Frågor och svar om corona, anställningsförhållanden och arbetarskydd

Coronavirus - Ofta frågade frågor

Frågorna har delats in ämnesvis under följande rubriker:

Permittering | Beredskapslagen | Nödarbete | Skötsel av barn | PrövotidÅteranställningsskyldighetFrågor gällande utländska arbetstagareSemester | Sommararbete | Utlandsresa | Riskbedömning | Förteckning över exponerade arbetstagare | YrkessjukdomRiskgrupperna | Arbetarskyddstillsyn | Distansarbete och närvaro på arbetsplats | Skolor och daghem | Byggarbetsplatser och gemensamma arbetsplatser | Asbestarbete | Skyddsutrustning | Personalrum | Nyttiga länkar | Lagstifning

Om du inte hittar svaret här kan du ringa arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning.

Permittering

Arbetsgivarens förmåga att tillhandahålla arbete minskar på grund av coronaviruset. Kan arbetsgivaren permittera arbetstagaren?

Ja, om de ekonomiska och produktionsmässiga villkoren som avses i arbetsavtalslagen uppfylls.

På basis av den tillfälliga ändringen i arbetsavtalslagen kan en fem dagars anmälningstid följas vid genomförandet av permittering. På grund av coronasituationen har även kollektivavtal avvikande bestämmelser, så det finns skäl att kontrollera bestämmelserna i kollektivavtalet på arbetar- och arbetsgivarorganisationernas webbsidor. Under varseltiden för permittering arbetar man som normalt och arbetsgivaren måste betala lön för denna tid. På arbetsplatser med över 20 anställda ska man också följa förfaranden för permittering i enlighet med lagen om samarbete inom företag. Vid frågor om samarbetsförfaranden kontakta Samarbetsombudsmannen. Kontaktinformation finns på webbsidan https://tem.fi/sv/samarbertsombudsmannen.


Kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om att påbörja permittering omgående?

Ja. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan tillsammans avtala om permittering för viss tid när det är påkallat på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation. I detta fall är det bra att observera att avtalet kan ha en inverkan på arbetstagarens utkomstskydd.

Varseltiden för permittering som fastställts i arbetsavtalslagen kan ändras också genom kollektivavtal. I och med ändringen i arbetsavtalslagen som trädde i kraft den 1.4.2020 är varseltiden 5 dagar. Syftet med varseltiden är att säkra en lön för arbetstagaren under varseltiden. Det att varseltiden i enlighet med arbetsavtalslagen och kollektivavtalet iakttas vid permittering har betydelse för början av arbetstagarens rätt till arbetslöshetsförmån under permitteringen.

Mer information om arbetslöshetsförmånen under permittering finns på TE-tjänsternas webbplats: Gör så här om du blir permitterad.


Jag har fått ett meddelande om permittering med en varseltid på 14 dagar. Nu har arbetsgivaren kommit med ett nytt meddelande om permittering där permitteringen ska börja om 5 dagar. Är det rätt?

Det beror på vilken arbetsgivare du arbetar för. I vanliga fall är varseltiden 14 dagar. I och med ändringen i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal på grund av coronasituationen har varseltiden tillfälligt förkortats till 5 dagar. Denna lagändring gäller dock inte staten, kommuner, samkommuner, Fpa, Ålands landskapsregering, och inte heller den evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan då de verkar som arbetsgivare, utan dessa arbetsgivare iakttar fortfarande en varseltid på 14 dagar. Om du redan innan lagändringen mottagit ett meddelande om permittering, kan du efter att lagändringen trätt i kraft permitteras genom att iaktta en varseltid på fem dagar, så länge din arbetsgivare meddelar dig om förkortningen av permitteringens varseltid minst dagen innan permitteringen börjar. Lagändringen är i kraft till den 31.12.2020.

Ändringar i varseltidens längd har gjorts också i kollektivavtalen, så kontrollera länden på varseltiden som berör dig på webbsidan för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom din egen bransch.


Kan arbetsgivaren permittera en visstidsanställd?

Det beror på vilken arbetsgivare den anställda arbetar för. Vanligtvis kan en visstidsanställd arbetstagare inte permitteras, med undantag för om han eller hon arbetar som vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren, om han eller hon skulle arbeta. I och med den tillfälliga ändringen i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal på grund av coronasituationen får arbetsgivare även permittera en visstidsanställd arbetstagare. Detta undantag gäller dock inte staten, kommuner, samkommuner, Fpa, Ålands landskapsregering, och inte heller den evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan då de verkar som arbetsgivare, utan dessa arbetsgivare iakttar normala bestämmelser.

Lagändringen är i kraft till den 31.12.2020.

Beredskapslagen

I vilka arbeten kan arbetsgivaren avvika från arbetsavtalslagens, semesterlagens och arbetstidslagens bestämmelser på grund av corona?

Inga nu längre. När beredskapslagen gällde kunde man inom hälso- och sjukvården samt i socialväsendet avvika exempelvis från det maximala övertidsarbetet och man kunde flytta semestern. Från och med 16.6.2020 kan man inte längre göra så.

Nödarbete

Kan man på basis av coronaepidemin beordra anställda att utföra nödarbete?

Endast om villkoren för nödarbetet uppfylls. Enligt arbetstidslagen förutsätter nödarbete en oförutsedd händelse som har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa, egendom eller miljö. Enbart det att den aktuella epidemin kan leda till ovannämnda följder räcker inte som orsak till nödarbete.

Arbetsgivaren ska förbereda sig för de rådande förhållandena med medel de har till sitt förfogande. Om samtidiga sjukfrånvaron eller andra oförutsedda situationer ser ut att leda till ovannämnda följder kan villkoren för nödarbete uppfyllas. Epidemin kan begränsa arbetsgivarens förmåga att förbereda sig vilket kan medföra att nödarbete blir aktuellt lättare än vanligt.

Om arbetsgivaren låter nödarbete utföras ska det anmälas till regionförvaltningsverkens ansvarsområde som gäller för arbetsplatsen; kontaktinformation hittar man här. Ett utlåtande från förtroendemannen eller annan personalrepresentant behövs för anmälan.

Anvisningar för att låta utföra nödarbete finns på sidan Nödarbete.

Skötsel av barn

Har arbetstagaren rätt till lön om hen måste stanna hemma och ta hand om sitt barn på grund av coronavirusläget?

Det beror på vad som avtalats i kollektivavtalet för din bransch.

Om ditt barn satts i karantän eller är i karantänliknande förhållanden t.ex. på grund av misstanke om exponering är din frånvaro från arbetsplatsen i princip oavlönad i enlighet med arbetsavtalslagen. I kollektivavtalen kan finnas andra bestämmelser. Därför ska du kontrollera saken i det kollektivavtal som tillämpas på ditt anställningsförhållande. Du kan avtala om distansarbetsarrangemang i den mån det är möjligt. Då har du rätt till lön. Du kan också ha möjlighet att få dagpenning vid smittsam sjukdom om ditt barn är under 16 år och du är förhindrad att utföra ditt arbete på grund av karantän. Mer information om dagpenning vid smittsam sjukdom finns på FPA:s webbplats.

Om ditt barn blir sjukt kan du vara frånvarande från jobbet högst fyra dagar åt gången för att vårda ett barn som är under tio år. Enligt arbetsavtalslagen är detta dock oavlönad frånvaro. I de flesta kollektivavtalen finns bestämmelser som avviker från detta. Därför ska du kontrollera huruvida frånvaron är oavlönad eller inte i det kollektivavtal som tillämpas på ditt anställningsförhållande. I vissa kollektivavtal har åldersgränsen dessutom höjts till 12 år. Om du avtalat med din arbetsgivare om att du distansarbetar under den här tiden har du rätt att få lön för den arbetstid som du gjort.

Observera också att du varit tvungen att ta ut oavlönad ledighet för att sköta ditt barn före 13.5., kan du vara berättigad till temporärt epidemistöd som utbetalas av FPA.

Prövotid

Kan arbetsavtal hävas under prövotiden på grundval av corona?

Ja, så länge övriga kriterier uppfylls. Vanligtvis kan ett arbetsavtal inte hävas av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl, men i och med den tillfälliga ändring som har gjorts i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal på grund av coronasituationen får en arbetsgivare häva ett arbetsavtal under prövotiden även av dessa skäl. Hävningsrätten gäller ändå inte staten, kommuner, samkommuner, Fpa, Ålands landskapsregering, och inte heller den evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan då de verkar som arbetsgivare.

Arbetsgivaren får inte häva arbetsavtalet om arbetstagaren kan omplaceras eller utbildas för andra uppgifter, om arbetsgivaren nyligen eller omedelbart efter hävning under prövotiden har anställt flera arbetstagare för liknande uppgifter, eller om de nya arrangemangen av arbetet i själva verket inte har orsakat en minskning av arbete. Lagändringen är i kraft till den 31.12.2020.

Jag är fortfarande på prövotid och min arbetsgivare permitterade mig, förlängs min prövotid längre på grund av permitteringen?

Nej. Arbetsgivaren kan under vissa förutsättningar förlänga prövotiden på grund av arbetstagarens familjeledighet eller arbetsoförmåga, men inte på grund av permittering.

Återanställningsskyldighet

Måste arbetstagaren återanställa mig senare om han eller hon säger upp mig under corona-tiden på grund av minskat arbete? 

Ja, om du har blivit uppsagd av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl och fortfarande är arbetslös arbetssökande då din tidigare arbetsgivare behöver ny arbetskraft för motsvarande uppgifter. I sådana fall måste arbetsgivaren inom 9 månader efter att anställningsförhållandet har upphört erbjuda dig arbete.

På grund av coronasituationen har arbetstagarens återanställningsskyldighet i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal tillfälligt förlängts till 9 månader. Vanligtvis är denna tid enligt arbetsavtalslagen 4 månader - eller 6 månader om anställningsförhållandet har pågått över 12 månader.

Ändringen gäller dock inte staten, kommuner, samkommuner, Fpa, Ålands landskapsregering, och inte heller den evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan då de verkar som arbetsgivare. För dessa arbetsgivare är återanställningsskyldigheten den samma som tidigare. Den förlängda återanställningsskyldigheten gäller arbetsavtal som har sagts upp under lagens giltighetstid (1.4.2020-31.12.2020).

Frågor gällande utländska arbetstagare

Jag har uppehållstillstånd som arbetstagare för att arbeta som kock, men på grund av coronasituationen har jag blivit permitterad. Kan jag ta emot jordbruksarbete som jag har blivit erbjuden?

Ja du kan. Till slutet av oktober (31.10.2020) är en undantagsbestämmelse i kraft, den berör jordbruksarbete och vissa andra uppgifter som har fastställts som nödvändiga. Enligt undantagsbestämmelsen kan tredjelandsmedborgare som vistas med uppehållstillstånd eller tillstånd enligt säsongsarbetslagen byta arbetsgivare och bransch utan att ansöka om fortsatt tillstånd, om det gäller en sådan nödvändig uppgift. Ytterligare information får du på arbets- och näringsministeriets sida.

Se också frågor och svar på Migrationsverkets (Migri) webbsida, under rubriken ”Byte av arbetsplats eller yrkesområde under undantagsförhållanden”.

 

I mitt företag arbetar utstationerade arbetstagare som inte kan åka från Finland. Får de fortsätta arbeta längre än tre månader?

Nej de får inte. Inga ändringar har gjorts i lagarna om utstationerade arbetstagare, så för dem gäller samma bestämmelser som vanligt. Om en utstationerad arbetstagare vill arbeta i Finland längre än tre månader, måste han eller hon ansöka om uppehållstillstånd som arbetstagare.

Semester

Kan arbetsgivaren flytta en beviljad semester på grund av coronavirusläget? 

När undantagsförhållandena är över är detta inte längre möjligt ens inom sjuk- och hälsovården och i socialväsendet.

Hur påverkar permittering semestern?

Semestern tas ut enligt plan, även om permitteringar skulle börja på företaget. Semestern kan tas ut också under pågående permittering. I detta fall har arbetstagaren rätt till semesterlön, men inte arbetslöshetsförmån.

Betalning av semesterpenning baserar sig inte på lagen, utan på ett kollektivavtal eller anställningsavtal, vilket betyder att detta måste kontrolleras i det kollektivavtal eller anställningsavtal som tillämpas.

Sommararbete

Kan arbetsgivaren annullera ett redan avtalat sommarjobb på grund av corona?

Ett arbetsavtal på viss tid kan inte annulleras, även om situationen skulle ha ändrats. Ett muntligt arbetsavtal är lika giltigt som ett skriftligt. Ett arbetsavtal på viss tid kan inte heller sägas upp, om man inte avtalat om uppsägning när arbetsavtalet gjordes upp. Anställningsförhållandet kan inte heller hävas (som hävning under prövotid eller vanlig hävning) innan arbetet inletts.

I denna epidemisituation är det möjligt att även en sommararbetare permitteras (se punkt Permittering).

Utlandsresa

Kan arbetsgivaren beordra en anställd till arbete omedelbart efter en utlandsresa?

Tillägg 12.8.2020: Detta svar kommer att uppdateras så fort som möjligt för att motsvara regeringens nya riktilinjer.

Enligt inrikesministeriets anvisning av 14 maj 2020 ska alla personer som kommer till landet följa en frivillig 14 dygns karantän. Under den frivilliga karantänen ska man under 14 dygn begränsa antalet onödiga närkontakter. Under den frivilliga karantänen är det tillåtet att röra sig mellan arbetsplatsen och bostaden samt att röra sig för att uträtta andra nödvändiga ärenden. Under den frivilliga karantänen ska arbetstagaren vara normalt tillgänglig för arbetsgivaren, om ingen annan orsak till frånvaro gäller (t.ex. arbetsoförmåga eller ett beslut om karantän i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar). För att säkra kund- och patientsäkerheten samt arbetsgemenskapens säkerhet ska arbetsgivaren bedöma smittorisken och vid behov ändra arbetsuppgifterna under 14 dygn från ankomsten till landet. Om arbetstagaren inte kommer till arbetet och man inte har kommit överens om avlönad ledighet, förhindras arbetet på grund av arbetstagaren, och arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön.

Sedan 15 juni gäller rekommendationen om frivillig karantän inte alla länder. Frivillig karantän rekommenderas fortsättningsvis för alla som kommer till Finland från länder där kontroll av de inre eller yttre gränserna fortfarande gäller.

Uppdaterad information om rekommendationer för resor finns på utrikesministeriets webbplats.


Ska arbetsgivaren betala lön om arbetstagaren på grund av sin utlandsresa är i en karantänsliknande situation och inte kan komma till jobbet?

Tillägg 12.8.2020: Detta svar kommer att uppdateras så fort som möjligt för att motsvara regeringens nya riktilinjer.

Situationen ska bedömas från fall till fall. Det beror bland annat på om arbetstagaren har rest i arbetet eller på fritiden samt om man har rest iväg före 12.3.2020 och vart man har rest. Det bör noteras att liknande situationer inte har funnits tidigare och därför finns det inte heller rättsfall. I sista hand görs tolkningen först i domstol, om de omtvistade ärendena går vidare i rättsprocesser.

Utrikesministeriet gav 12.3.2020 anvisningar om undvikande av utlandsresor och regeringen rekommenderade att arbetstagarna som återvände från epidemiområden skulle avtala om tidpunkten för återvändande till arbetet och två veckors frånvaro med sin arbetsgivare. Distansarbete ska gynnas om det är möjligt med hänsyn till arbetsuppgifterna. Dessutom ska man avstå från andra resor än nödvändiga arbetsresor och semesterresor ska flyttas. Utrikesministeriet ändrade sin rekommendation 15.6.2020, varefter rekommendationen är att man efter en utlandsresa fortfarande ska hålla sig i en frivillig karantän, utom då resmålet har varit Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland eller Litauen. Resandet underlättas och nya länder ska tillsättas på listan i juli.

Om en arbetstagare har varit på arbetsresa och därefter hamnar i en karantänsliknande situation, har arbetstagaren i regel rätt till lön. Om det är fråga om en fritidsresa och arbetstagaren har rest utomlands efter att regeringen och utrikesministeriet gav sina anvisningar 12.3.2020, kan det vara fråga om hinder för arbete som beror på arbetstagaren och då har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön. Om resan har inletts innan ovan nämnda anvisningar gavs och arbetsgivaren beordrar arbetstagaren att stanna hemma i 14 dagar av försiktighetsskäl, kan man i regel anse att arbetet inte är hindrat av orsak som beror på arbetstagaren och arbetstagaren borde ha rätt till lön.

Enligt inrikesministeriets anvisning av 14 maj 2020 ska alla personer som kommer till landet följa en frivillig 14 dygns karantän. Under den frivilliga karantänen ska man under 14 dygn begränsa antalet onödiga närkontakter. Under den frivilliga karantänen är det tillåtet att röra sig mellan arbetsplatsen och bostaden samt att röra sig för att uträtta andra nödvändiga ärenden. Under den frivilliga karantänen ska arbetstagaren vara normalt tillgänglig för arbetsgivaren, om ingen annan orsak till frånvaro gäller (t.ex. arbetsoförmåga eller ett beslut om karantän i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar). Om arbetsgivaren bestämmer att arbetstagaren under den frivilliga karantänen ska hålla sig borta från arbetsplatsen och arbetet på grund av dess karaktär inte kan utföras på distans, förhindras arbetet på grund av arbetsgivaren, och lön ska betalas till arbetstagaren. Om arbetstagaren inte kommer till arbetet och man inte har kommit överens om avlönad ledighet, förhindras arbetet på grund av arbetstagaren, och arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön.

Sedan 15 juni gäller rekommendationen om frivillig karantän inte alla länder. Frivillig karantän rekommenderas fortsättningsvis för alla som kommer till Finland från länder där kontroll av de inre eller yttre gränserna fortfarande gäller.

Det som ovan sagts baserar sig på arbetsavtalslagens bestämmelser. Kollektivavtalen kan även innehålla noggrannare bestämmelser om lönebetalningsskyldigheten.

För statliga och kommunala tjänstemän är situationen lite annan, eftersom det i lagarna gällande deras anställning inte finns bestämmelser gällande lönebetalningsskyldigheten i en situation där arbetet förhindras av en orsak som inte beror på tjänstemannen eller arbetsgivaren.

Riskbedömning

Måste arbetsgivaren beakta coronaviruset vid bedömningen av arbetsplatsens risker?

Ja. På arbetsplatserna ska utredningen av faror och bedömningen av risker uppdateras med hänsyn till coronasituationen. Arbetsgivaren ska utarbeta nödvändiga anvisningar och förfaringssätt i anknytning till coronasituationen.

Mera information om vad som behöver beaktas i riskbedömningen under koronasituationen finns i social- och hälsovårdsministeriets guide till arbetsplatserna.


Vilka åtgärder ska arbetsgivaren ta till baserat på riskbedömning och med beaktande av epidemisituationen?

Arbetsgivaren ska fortfarande vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa risken för exponering, trots att undantagsförhållandena inte längre råder. I situationen med coronavirus är den primära åtgärden för att förhindra att arbetstagare utsätts att undvika personkontakter. Arbetsgivaren ska med hänsyn till arbetstagarnas hälsa bedöma om det är nödvändigt att vara på arbetsplatsen. Ett sätt att undvika kontakter är att arbeta på distans, och om detta inte är möjligt ska arbetsförhållandena på arbetsplatsen arrangeras så att risken att utsättas minimeras. Sådana åtgärder kan bland annat vara effektiverad städning, hygienanvisningar till arbetstagarna, användning av skyddsväggar för att förhindra droppsmitta, anvisningar till arbetstagarna för att undvika utsättning för corona och anvisningar för situationer med misstanke om sjukdom eller exponering samt olika arbetsskiftsarrangemang. En åtgärd som rekommenderas är även det att man inte i onödan samlas i pausrummen på arbetsplatsen.

Om smittorisken i arbetet är väsentligt förhöjd, ska personskydd såsom andningsskydd, skyddshandskar, skyddsglasögon och vid behov skyddsdräkter användas. Man ska kontinuerligt se till att personskydden underhålls, rengörs och byts ut.

Förteckning över exponerade arbetstagare

Är arbetsgivaren tvungen att föra en förteckning över arbetstagare som blivit exponerad för coronaviruset i arbetet?

Ja, om man kan konstatera att exponeringen uttryckligen har skett på arbetet. 

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller orsakar allvarliga sjukdomar. Denna skyldighet gäller biologiska agenser som klassificerats i riskklasserna 3 och 4. Enligt arbetarskyddsmyndighetens tolkning hör det nya coronaviruset till klass 3, dvs. till samma klass som SARS-coronavirusen. 

En förteckning ska föras om man kan konstatera att arbetstagaren i sitt arbete har varit i kontakt med en person som fått coronavirussmitta eller material som innehåller coronavirus. Enbart möjligheten att exponeras i arbetet föranleder ännu ingen skyldighet för arbetsgivaren att föra en förteckning.

Riskklasserna beskrivs i statsrådets förordning om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser (3 §).

Yrkessjukdom

Kan en coronavirussmitta ersättas som en yrkessjukdom?

Ja, om förutsättningarna i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar uppfylls. Arbetarskyddsmyndigheten är inte behörig att definiera yrkessjukdomar eller ta ställning till huruvida förutsättningarna uppfylls. Försäkringsbolaget beslutar om sjukdomen ersätts som en yrkessjukdom. Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar avses med yrkessjukdom en sjukdom som sannolikt huvudsakligen orsakats av att en arbetstagare exponerats för en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor till exempel i arbete eller på ett område som hör till den plats där arbetet utförs.

Har en läkare misstankar om en i yrkessjukdomslagen avsedd yrkessjukdom eller någon annan arbetsrelaterad sjukdom, ska han eller hon utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna anmäla saken till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket. En inspektör inom ansvarsområdet för arbetarskyddet kan utifrån anmälan kontakta den insjuknade och be om tillstånd att behandla ärendet på arbetsplatsen med arbetsgivaren. Syftet med behandlingen är att påverka arbetsförhållandena så att motsvarande fall inte längre ska kunna uppkomma.

Mer information finns på Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats.

Riskgrupperna

Hur ska riskgrupperna beaktas i arbetet?

Arbetsgivaren ska bedöma om risken för coronavirussmitta i arbetet för den anställda har ökat jämfört med den övriga befolkningen. Vid riskbedömningen ska man beakta till exempel antalet närkontakter, hur länge dessa närkontakter varar och vad sannolikheten är för att närkontakten är smittad samt möjligheten att skydda sig. Vid behov, för att säkerställa tillräcklig sakkunskap, ska arbetsgivaren begära hjälp från företagshälsovården.
 
Om smittorisken bedöms ha ökat avsevärt, bör arbetsgivaren vidta arbetarskyddsåtgärder. Den primära åtgärden för att förhindra att arbetstagare utsätts för viruset är att undvika personkontakter eller att begränsa antalet kontakter. Om personkontakter inte kan undvikas på grund av arbetets karaktär, ska man bedöma om risken kan minskas genom skyddslösningar.
 
När man utvärderar tillräckliga åtgärder betonas arbetsgivarens ansvar att tillsammans med företagshälsovården bedöma hur en anställd som hör till en riskgrupp kan arbeta på ett säkert sätt. Om risken inte kan minskas tillräckligt genom skyddsåtgärder, bör man erbjuda annat arbete åt den anställda utan en liknande smittorisk.

Ytterligare information om vad man ska beakta i riskbedömningen i coronasituationen finns i social- och hälsovårdsministeriets anvisningar för arbetsplatser: Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar till arbetstagare som är utsatta för allvarligare former av sjukdomen covid-19, som orsakas av coronaviruset.

 

Måste man betala lön till arbetstagare som hör till en riskgrupp om hen inte kan utföra sitt arbete på grund av coronaepidemin?
 
Det beror på situationen. Om arbetstagarens hälsa utsätts för fara i den egna arbetsuppgiften, ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga fara. Om arbetsgivaren har annat arbete att erbjuda arbetstagaren, som inte orsakar motsvarande fara för dennes hälsa, kan hen göra så i första hand. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete enligt arbetsavtalet, kan arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren om andra arbetsuppgifter. Arbetstagaren kan också hänvisas till utbildning.

Om läkaren konstaterar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, ska arbetstagaren betalas normal lön för sjukledigheten enligt kollektivavtalet och bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

Arbetsgivaren kan också komma överens om arbetstagarnas semester, saldoledighet och motsvarande ledighet med beaktande av semesterlagen och kollektivavtalen.

Om inget av dessa alternativ passar för arbetstagarens situation, beror arbetsgivarens skyldighet att betala lön på om man anser att frånvaron beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren. Vad beträffar detta måste man observera att motsvarande situationer inte har uppstått tidigare och därmed finns heller inga rättsfall. I sista hand görs tolkningen först i domstol, om de omtvistade ärendena går vidare i rättsprocesser.

Möjligheterna att arbeta för personer i riskgruppen bör bedömas tillsammans med företagshälsovården. Se också svaret på frågan “Hur ska riskgrupperna beaktas i arbetet?”.

Arbetarskyddstillsyn

Övervakar arbetarskyddsmyndigheten att regeringens coronariktlinjer följs på arbetsplatserna?

I princip övervakar inte arbetarskyddsmyndigheten att regeringens riktlinjer följs, men den övervakar att det är säkert och hälsosamt att arbeta på arbetsplatsen även i den rådande situationen med coronavirusepidemin.

Distansarbete och närvaro på arbetsplats

Kan arbetsgivare i kontorsarbete förplikta arbetstagarna att komma till arbetsplatsen eller måste arbetsgivaren tillåta distansarbete?

För den offentliga sektorns del har regeringen rekommenderat att arbetsgivaren beordrar sina arbetstagare till distansarbete. För den privata sektorns del ska arbetsgivaren bedöma om det är nödvändigt att vara på arbetsplatsen med hänsyn till arbetstagarnas hälsa. Enligt arbetarskyddslagen hör det till arbetsgivarens ansvar att minimera smittorisken i arbetet. Det sker effektivast genom att begränsa onödiga kontakter mellan arbetstagarna. I kontorsarbete är det enklast och säkrast att undvika kontakter genom att arbeta på distans. Arbetsgivaren svarar för arbetstagarnas säkerhet även om arbetstagarna förpliktas att komma till kontoret. Om arbetsgivaren tillåter eller förpliktar arbetstagarna att komma till kontoret, ska arbetstagarna få anvisningar om hur arbetet ska utföras för att undvika smittorisk, till exempel genom att beakta säkerhetsavstånden. Regeringen har informerat den 23 juni 2020, att rekommendation om distansarbete ska upphöra den 1 augusti 2020.


Kan en arbetarskyddsfullmäktig eller förtroendeman på arbetsplatsens skicka hem en arbetstagare som har influensasymptom?

En arbetarskyddsfullmäktig kan göra det om det finns vägande skäl. Förtroendemän har ingen sådan befogenhet.

En arbetarskyddsfullmäktig kan avbryta arbetet om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för en anställds liv eller hälsa. Tröskeln för att avbryta arbetet är hög. En sådan situation skulle under coronan kunna vara till exempel om en anställd med symptom arbetar i kontakt med en anställd som hör till riskgruppen. 

Arbetarskyddsfullmäktigen ska meddela arbetsgivaren att arbetet avbryts. Personen som insjuknat ska uppmanas att lämna arbetsplatsen och kontakta företagshälsovården eller den offentliga hälsovården. Då coronavirussmitta misstänks ska personen inte ta sig direkt till mottagningen.

Förtroendemän har ingen motsvarande laggrundad rätt att avbryta arbetet.

 

Kan arbetsgivaren beordra arbetstagaren till arbetsplatsen, om arbetstagaren är i karantän?

Nej. Om en läkare har beordrat en arbetstagare i karantän i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, ska arbetstagaren med hot om straff följa karantänbeslutet. I detta fall är det frågan om ett tvingande skäl som är oberoende av arbetstagaren själv och av arbetsgivaren och som förhindrar arbetstagaren att infinna sig på arbetsplatsen. Arbetstagaren ska informera arbetsgivaren om situationen. Arbetsgivaren är å sin sida skyldig att i denna situation även ta hänsyn till de övriga arbetstagarnas säkerhet i arbetet. Om arbetstagaren kan arbeta på distans, kan arbetsgivaren dock förutsätta att arbetstagaren arbetar också under karantänen.

Skolor och daghem

Hur ska arbetstagarna skyddas mot coronavirussmitta i skolor och daghem?

Arbetsgivaren ska säkerställa säkerheten för anställda inom undervisning och småbarnsfostran till exempel genom att minimera antalet kontakter, god host- och handhygien samt genom att beakta riskgrupper.

Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet har gjort upp en anvisning för anordnare av undervisning och småbarnsfostran under coronavirusepidemin.

Se också anvisningar De anställdas återgång till arbetet i grundskolorna. Anvisningarna har utarbetats i samarbete mellan KT Kommunarbetsgivarna, Kommunförbundet, Bildningsarbetsgivarna, OAJ, Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information finns också på denna sida under Riskbedömning och Riskgrupperna.

Byggarbetsplatser och gemensamma arbetsplatser

Vad ska man göra på en byggarbetsplats eller annan gemensam arbetsplats för att förhindra spridningen av coronaviruset?

När man arbetar på en byggarbetsplats eller annan gemensam arbetsplats, bör den främsta åtgärden vara att undvika personkontakter. Uppgifterna på arbetsplatsen bör planeras och utföras på ett sådant sätt att arbetstagare som arbetar på arbetsplatsen inte onödigt rör vid eller kommer i närkontakt med varandra.

På en gemensam arbetsplats ska man särskilt se till att personalutrymmen och andra lokaler städas ofta. Byggarbetsplatsens huvudgenomförare och arbetsgivaren som utövar bestämmanderätt på en gemensam arbetsplats ska ta hand om renligheten i de anställdas personalutrymmen genom att lokalerna städas och rengöras ofta. De anställda ska å sin sida se till att de inte orsakar onödig orenlighet i personalutrymmena. Genom att sprida ut arbetets start- och sluttider samt mat- och kaffepauserna kan man minska antalet personer som samtidigt vistas i personalutrymmen. 

På arbetsplatsen ska man säkerställa att alla som arbetar där har en möjlighet att tvätta sig, händerna i synnerhet. I denna epidemisituation bör alla arbetstagare på arbetsplatsen få anvisningar om bl.a. hur man rengör och torkar händerna samt andra hygienåtgärder som förhindrar coronavirusets spridning.  Vid behov ska man skaffa handsprit för de anställda.

Om man använder gemensamma verktyg på arbetsplatsen, bör man se till att de inte kan sprida coronaviruset. Det hjälper om händerna skyddas med handskar när man använder verktygen, om möjligt med tanke på arbetssäkerheten. Dessutom bör de gemensamma verktygen alltid rengöras omsorgsfullt efter användning för att förhindra coronavirusets spridning.

Om en anställd eller en familjemedlem har konstaterats vara smittad av coronaviruset eller en anställd har varit i nära kontakt med en person som är smittad av coronaviruset, ska den anställda kontakta arbetsgivaren utan dröjsmål. Arbetstagaren ska vid behov kontakta byggarbetsplatsens huvudgenomförare eller arbetsgivaren som utövar bestämmanderätt på en gemensam arbetsplats.

Se även social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriets anvisning för reparationsprojekt i bostadshus under coronaepidemin.

Asbestarbete

Hur gör man om det inte finns tillgång till andningsskydd eller engångsoverall för asbestarbete?

Asbestarbete kan inte göras utan vederbörligt andningsskydd. Om det inte finns skyddsoveraller för engångsbruk att tillgå, måste verksamheten och arbetsbeklädnaden ordnas så att asbest inte förs med arbetskläderna utanför rivniningsområdet/avdelningen när man går därifrån. Skyddsklädernas skyddsegenskaper ska vara lämpade för asbestarbete.


Hur gör man om man på grund av den allmänna coronasituationen inte kan genomföra maskmätning eller hälsokontroll i samband med asbestarbete?

Hälsokontroller eller maskmätningar måste göras omedelbart efter den exceptionella situationen när instanser som genomför hälsokontroller och maskmätningar utför dessa och när det är säkert att göra det. Om kontrollerna eller mätningarna gäller tillstånd för asbestrivning, måste detta avtalas separat med tillståndsmyndigheten, alltså ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Västra Finlands regionförvaltningsverk.

Skyddsutrustning

Kan en anställd använda vad som helst för skyddsutrustning som personlig skyddsutrustning?

Om skyddsutrustningen är avsedd att skydda den anställda från att insjukna i arbetet, d.v.s. den används som personlig skyddsutrustning, får endast sådan skyddsutrustning som uppfyller kraven för detta användas. Social- och hälsovårdsministeriet har skapat riktlinjer om säkerhetskrav för personlig skyddsutrustning under coronavirusepidemin. Riktlinjerna berör utsläppande på marknaden av personlig skyddsutrustning: Social- och hälsovårdsministeriets riktlinjer för försäljning av personlig skyddsutrustning som skyddar mot coronavirussjukdomen covid-19.

Exempelvis för att i arbetet skydda kunder kan även annan skyddsutrustning användas, vars kvalitetskrav och användning baserar sig på arbetsgivarens riskbedömning. Information om skillnaderna mellan personlig skyddsutrustning och annan skyddsutrustning finns i Arbetshälsoinstitutets anvisningar.

Kan en arbetsgivare låta bli att skaffa skyddsutrustning till sjukskötare med tanke på coronavirussmitta?

Behovet av skyddsutrustning beror på arbetsuppgifterna. Om en sjukskötare undersöker eller vårdar personer som misstänks eller bekräftats ha coronavirussmitta, måste arbetsgivaren skaffa hen nödvändig skyddsutrustning. Sådana är bland annat mun- och andningsskydd, ansiktsskydd och skyddshandskar. Arbetsgivaren ska se till att sjukvårdarna kan använda skyddsutrustningen på rätt sätt.

Mera information om skyddsutrustning inom hälso- och sjukvården finns i social- och hälsovårdsministeriets guide (på finska).


Kan en arbetstagare vägra att genomföra kundtjänstarbete om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla personlig skyddsutrustning?

Endast om arbetet medför en allvarlig fara för arbetstagarens eller andra arbetstagares liv och hälsa. Situationen bedöms från fall till fall.

Inom hälso- och sjukvården exempelvis där arbetstagare möter virussmittade personer är det nödvändigt med skyddsutrustning, och det är arbetsgivaren som ska tillhandahålla denna. Om det inte finns någon skyddsutrustning kan arbetsvägran bli aktuellt.

Vid andra arbetsuppgifter inom kundtjänst är det arbetsgivaren som från fall till fall bedömer användningen av skyddsutrustning såsom andningsskydd och skyddshandskar. Om arbetet i sådana fall inte anses medföra en allvarlig fara såsom avses i arbetarskyddslagen, finns det i princip ingen rätt till arbetsvägran. Detta bör dock undersökas från fall till fall med hänsyn tagen till arbetsuppgifternas karaktär, kundkontakter och andra arbetsförhållanden samt arbetstagarens individuella egenskaper.

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagarens exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för hälsan begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa. Ett sätt att minska exponeringen är att tillhandahålla skyddsutrustning för arbetstagarna.

Personalrum

Kan arbetsgivaren ta ur bruk pauslokaler/personalrum på grund av corona?

Ja, om arbetsgivaren anser det vara nödvändigt för att förhindra att smittan sprids. Arbetsgivaren fattar beslutet utifrån en riskbedömning. Arbetsgivaren ska dock se till att det i närheten av arbetsplatsen finns tillräckliga och tillräckligt utrustade faciliteter för tvätt, omklädningsrum och förvaring av kläder, matsal, vilorum och toaletter och andra personalrum med hänsyn till arbetets natur och varaktighet och antalet anställda.

Nyttiga länkar 

Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetsplatser
Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetsplatser för att förhindra coronavirusepidemi och om trygg återgång till arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet
Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget.

Trygg återgång till arbete
Europeiska arbetsmiljöbyråns anvisningar om trygg återgång till arbetet

Regionförvaltningsverkets frågor och svar
Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet fungerar som arbetarskyddsmyndighet. Regionförvaltningsverkens andra ansvarsområden täcker exempelvis frågorna om social- och hälsovård, läroanstalter, småbarnsfostran och offentliga tillställningar. Frågor och svar om dem har samlats på regionförvaltningsverkens sida här.

Arbets- och näringsministeriet
Frågor och svar om coronaviruset och arbetslivet.

Dagpenning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar
Om du vill veta om du har rätt till dagpenning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, kan du hitta aktuell information på FPA:s webbplats.

Lagstiftning

På grund av coronaepidemin har följande tillfälliga lagändringar som gäller arbetarskydd och arbetsförhållanden gjorts:

Lag om temporär ändring av utlänningslagen 208/2020, gäller till den 31 oktober 2020.

Lag om temporär ändring av utlänningslagen 487/2020, gäller till den 31 oktober 2020.

Lag om temporär ändring av lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning 209/2020, gäller till den 31 oktober 2020.

Lag om temporär ändring av lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal 210/2020, gäller till den 31 oktober 2020.

Lag om temporär ändring av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete 211/2020, gäller till den 31 oktober 2020.

Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av arbetsavtalslagen 498/2020, gäller till den 31 december 2020.

Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av lagen om sjöarbetsavtal 499/2020, gäller till den 31 december 2020.