Nattarbete

Psykosocial belastning - Nattarbete

Nattarbete kan vara förknippat med hälsorisker.

Enligt arbetstidslagen är nattarbete arbete som utförs mellan klockan 23 och klockan 6.  Med skift- och periodarbete avses ett arbetsskift där mint tre timmar utförs under ovan nämnda tid. Nattarbete kan också utföras som ett huvudsakligt arbete.

Föreskrifterna om förläggningen av arbetstiden i kollektivavtalet kan begränsa eller öka de situationer där arbetsgivaren kan låta arbetstagaren utföra nattarbete. I huvudsak är det inte tillåtet att unga arbetstagare (under 18 år) utför nattarbete.

Olägenheterna som orsakas av nattarbete identifieras som en del av riskbedömningen

Nattarbete år såväl fysiskt som psykiskt påfrestande. En person som utför nattarbete vakar i allmänhet länge och hans eller hennes dygnsrytm kan störas. Långa nattskiften kan öka tröttheten och försämra arbetssäkerheten. Nattarbete kan innebära många hälsorisker, såsom sömnstörningar, risk för arbetsolyckor och olyckor, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och risk för cancer.

Det kan finnas stora individuella skillnader i hur en arbetstagare anpassar sig till nattarbete. Förutom individuella egenskaper påverkas omfattningen av belastningen exempelvis av hur krävande arbetet är, familjeförhållandena och den tid som används för resor till och från arbetet.

Olägenheter som är förknippade med nattarbete ska beaktas då arbetsgivaren utreder och bedömer riskerna genom att dra nytta av företagshälsovårdens sakkunnighet. De ärenden som ska utredas är bland annat antalet konsekutiva nattskiften och längden på dessa samt den lediga perioden efter nattskiftena.

Utredningen av nattarbetets hälsoolägenheter är en del av företagshälsovårdens arbetsplatsutredning.

Metoder för att minska olägenheter av nattarbete

Utifrån resultaten av bedömningen ska arbetsgivaren vid behov minska nattarbetets hälsoolägenheter. En arbetsgivare kan till exempel minska omfattningen på nattarbetet, begränsa längden på ett nattskifte, minska antalet konsekutiva nattskiften och se till att arbetstagaren har möjlighet att återhämta sig från nattarbete. Det är också möjligt att minska nattarbetets hälsoolägenheter genom utbildning och vägledning om arbetsdagar med hälsosam livsstil och rätt sömnrytm.

I vissa situationer kan det vara nödvändigt att möjliggöra för arbetstagaren att byta arbetsuppgifter eller att låta honom eller henne utföra dagarbete, om detta avvärjer de hälsorisker som orsakas av nattarbetet för arbetstagaren. Behovet av förändring kan vara tillfälligt, till exempel på grund av medicinering eller graviditet, eller bestående. I dessa situationer bör man ta hjälp av företagshälsovårdens sakkunnighet.

Större arbetsplatser har ofta bättre förutsättningar för att kunna ordna byte av arbetsuppgifter eller -tid. En arbetstagare har inte en absolut rätt att byta nattarbete till dagarbete.

Hälsorisker i nattarbete ska följas upp

Nattarbete kan ge upphov till en särskild risk för sjukdomar hos arbetstagaren. Arbetsgivaren ska i samarbete med företagshälsovården bedöma nattarbetets inverkan på de anställdas hälsa och säkerhet med hänsyn till arbetstagarens individuella egenskaper, hälsotillstånd och arbetsförmåga.

De som utför nattarbete ska genomgå hälsoundersökningar på arbetsgivarens bekostnad när de börjar arbeta och därefter med jämna mellanrum som anges av företagshälsovården. Genom arbetshälsosamarbetet mellan arbetsgivaren och företagshälsovården definieras de arbetstagare som på grund av nattarbete faller inom ramen för arbetsuppgifter som utgör en särskild risk för sjukdom har rätt till hälsoundersökningar.

Läs mer: Lagstadgade och andra hälsoundersökningar till stöd för arbetsförmågan

Möjlighet att inta måltid i nattarbete

Arbetsgivaren ska vid behov för en arbetstagare i nattarbete ordna möjlighet att inta en måltid, om arbetstidens längd förutsätter det och om det med beaktande av omständigheterna är ändamålsenligt att ordna en sådan möjlighet. Enligt arbetstidslagen ska en arbetstagare ha möjlighet att hålla en paus på en timme om arbetstiden per dygn är längre än sex timmar. Det är också möjligt att avtala om en kortare paus, men den ska vara minst en halv timme.

Det är inte nödvändigt eller möjligt att ordna en möjlighet att inta en måltid i alla arbeten, såsom i tillfälliga nattarbeten eller korta arbeten under natten eller rörliga arbeten.

Arbetsgivaren kan ta ut en rimlig ersättning för måltiden som den ordnat. Ersättningen ses som rimlig då den svarar mot prisnivån vid personalrestaurangen.

Psykosocial belastning - Nattarbete - Lainsäädäntö

 

Lagstiftning

Arbetstidslag (872/2019)
  • 8 § nattarbete

Arbetarskyddslag (738/2002)

  • 10 § utredning och bedömning av riskerna i arbetet              
  • 30 § nattarbete

Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (708/2013)

  • 7 § utförande av hälsoundersökning
  • 10 § innehållet i rådgivning och vägledning

Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001)

  • 2 § särskild fara för ohälsa
  • 4 § hälsoundersökning
  • 8 § exempelförteckning över faktorer som medför särskild fara för ohälsa

Lag om unga arbetstagare (998/1993)

  • 7 § arbetstidens förläggning

Statsrådets beslut om skjuts för arbetstagare i nattarbete (869/1996)

Psykosocial belastning - Nattarbete - Muualla Tyosuojelu.fissä