Reproduktionsstörande ämnen

Kemiska agenser - CMR-ämnen - Reproduktionsstörande

Reproduktionsstörande ämnen är kemikalier som vid inhalering, förtäring eller via hudkontakt kan orsaka andra än ärftliga skadeverkningar hos foster eller öka förekomsten av dem.

Ämnen är reproduktionsstörande om de kan skada fertiliteten eller fostrets utveckling.

Vissa kemikalier kan skada bildningen av spermier i testiklarna hos exponerade män, vilket kan ge upphov till infertilitet. Hos kvinnor har man i sin tur upptäckt ett eventuellt samband mellan organiska lösningsmedel och spontana aborter. Ett giftigt ämne kan leda till att ett embryo eller foster dör, eller orsaka strukturella förändringar dvs. teratogenitet, störa fostrets uppväxt eller orsaka funktionella förändringar hos fostret, inklusive ammade barn.

Reproduktionsstörande ämnen utgör en risk för både män och kvinnor.

Reproduktionsstörande ämnen är:

  • bisfenol A
  • vissa ftalater, såsom di(2-etylihexyl)ftalat (DEHP) och dibutylftalat (DBP)
  • reproduktionsstörande metaller, t.ex. bly- och kvicksilverföreningar
  • organiska lösningsmedel, t.ex. 2-etoxietanol
  • industribensin och trikloretylen
  • pesticider dvs. växtskyddsmedel
  • kolmonoxid
  • anestesigaser, t.ex. dikväveoxid
  • cytostatika dvs. cellgifter.

Klassificering och märkning av reproduktionsstörande ämnen

Reproduktionsstörande ämnen och blandningar kan identifieras genom att de klassificeras som kategori 1 A eller 1 B enligt CLP-förordningen. Dessutom är de märkta på ämnes- och föreningsetiketten med faroangivelsen (H) intill och faropiktogrammet:

Faropiktogram enligt CLP-förordningen. Piktogrammet innebär att ämnet kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet.

Om ett ämne eller en blandning misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet klassificeras det enligt CLP-förordningen i kategori 2. Dessutom märks ämnet eller blandningen med faroangivelse (H) och faropiktogram:

Faropiktogram om reproduktionsstörande ämnen enligt CLP-förordningen.

Reproduktionsstörande ämnen

Agenser som utgör en risk för fortplantningsförmågan i arbetet är:

  • kemiska ämnen och blandningar som ingår i en eller flera av följande faroklasser eller kategorier och som avses med en eller flera av följande faroangivelser:
    • kan orsaka genetiska defekter hos könsceller, kategori 1A, 1B eller 2 (H340, H341)
    • cancerframkallande, kategori 1A, 1B eller 2 (H350, H350i, H351)
    • reproduktionsstörande, kategori 1A, 1B eller 2 eller tilläggskategorin “effekter på eller via amning” (H360, H360D, H360F, H360FD, H360Fd, H360Df, H361, H361d, H361f, H361fd, H362)
    • specifik organtoxicitet - enstaka exponering, kategori 1 eller 2 (H370, H371)
  • andra kemiska agenser, vilka är:
    • anestesigaser
    • kvicksilver och kvicksilverföreningar
    • kolmonoxid
    • organiska lösningsmedel
    • cytostatika
    • syntetiska östrogener och progesteron.

Biologiska agenser och fysikaliska faktorer som medför fara i arbetet är också reproduktionsstörande. Läs mer om dessa på sidan Biologiska agenser och Fysikaliska faktorer.

Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivaren är skyldig att se till att reproduktionsstörande agenser ersätts med mindre farliga agenser där det är tekniskt möjligt och kan rimligen genomföras. Mer information om hanteringsmetoder för farliga agenser finns på sidan Cancerrisk.

Gravid arbetstagare: informera arbetsgivaren eller företagshälsovården om din graviditet.

Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagarna om de risker som fostrets utveckling eller graviditeten utsätts för, om det i arbetet används eller förekommer agens eller andra faktorer som kan medföra sådana risker. I ett sådant arbete ska en gravid arbetstagare informera arbetsgivaren eller företagshälsovården om sin graviditet.

Arbetsgivaren ska se till att en gravid arbetstagare inte exponeras för en sådan kemisk agens eller använder en sådan arbetsmetod att det finns motiverad anledning att misstänka att agensen eller arbetsmetoden kan medföra risker för fostrets utveckling eller för graviditeten. Arbetstagaren ska, till dess att föräldraledigheten börjar, så långt som möjligt förflyttas till andra uppgifter som lämpar sig för henne med beaktande av hennes yrkeskunskap och erfarenhet, om den agens eller andra faktorer som medför risker inte har kunnat avlägsnas.

Särskild moderskapsledighet

Om en gravid kvinna inte kan förflyttas till andra arbetsuppgifter, men är arbetsför, kan särskild moderskapspenning betalas till henne. Särskild moderskapspenning och särskild moderskapsledighet kan inledas vid graviditetens början och pågå som längst tills moderskapsledigheten börjar. Om särskild moderskapsledighet föreskrivs i arbetsavtalslagen (55/2001) och i sjukförsäkringslagen (1224/2004). Om särskild moderskapspenning ansöks hos FPA.

Till ansökan bifogas arbetsgivarens företagshälsovårdsläkares utlåtande om arbetsuppgifter eller exponeringar som bedöms medföra risker för fostrets utveckling och för graviditeten. Dessutom krävs arbetsgivarens meddelande om att alternativa, för den gravida arbetstagarens foster eller graviditet säkra arbetsuppgifter inte kan erbjudas.

Ytterligare information:
Tyosuojelu.fi: Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
Arbetshälsoinstitutet: Särskild moderskapsledighet och särskild moderskapspenning