsbegreppet och att man endast antecknar faktiskt utförda arbetstimmar i arbetstidsbokföringen, samt att de ska vara tydligt läsbara. Arbetstidsbokföringen och lönebokföringen ska hållas isär på ett tillförlitligt sätt.

Arbetstidens maximala längd under utjämningsperioden och på årsnivå

Bestämmelsen om en absolut maximal arbetstid är av tvingande natur, varför det inte är möjligt att komma överens om annat om den maximala tiden med ett avtal. Arbetstidens maximala längd granskas för varje arbetstagare utifrån på förhand bestämda utjämningsperioder.

Vad är en utjämningsperiod?

Huvudregeln i arbetstidslagen är att en arbetstagares arbetstid inbegripet övertidsarbete inte får överstiga i snitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod på fyra månader. Dessa utjämningsperioder av fyra månader ska granskas som självständiga tidsperioder som är separata från varandra.

I riksomfattande kollektivavtal kan man dock avtala om förlängning av utjämningsperioden till sex månader, och av tekniska skäl eller skäl som rör organiseringen av arbetet kan utjämningsperiodens längd förlängas till som längst 12 månader. Arbetstidens maximala längd granskas på motsvarande sätt enligt utjämningsperiodens längd, som alltså kan variera mellan 4–12 månader. Avtalsrätten har begränsats vad gäller motorfordonsförare.

I arbetstidslagen finns inga närmare bestämmelser om tidpunkter då utjämningsperioder börjar eller hur man i riksomfattande kollektivavtal kan avtala om periodernas början och periodernas längd. Tidpunkterna för utjämningsperiodernas start kan därmed avtalas på sätt som är ändamålsenligt utifrån arbetsgivarens verksamhet i olika branscher.

För att följa arbetstidslagen och följa upp arbetstiden kan man utgå ifrån att den maximala arbetstiden ska följas upp i regelbundna perioder om fyra månader. För visstidsanställda arbetstagare ska uppföljningen inledas från och med början av anställningsförhållandet.  

Om man beaktar semesterlagen och dess bestämmelser om rätten till semester, kan arbetstagarens sammanlagda arbetstid på årsnivå utifrån arbetstidslagen vara kalkylmässigt som mest cirka 2 300 timmar (48 arbetstimmar x antalet arbetsveckor).

Genomförande av uppföljningen av den maximala arbetstiden i praktiken

För att följa bestämmelsen i arbetstidslagen ska en arbetsgivare systematiskt följa den maximala mängden på arbetstiden. Uppföljningen kan vara en del av arbetstidsbokföringen eller en separat uppföljning. Arbetsgivaren får välja på vilket sätt uppföljningen genomförs. Den maximala arbetstiden kan följas åtminstone på följande sätt:

Modell 1

Arbetsgivaren börjar uppföljningen på årets 1:a måndag och uppföljningen genomförs i perioder på 16 veckor (4 mån. x 4 veckor). I så fall kan den uppföljningsperiod som infaller under semesterperioden förlängas med längden på semestern (4 veckor). Det finns skäl att anteckna överskjutande semestrar eller t.ex. sjukfrånvaro som timmar enligt den ordinarie arbetstiden i uppföljningssystemet för den maximala arbetstiden. På så sätt används 16 veckor som nämnare för varje uppföljningsperiod.

Modell 2

Arbetsgivaren börjar uppföljningen 1.1 och följer arbetstiden med en period på fyra kalendermånader. I detta fall ska alla semestrar och andra ledigheter, vilka inte får ha en höjande inverkan på den maximala arbetstiden, antecknas som timmar enligt den ordinarie arbetstiden i uppföljningssystemet. Följaktligen ska 17,3 veckor användas som nämnare för uppföljningsperioden (17,3 veckor x 3 övervakningsperioder = 52 veckor = 1 år)

I modellerna 1 och 2 ska arbetstiden jämnas ut på så sätt att arbetstiden under en period får uppgå till högst 48 timmar/vecka.

Modell 3

Modell 3 bygger på en tanke om att arbete över den ordinarie arbetstiden uteslutande är övertidsarbete. Därför är modellen tillämplig enbart då nödarbete eller inledande och avslutande arbete inte utförs eller då det inte handlar om flextid. Då är det fortfarande möjligt att följa den maximala övertiden. Den högsta tillåtna övertidsmängden under en fyramånadersperiod är då 138 timmar och på årsnivå kan gränsen anses vara 330 timmar. I så fall utjämnas arbetstiden "automatiskt" till högst 48 timmar på veckonivå.

SDG_SV


Länk till Europeiska kommissionens portal Your Europe.

 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte?