Typiska faror

Farobedömning - Typiska riskfaktorer

På denna flik presenteras vanliga faromoment i arbetet. Faromomenten kan äventyra de anställdas hälsa och säkerhet, om dessa inte beaktas i arbetsplatsens verksamhet. Av denna anledning ska arbetsgivaren identifiera och bedöma farorna samt minska riskerna som dessa medför till minst den nivå som förutsätts i lagen. 

På en arbetsplats kan det också förekomma andra faromoment än de som tas upp här. Å andra sidan tas också sådana faromoment upp som inte förekommer på alla arbetsplatser.  

Faror med skadlig belastning

Skadlig belastning indelas i fysisk och psykosocial belastning. Skadlig fysisk belastning kan ge upphov till muskuloskeletala symtom och sjukdomar.  Den kan orsakas av exempelvis 

  • manuella lyft
  • upprepade likartade arbetsrörelser
  • arbete vid bildskärmsterminal
  • belastning som anknyter till arbetsstationen, arbetspositionen och arbetsredskapen. 

Skadlig psykosocial belastning ger i sin tur upphov till stress som i det fall att den drar ut på tiden kan framgå som trötthet och koncentrationssvårigheter samt slutligen som sömnsvårigheter och utmattning.

Skadlig psykosocial belastning kan orsakas av exempelvis

  • innehållet i arbetet (t.ex. hot om våld)
  • arbetsarrangemang (t.ex. belastning som anknyter till arbetstiderna)
  • arbetsgemenskapens sociala funktion (t.ex. trakasserier och osaklig behandling).

Arbetsförhållanden: Fysisk belastning

Arbetsförhållanden: Psykosocial belastning

Faror med maskiner och arbetsredskap

Användningen av maskiner och arbetsredskap kan ge upphov till olycksfall. I bedömningen av faror ska varje maskin kontrolleras separat och åtminstone följande omständigheter beaktas:

  • tillgång har hindrats till 
    • delar i en maskin där rörliga delar utgör en fara
    • delar i en maskin där rörliga klingor utgör en fara, om armar eller ben kommer i beröring med dessa
    • användning av en maskin av misstag
    • sådana delar i en automatiskt fungerande maskin som kan ge upphov till fara när maskinen är i gång.
  • maskinen har inga oskyddade punkter som kan ge upphov till skär- eller klämskador eller andra farliga egenskaper, t.ex. oskyddade heta ytor
  • maskinen är utrustad med en anordning som ger skydd, om maskinen av misstag startar efter att den först har slagits av på grund av ett elavbrott eller underspänning i elnätet
  • serviceåtgärderna kan utföras på ett säkert sätt
  • maskiner och anordningar som kräver kontroll har kontrollerats i enlighet med bestämmelserna och föreskrifterna.

Arbetsförhållanden: Maskiners och arbetsredskaps säkerhet

Faror i arbetsmiljön

Risker för att falla kräver alltid omedelbara åtgärder

De allvarliga arbetsolycksfallen omfattar årligen fallolyckor som också kan vara fatala. I bedömningen av faromoment ska särskild uppmärksamhet fästas vid att ställen där risken för att falla är stor har observerats. Arbetsställningarna ska ha konstruktioner som förhindrar fallolyckor, och halkbekämpning ska tillses vid passager. Säkert tillträde ska också ordnas till platser som regelbundet måste nås för produktion, justering eller underhåll.

Kontroll över oordning genom bedömning av faror

Oordning och oreda ger upphov till en större risk för olycksfall och dessutom psykosocial belastning till följd av att arbetsredskap måste sökas och att onödiga avbrott uppstår. 

Kontroll över faror med den interna trafiken genom framförhållning

En betydande del av arbetsolycksfallen uppstår när människor rör sig på arbetsplatsen och när varor flyttas. Ju flera fordon, maskiner och anordningar samt varor som ska flyttas, desto mer nödvändigt är det att en omsorgsfull bedömning av faror görs med tanke på detta och att välplanerade trafikarrangemang finns. 

Då det gäller problem med inomhusklimatet är uppföljning en viktig del av bedömningen av faror

Dålig inomhusluft kan ge upphov till bland annat symtom i andningsvägarna och ögonen samt trötthet och huvudvärk. Om problem med inomhusluften förekommer på arbetsplatsen måste man samtidigt tillsammans med företagshälsovården följa upp arbetstagarnas hälsa och utreda kvaliteten på inomhusluften, t.ex. genom byggtekniska undersökningar som också inkluderar en kontroll av hur ventilationen fungerar.

Arbetshälsa och -olycksfall: Förebyggande av olycksfall och olyckor

Arbetsförhållanden: Arbetsmiljön

Kemiska, biologiska och fysikaliska faror

Kemiska faror

Kemikalierna omfattar exempelvis tvättmedel, lösningsmedel, oljor och andra vätskor samt läkemedel. Effekterna av dessa kan variera mellan lindriga ögon- eller hudsymtom och allergier, astma, reproduktionsstörningar, medfödda utvecklingsstörningar och cancer. Bedömningen av kemikalierisker ska alltid göras skriftligen, och i denna ska beaktande också tas till den brand- och explosionsfara som ämnena och ämneskombinationerna ger upphov till. Också exponering för asbest och tobaksrök ska beaktas. 

Damm och fibrer irriterar huden, ögonen och andningsorganen. De kan ge upphov till allergier samt i värsta fall vara cancerogena. Damm omfattar exempelvis trädamm och mjöldamm. Fibrerna omfattar t.ex. textildamm samt glas- och bergull. 

Gaser, ångor, os och rök ska beaktas i bedömningen av faror. Ånga uppstår när vätskeformiga ämnen avdunstar i luften, och os när fasta ämnen behandlas i heta processer. 

Arbetsförhållanden: Kemiska agenser

Atex - Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes)

Byggnadsbranschen: Asbest

Biologiska faror

De biologiska faktorerna omfattar bakterier, virus, jäst- och mögelsvamp samt parasiter. Exponering kan leda till smitta, allergi och förgiftning samt i fråga om vissa farliga faktorer cancer eller fosterskador. Arbetsgivaren måste ha en rapport om bedömningen av farorna. 

Arbetsförhållanden: Biologiska agenser

Fysikaliska faror

Buller är ett oönskat ljud som är obehagligt, störande, oväntat eller hörselskadligt. Förutom att buller kan ge upphov till hörselskador kan det också störa koncentrationen och i kroppen orsaka en stressreaktion som leder till att blodtrycket höjs, pulsen blir snabbare och stresshormonnivåerna blir högre. Buller kan också leda till att antalet arbetsolycksfall ökar. 

Vibrationer är svängningar i ytan av en kropp som i allmänhet sprids från ett arbetsredskap till händerna eller från ett fordonssäte till hela kroppen. Handvibration kan ge upphov till Raynauds syndrom eller multinervskada i handen, och kroppsvibration till smärta i nedre delen av ryggen samt skador i ryggraden.   

Hetarbete är arbete som utförs i temperaturer över 28 grader. Detta kan ge upphov till trötthet och sämre koncentrationsförmåga samt värmesjukdomar, t.ex. solsting, plötslig yrsel, avsvimning, muskelkramper och i värsta fall livshotande värmeslag. Hetta ger också upphov till större belastning för hjärtat. Vissa kroniska sjukdomar och individuella faktorer leder till att risken för värmeslag ökar. Också hantering av heta föremål ska beaktas. 

Kallt arbete är arbete som utförs i temperaturer under 10 plusgrader. Det vanligaste är att händer och fötter kyls. Måttlig kylning försämrar funktionsförmågan i händerna, muskelkraften i de perifera delarna och den intellektuella funktionsförmågan. Kraftig kylning ger upphov till försämrad blodcirkulation, höjt blodtryck, hjärtbelastning samt köldskador. I en extrem situation kan kylning ge upphov till livsfarlig hypotermi, dvs. att kroppstemperaturen blir för låg. Också drag och hantering av kalla föremål ska beaktas. 

Bristfällig belysning är otrivsam, sänker arbetseffektiviteten, ger upphov till ett större antal fel och kan också vara orsaken till arbetsolycksfall. Dessutom kan det leda till dåliga arbetspositioner då arbetstagaren försöker sträcka sig över arbetsföremålet för att se bättre. Beaktande ska också tas till ljusreflekteringar och det faktum att man med åldern behöver mer ljus i synnerhet i ett arbete som kräver noggrannhet. Utomhusbelysning och belysning vid passager ska också bedömas. Som stöd kan man använda riktvärden som finns i standarden SFS-EN 12464-1, Ljus och belysning. Belysning av arbetsobjekt. Del 1: Inomhusbelysning. 

Joniserande strålning kan skada celler och ge upphov till en större risk för cancer. Joniserande strålning omfattar exempelvis röntgenstrålning samt radonstrålning från marken. 

Optisk strålning kan äventyra hud- och ögonhälsan och leda till olycksfall på grund av momentan förblindning. Optisk strålning omfattar UV-strålning, synlig strålning (ljus), infraröd strålning och laserstrålning.   

Elektromagnetiska fält kan ge upphov till direkta effekter, bl.a. yrsel, illamående och höjd temperatur i olika kroppsdelar. Dessutom kan de ge upphov till störningar i medicintekniska apparater, t.ex. pacemaker eller insulinpump, och kan vara skadliga för gravida kvinnor. Elektromagnetiska fält används exempelvis för att smälta metaller och foga plast, och dessutom förekommer dessa i närheten av antenner med hög effekt. 

Till elarbeten anknyter alltid en stor risk för olycksfall. Den elström som riktas mot kroppen värmer upp vävnader och påverkar kroppens elektriska funktioner i synnerhet i hjärtat och hjärnan. Bedömningen av faror omfattar förutom säkerhet i elarbeten också elapparater, -anordningar och -installationer i arbetet.  

Arbetsförhållanden: Fysiska belastning

SDG_SV


Länk till Europeiska kommissionens portal Your Europe.

 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte?